Sida 657
Skoldrama ...
yrken är behöflig, och hvars fortsatta utvidgning måste blifva en följd af enskildt studium eller forskning. Denna grupp räknas tillhöra den s. k. högre undervisningen och omfattar allmänna högskolor eller universitet, i sammanhang med hvilka man likväl kan ställa sådana undervisningsanstalter, som med afseende på en särskild riktning hafva samma uppgift som universiteten.
Tydligt är likväl, att den nu lemnade fördelningen af undervisningsanstalterna, ehuru häfdvunnen och grundad på praktiska hänsyn, är mindre tillfredsställande från teoretisk eller logisk synpunkt. Man kan från denna synpunkt bland annat anmärka, dels att gränsen mellan grupperna ej är skarp, dels att såväl de tre afdelningar (fakulteter) inom universiteten, hvilka afse bestämda särskilda riktningar, som äfven undervisningsanstalt, hvilken har samma uppgift som en sådan universitetsafdelning, egentligen äro högre specialskolor och således kunna räknas till den 2:dra hufvudafdelningen.
De undervisningsanstalter, som höra till gruppen A inom 1:sta hufvudafdelningen, behöfva ej här göras till föremål för särskild behandling, utan må med afseende på dem hänvisas till artiklarna Borgareskolor, Folkhögskolor, Folkskola, Folkskolelärare-seminarium, Folkskolor, högre, Kateketskolor, Sällskapet för folkundervisningens befrämjande samt Söndags- och afton-skolor.
Likaså må med afseende på gruppen C inom 1:sta hufvudafdelningen hänvisas till artiklarna Karolinska mediko-kirurgiska institutet, Lunds universitet, Universitet, Upsala universitet och Stockholms högskola. De till 2:dra hufvudafdelningen hörande undervisningsanstalter, s. k. fack- eller special-skolor, kunna med hänsyn till arten af den meddelade undervisningen fördelas i följande grupper:
A) Tekniska skolor: Tekniska högskolan, Chalmersska slöjdskolan (numera benämnd »Chalmers' tekniska läroanstalt»), Bergsskolan, tekniska elementarskolor, Tekniska skolan i Stockholm, Tekniska skolan i Eskilstuna, väfskolor, tekniska afton- och söndagsskolor, tekniska yrkesskolor, lägre, samt slöjdskolor.
B) Krigs- och sjömans-skolor. Dit höra Krigshögskolan, Artilleri- och ingeniörhögskolan (se Högre artilleriläroverket; flyttades 1884 från Marieberg till Stockholm), Krigsskolan å Karlberg, skjutskolor, Ridskolan vid Strömsholm (se Strömsholm), volontärskolor, Sjökrigsskolan, navigationsskolor, Skeppsgosseskolan, Rydbergska stiftelsen till danande af skickliga sjömän m. fl.
C) Läroverk för skön konst. Se Akademien för de fria konsterna, Musikaliska akademien och Stockholms teatrar (elevskolan).
D) Läroverk för landtbruk och dermed sammanhängande näringar. Dit höra landtbruksinstitut (Alnarps och Ultuna landtbruksinstitut), landtbruksskolor, landtmannaskolor (se Landtbruksundervisningen och k. kung. af d. 13 Juli 1887 angående anslag till dessa skolor, hvilka afse »lägre landtbruksundervisning med hufvudsakligt ändamål att befrämja elevernas teoretiska utbildning»), biskötareskolor, mejeriskolor (se Landtbruksundervisningen och Mejeri), Skogsinstitutet, skogsskolor, trädgårdsskolor (Bergianska trädgården, Landtbruksakademiens experimentalfält och Svenska trädgårdsföreningen) m. fl.
E) Diverse fackskolor. Dit kunna föras Farmacevtiska institutet, Gymnastiska centralinstitutet, Veterinärinstitutet, Veterinärinrättningen i Skara, läroanstalter för barnmorskor, handelsskolor, hushållsskolor, undervisningen till landtmäteri-examen, slöjdlärareseminarier (se Näs och Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom), en skola för tandläkare, Telegrafverkets undervisningsanstalt m. fl.
Alldeles utom det nu framställda systemet af undervisningsanstalter stå slutligen de s. k. abnorma skolorna: Allmänna institutet för döfstumma och blinda (jfr ock Döfstumundervisning), idiotskolor (jfr Idiotanstalter), Institutet för blinda (numera förlagdt till Tomteboda) och Tysta skolan.
Såsom ofvan nämnts, skall gruppen B inom undervisningsanstalternas 1:sta hufvudafdelning här göras till föremål för närmare behandling. Till denna grupp, eller m. a. o. till den s. k. sekundära undervisningen, hör ett stort antal läroverk, dels offentliga, dels enskilda. Bland de sistnämnda kan här endast fästas afseende vid dem, som för åtnjutande af statsunderstöd eller af dimissionsrätt eller af båda dessa förmåner äro skyldiga att till Ecklesiastikdepartementet aflemna vissa uppgifter, ty det är svårt eller omöjligt att om de öfriga vinna behöflig kännedom. Samtliga här ifrågavarande läroverk kunna fördelas på följande sätt:
a) Af staten underhållna läroverk för gossar: Allmänna läroverk och pedagogier;
b) Högre lärarinneseminarium, hvilke äfven underhålles af staten;
c) Enskilda dimissionsberättigade läroverk, för gossar eller för flickor eller för båda könen;
d) Med statsunderstöd försedda högre skolor för qvinlig ungdom, bland hvilka likväl två äfven tillhöra föregående afdelning.
Med afseende på grunddragen af allmänna läroverkens historia hänvisas till Gymnasium, Lärdomsskola och Trivialskolor
Deras uppgift är enligt den gällande läroverksstadgan af d. 1 Nov. 1878 sålunda bestämd: »De af staten bekostade allmänna läroverken hafva till ändamål såväl att utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig bildning som ock att grundlägga de vetenskapliga insigter, hvilka vid universitet eller högre tillämpningsskola vidareutbildas». Undervisningen har vid dem alla samma nedre gräns, men är olika långt utsträckt. De delas således i högre och lägre. De högre (36 st.) omfatta sju klasser, af hvilka klasserna 1--5 äro ettåriga, men klasserna 6 och 7 två-åriga och hvardera omfatta en lägre och en högre årsafdelning. De lägre äro dels femklassiga (22), dels treklassiga (19); undervisningen i dessa läroverks klasser har samma omfattning, som i de liknämnda klasserna vid de högre läroverken. -- De 3 lägsta
Källa: Project Runeberg ·
