Sida 656
Skoldrama ...
Skolmuséer, skolutställningar. Se Pedagogiska museer.
Skolridning. Se Fältridning och Ridkonsten.
Skolråd är benämningen på den kommunala myndighet, som har att öfva tillsyn öfver folkskolorna. I hvarje kyrkoförsamling skall, enligt förordn. om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd af d. 21 Mars 1862, utom ett kyrkoråd äfven finnas ett skolråd. På samma sätt, som om kyrkoråd gäller, kunna emellertid flere församlingar förena sig om gemensamt skolråd. En förening om gemensamt skolråd för med sig en fullständig gemensamhet i afseende på folkskoloväsendet. Fråga om sådan förening bör behandlas på hvardera församlingens kyrkostämma för sig. Först om hvardera församlingen bestämmer sig för en sådan gemensamhet, är den lagenligt beslutad. -- Kyrkoråd och skolråd kunna äfven, om så finnes lämpligt, förenas till ett gemensamt kyrkooch skolråd. Skolrådet består af på kyrkostämma utvaldt »lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller qvinnor». Antalet bör likväl icke understiga fem, ordföranden inberäknad, hvilken alltid är vederbörande kyrkoherde. Ledamöterna väljas i allmänhet för 4 år (hälften af antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften, utträder dock efter lottning vid slutet af hvartannat år), men i Stockholm för 2 år, hvarjämte derstädes halfva antalet afgår genom lottning efter första årets slut, dock med rätt att återväljas. För valbarhet fordras, utom de allmänna vilkoren för kommunal rösträtt, att hafva uppnått 25 års ålder och att ej vara kyrkoförsamlingens »redovisningsskyldige och aflönade betjente».
Såsom styrelse öfver distriktets folkskolor åligger det skolrådet att i allmänhet om deras verksamhet hafva noggrann vård och att tillse, att författningarnas föreskrifter efterlefvas. Skolrådet skall öfvervaka, att lärarna fullgöra sina skyldigheter, att barnen tillbörligen begagna sig af undervisningen och att denna ordentligt meddelas i enlighet med läroplaner, som af skolrådet upprättats. För detta ändamål böra såväl skolrådets öfrige ledamöter som dess ordförande tid efter annan besöka skolorna. Skolrådet skall vidare afgifva berättelse rörande folkundervisningen inom distriktet samt upprätta förslag till reglemente rörande skolväsendets allmänna anordning inom distriket, såsom lärotider, rote- och klassindelning m. m. Detta förslag skall för att blifva gällande pröfvas och gillas af vederbörande domkapitel. Skolrådet skall äfven främja inrättandet och begagnandet af sockenbibliotek. Det åligger dessutom skolrådet, att ombesörja verkställighet af kyrkostämmas beslut i alla de fall, der ej sådan verkställighet åt vissa dertill utsedda personer blifvit uppdragen; att hafva öfverinseendet öfver de för särskilda verkställighetsbestyr af kyrkostämman utsedda personers förvaltning; att till kyrkostämman göra de framställningar och förslag, hvilka omständigheterna kunna påkalla, och att afgifva de förberedande utlåtanden, som af Kyrkostämma infordras. Derjämte har skolrådet betydelsefulla uppgifter med afseende på lärarnas tillsättning och entledigande. Det har sålunda att förelägga undervisningsprof, uppgöra förslag till besättande af lediga platser, meddela skollärare varning, om han finnes förtjena det, samt att, om den blir fruktlös, afsätta honom från befattningen o. s. v. Slutligen må märkas, att skolrådet har inseendet äfven öfver de för folkundervisning inrättade enskilda läroanstalter i distriktet, samt i visst fall öfver undervisningen i hemmen.
Folkskoleväsendet i Stockholm är en hela stadens gemensamma angelägenhet, som ombesörjes dels af en gemensam öfverstyrelse af 12 ledamöter, dels af särskilda styrelser för hvarje territoriel församling. Öfverstyrelsen motsvarar i allmänhet med hänsyn till uppgifter och funktioner skolråden och biträdes af en skolinspektör. De särskilda styrelserna -- skolråden -- öfvervaka skolgång, lokaler och ekonomi inom de särskilda församlingarna. Jfr Kyrkoråd och Kyrkostämma. Se C. G. Hammarskjöld: »Bidrag till tolkn. af k. förordn:a den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad samt kyrkostämma», och H. Blomberg, »Den nordiska förvaltningsrätten. Speciella delen» (i 8:de h. af Nordisk Retsencyclopedi). H. S-n.
Skolväsende. Om benämningen skolor tages i vidsträcktaste betydelse, så att derunder innefattas äfven de högsta undervisningsanstalter, kan man, med afseende på svenska förhållanden, uppställa följande fördelning, hvilken likväl i sina hufvuddrag äfven har tillämplighet på andra kulturland. -- 1) Undervisningsanstalter af mera allmänt syfte, d. v. s. afseende att bibringa de särskilda samhällsklasserna den större eller mindre fond af färdigheter eller utsigter, hvaraf de anses böra vara i besittning. 2) Undervisningsanstalter, som afse att bibringa de särskilda färdigheter eller insigter, som för vissa lefnadsbanor eller yrken äro be-behöfliga.
Under den 1:sta hufvudafdelningen brukar man efter omfattningen af den meddelade undervisningen särskilja följande 3 grupper:
A) Undervisningsanstalter, som endast afse att bibringa de första elementen och derför räknas tillhöra den s. k. primära undervisningen. Denna grupp utgöres hufvudsakligen af folkskolor, i sammanhang med hvilka man likväl kan ställa dels skolor, som afse att i allmänhet bibringa ett något högre mått af vetande, dels anstalter, som hafva till ändamål att utbilda lärare för folkskolorna.
B) Undervisningsanstalter, som afse att utöfver de första elementen meddela den vetenskapliga bildning, som behöfves för att kunna öfvergå till allmän högskola eller till någon specialskola, eller som äfven utan sådan öfvergång anses behöflig för vissa samhällsklasser. Denna grupp, som räknas tillhöra den s. k. sekundära undervisningen, skall här nedan blifva föremål för närmare behandling.
C) Undervisningsanstalter, som afse att inom flere riktningar meddela den högre vetenskapliga bildning, som för vissa lefnadsbanor eller
Källa: Project Runeberg ·
