Sida 572
Sive ...
skydd för halsen, ryggen och bröstet. Om de berömda kasjmir-sjalarna se art. Geten, sp. 1137. -- Sjalett, liten sjal, fruntimmershalsduk, hufvudkläde.
Sjamaner kallas i nord-asiatiska land (Stora Tatariet, Mongoliet, en del af Kina, Sibirien, Kamtsjatka) vissa personer, hvilka betraktas såsom medlare mellan andarna och menniskorna. De äro både prester och läkare samt anses kunna genom sina trollsånger göra underkurer. Deras lära, sjamanismen, en lemning af den urgamla dyrkan af förfädernas andar, framträder i olika former hos alla folk af den turanska rasen, i sin högsta utveckling hos mandsju-tatarerna under de århundraden, som föregingo deras invasion i Kina. Den var hos de senare påverkad af buddhismen, men utan att förlora sin ursprungliga karakter. Sjamanerna, hvilka tro sig få uppenbarelser om tillkommande händelser, pläga sjungande och slående på trumma samt genom kretsande rörelser försätta sig i ett kataleptiskt och ekstatiskt tillstånd, hvarunder de uttala sina orakelsvar. Deras gudstjenst består i offer, bön och sång.
Sjamanism. Se Sjamaner.
Sjamplon l. sjamplun, vanlig förvrängning af chablon (se d. o.). Inom artilleriet menas med sjamplon en cylindrisk hylsa af zinkbleck, genom hvilken de färdiga karduserna (se d. o.) trängas, för att man skall få veta huruvida deras diameter och längd äro riktiga. Sjamplun användes äfven vid vissa projektilers besigtning. Den mall, efter hvilken kardustyget utklipptes, kallades likaledes förr sjamplun. -- Sjamplunbräder. Se Bräder. -- Sjamplonjern. Se Chablon. H. W. W.
Sjamponera (Eng. shampoo), med salvor eller feta oljor ingnida eller knåda kroppen eller vissa kroppsdelar. Subst. sjamponering.
Sjamyl (Sjamil, d. ä. Samuel), egentl. Ben Muhammed Sjamyl Efendi, tjerkesshöfding, kallad de trognes furste, föddes 1797 i Aul Himry, i norra Dagistan. Först murid (se Muridism), anslöt han sig sedan till den med sufismen beslägtade religionssekt, hvilken bildats af Kasi Molla Muhammed. Han tog del i det uppror, som utbröt emot ryssarna i Kaukasus 1824. Då han vid stormningen af bergsfästet Himry 1831 ensam bland hela besättningen blef räddad, betraktades han som ett helgon och valdes 1834 till sin sekts öfverhufvud. Med den religiösa hänförelsens kraft förenade han Dagistans stammar till en teokratisk stat, och genom ett af honom sjelf organiseradt försvar trotsade han framgångsrikt ryssarnas angrepp. Innestängd i bergfästet Achulgo 1839 och 1849 samt i Salty 1848, räddade han sig undan med sällspord djerfhet och gjorde år 1850 ströftåg ända in på transkaukasiska slätten. Vid Krimkrigets utbrott 1853 återupptog han striden, understödd af Turkiet och vestmakterna, men blef slagen vid Aul Ismail 1858 och fördrifven från fästet Veden 1859 samt måste i sin sista tillflyktsort Gunib, efter förtviflad kamp, gifva sig åt general Barjantinskij d. 6 Sept. s. å. Efter att med sin familj på regeringens anvisning hafva tillbragt några år i Kaluga och Kiev, dog S. i Medina i Mars 1871.
Sjan (Shan, Schan), folkstam. Se Tai.
Sjangai. Se Shanghai.
Sjangalla l. Sjangallo, af abessinierna använd benämning på hedniska negrer, särskildt på det på abessiniska höglandets nordvestra sluttning boende åkerbrukande Bazen- l. Kunâma-folket, hvars samhällsinrättningar äro pa-triarkaliska och hvars språk röjer likhet med nubiskan.
Sjanker (Fr. chancre), en sjukdom i könsorganen. Se Veneriska sjukdomar.
Sjan-si, provins i norra delen af Kina, begränsas i v. af provinsen Sjensi, i s. och ö. af provinserna Honan och Pe-tsji-li, i n. af öcknen Sjamo l. Gobi och af kinesiska muren. Areal 170,853 qvkm. Omkr. 10,8 mill. innev. Hufvudstad: Tai-Juen, med omkr. 250,000 innev.
Sjan-tung, kustprovins i nordöstra Kina, begränsad i ö. af Gula hafvet, i v. och n. af provinsen Pe-tsji-li och i s. af provinsen Kiang-su. Areal 139,282 qvkm. Omkr. 36 1/2 mill. innev. S. genomflytes af den stora kejsarekanalen och af Hoang-ho. Hufvudstad: Tsi-nan, med omkr. 120,000 innev.
Sjapur. persiska konungar, af sasanidernas slägt. Se Persien, sp. 1092--93.
Sjar-dag (Lat. Scardus mons), bergskedja på Balkanhalfön, löpande från n. ö. till s. v. emellan Katsjanik-Kumanova i n. och Divra i s., inom vilajetet Kossovo. På S. upprinna Vardar och flere af Drins bifloder. De högsta topparna äro Ljubatrn (3,050 m.), Kobelitza (2,300 m.) och Babasanitza (2,300 m.). Från Prisrend till öfre Vardar leder passet Kalkandelen (1,600 m.).
Sjas, flod i Ryssland, rinner upp ur träsk i guvern. Novgorod, flyter i nordvestlig riktning in i guvern. Petersburg och faller ut i Ladoga efter ett lopp af 246 km. Floden är segelbar under en sträcka af 100 km. samt står genom en kanal i förbindelse med den af Volga och dess tillflöden bildade, stora vattenvägen mellan Kaspiska hafvet och Östersjön.
Sjasjka l. tsjasjka, en ursprungligen af tjerkesser och derefter äfven af kosaker begagnad, lätt och lindrigt krökt sabel med handtag utan bygel och med träbalja. Dylika sablar, fastän något tyngre och med vanligt fäste, hafva sedan 1881 användts vid hela ryska kavalleriet och ridande artilleriet. Sabeln föres i en med läder öfverdragen träbalja, som bäres i koppel öfver högra axeln. C. O. N.
Sjatt-el-arab. Se Eufrat.
Sjauval, den tionde månaden i det muhammedanska manåret.
Sjavli (Szawle), stad i ryska guvern. Kovno, vid Libau--Romno--Kosjedary-banan. Omkr. 20,000 innev., deraf en mängd judar. Handel med säd och lin. Tobaksfabriker, såpsjuderier och qvarnar.
Sjebat (Schvat), Hebr., »nattens månad», den elfte månaden i judarnas kyrkliga år, den
Källa: Project Runeberg ·
