Sida 627
Skatte ...
Skau, Laurids, slesvigsk patriot, född d. 22 Maj 1817 i byn Sommersted vid Haderslev, gjorde sig som ung landtbrukare känd genom sin eldiga vältalighet på folkfesterna på Skamlingsbacken 1843--47 samt genom den frimodighet, hvarmed han både muntligen och skriftligen uppträdde mot den enväldige Kristian VIII. År 1843 blef S. sekreterare och 1846 ordförande i den slesvigska föreningen. Han var dessutom en bland stiftarna af Riddings folkhögskola och kämpade så ifrigt mot det tyska partiet, att han 1848 måste fly till Danmark. 1849--52 var S. folketingsman, 1851 medlem af notabelförsamlingen och 1853--63 af den slesvigska ständerförsamlingen, i hvilken han var den danska minoritetens ledare. 1854--63 var S. kungavald medlem af riksrådet, men spelade som sådan endast en obetydlig rol. Sedan 1852 var han amtsförvaltare i Haderslevs vestra amt. S. afled d. 11 Maj 1864. -- Hans broder Peder S., född d. 5 Juni 1825, egendomsegare sedan 1856, hade efter 1865 en vigtig del i det danska Sönderjyllands nationella demonstrationer. 1868--80 var han medlem af provinslandtdagen i Rendsborg och återvaldes 1886. E. Ebg.
Skeat [skhit], Walter William, engelsk språkforskare, född 1835, sedan 1878 professor i angelsachsiska vid universitetet i Cambridge, har utgifvit åtskilliga gammalengelska arbeten: »Lancelot of the laik» (1865), »Parallel extracts afrom 29 manuscripts of Piers the Plowman» (1866). W. Langlands »The vision of William concerning Piers the Plowman» (5 bd; 1867--85), »Joseph of Arimathie; or the romance of the Saint Graal» (1871) m. fl. I en ny edition af Chattertons dikter har han afgjort den länge omtvistade frågan om dennes författareskap. Bland hans egna arbeten märkas för öfrigt: Etymological english dictionary (2:dra uppl. 1884; en mindre uppl. utkom i 3:dje editionen 1887) samt Concise diet. of middle-english (1888; utarbetad tills. med Mayhew).
Skebo, bruk i Ununge socken, Närdinghundra härad, Stockholms län, naturskönt beläget vid sjön Närdingen. Genom en enskild jernväg af 12 km. längd är det förenadt med Hallsta lastageplats vid Edeboviken af Ålands haf. Postadress är Norrtelge. Bruket har såg och masugn samt jordegendom, uppgående till 8 73/216 mtl.; allt uppskattadt till ett värde af 434,600 kr. (1889). Valsverk för plåtar anlades 1815, men nedlades 1871. Skebo gods l. Skedeboholm, som det kallades under 1600- och 1700-talen, innehades först af Upsala ärkebiskopsbol, men bortbyttes af detta till Klara kloster i Stockholm. Genom Gustaf I:s reduktion tillföll det kronan och utgjorde understöd för »Spettalet», d. v. s. Danviks hospital, tills Julius Gyllenhielm 1578 fick det som förläning af sin fader Johan III. Efter Gyllenhielms död innehades det af slägten Tott till början af 1700-talet, hvarefter det tillhört åtskilliga handelshus och bruksegare. År 1877 bildades af bruket med underlydande ett aktiebolag. Vid Skebo, som räknas till Dannemoraverken, drefs grufdrift redan under medeltiden. Sjelfva bruket anlades 1622 af Henr. Lemmens, arrendator af Ortala. Det nedbrann och återuppbyggdes 1655. Den nuv. herregården uppfördes omkr. 1770 af brukspatron Jakob Grill.
Skeby, socken i Skaraborgs län, Kinnefjerdings härad. Areal 1,028 har. 321 innev. (1889). Annex till Källby, Skara stift, Kinna kontrakt.
Skeda, socken i Östergötlands län, Hanekinds härad. Areal 7,194 har. 1,648 innev. (1889). S. utgör ett regalt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Domprosteriet.
Skedala hed, mötesplats för Hallands infanteribataljon, i Snötorps socken, Tönnersjö härad, Hallands län, nära herregården Skedala. Jernvägsstation.
Sked-anden. Se Leffel-anden.
Skede. 1. Socken i Jönköpings län, Östra härad. Areal 7,664 har 1,327 innev. (1889). Annex till Alseda, Vexiö stift, Östra härads kontrakt. -- 2. (Skee) Socken i Göteborgs och Bohus län, Vette härad. Areal 26,786 har. 5,509 innev. (1889). S. bildar med Tjärnö och Strömstads stad ett regalt pastorat af 1:sta kl., Göteborgs stift, Vikornas Norra kontrakt.
Skederid, socken i Stockholms län, Sjuhundra härad. 5,214 har, 815 innev. (1889). Annex till Husby-Lyhundra, Upsala stift, Sjuhundra kontrakt.
Skedeskamma (Karl Gustaf), socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal 5,927 har. 1,095 innev. (1889). Annex till Kungsäter, Göteborgs stift, Marks och Bollebyggds kontrakt.
Skedevi, socken i Östergötlands län, Finspånga läns härad. Areal 31,966 har. 4,010 innev. (1889). S. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift. Bergslags kontrakt.
Skedgåsen, zool. Se Skedstorken.
Skedhundslägtet, Otocyon, zool., tillhör familjen hundartadedjur (Canidae) och ordningen rofdjur (Ferce) inom däggdjurens klass. Det skiljer sig från alla andra lefvande rofdjur derigenom att öfverkäken har 3--4, underkäken 3 knöliga kindtänder. I det yttre utmärker det sig företrädesvis genom sina synnerligen stora öron. Kroppsformen liknar sjakalens; kroppslängden utgör 60 cm. Den enda arten, O. megalotis, bebor Syd-Afrika och jagar nattetid smärre djur, företrädesvis gräshoppor. L-e.
Skedhägern. Se Skedstorken.
Skedmussla, Pinna, zool. Se Pinna.
Skedstorkar. Se Plataleini.
Skedstorken, skedgåsen l. skedhägern, Platalea leucorodia, zool., tillhör ibisfoglarnas (Hemiglottides) familj och vadarnas (Grallae)
ordning. Den är lätt igenkänlig på sin långa, raka, skedlikt utplattade näbb (se fig.). Näsborrarna öppna sig i en till näbbspetsen
Källa: Project Runeberg ·
