Sida 684
Skräcka ...
betydande; äfven förekommer tillverkning af läderarbeten, siden- och bomullstyger. Bland stadens byggnader märkas »enkesultaninnans moské», Valide Jami (uppförd 1547), de vidsträckta, af Selim III uppförda kasernerna, ett på en klippa vid Bosporen beläget torn, nu fyr, kalladt »Leanders torn» m. fl. Anmärkningsvärdast är dock den vackra, af cypresser skuggade kyrkogården, hvilken, på en utsträckning af öfver 5 km. rymmer omkr. 3 mill. grafvar. Som denna kyrkogård ligger på asiatisk mark, föredrages den af fromma muhammedaner framför andra i Konstantinopels närhet. I dess midt reser sig en ståtlig dôme, uppförd af sultan Muhammed till minne af hans favorithäst. Nära Bosporen märkes en väldig obelisk, under hvilken hvila 8,000 engelsmän, döda under Krimkriget.
Skutskär, stort sågverk i Elfkarleby socken, Upsala län, straxt v. om Dalelfvens utlopp i Bottniska viken och nära stationen af samma namn, vid Upsala--Gefle jernväg. Vid verket, som genom flottningsrännor är förenadt med Dalelfven, finnas poststation, telegraf- och tullstation m. m. I dess hamn lastar årligen en mängd fartyg. Taxeringsvärdet uppgick 1889 till 447,000 kr., och trävarutillverkningen utgjorde s. å. 36,182 petersburger standard (om 165 eng. kub. f.). S. anlades år 1868, men såldes 1885 till Kopparbergs bergslag för 4 mill. kr., deri inbegripen försäljningssumman (3,800,000 kr.) för brukets skogar och fastigheter i Dalarna.
Skuttunge, socken i Upsala län, Bälinge härad. Areal 7,855 har. 1,183 innev. (1889). S. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Ulleråkers kontrakt.
Skyddande likhet l. Skyddande förklädnad. Se Mimicry.
Skyddsafgift, förv. En så benämnd afgift utgick, jämlikt bevillningsförordningarna, redan på 1700-talet och var då en klass-skatt, som betaltes med olika belopp för olika folkklasser. Efter 1812 var personlig skyddsafgift en allmän afgift »för skydd till person och egendom», hvilken jämlikt art. 1 i bevillningsförordningen uttagits af alla, som varit underkastade mantalspenningar. Beloppet var först 1 riksdaler för män, 32 skilling för ynglingar och 24 skilling för qvinnor, men sänktes efter hand och blef till slut 40 öre för män samt 20 öre för qvinnor. Genom riksdagens beslut 1883 upphörde denna skatt, som sistnämnda år inbragte 713,235 kr. Kbg.
Skyddsborgare. Se Metoiker.
Skyddsföreningen för sinnessjuka grundades 1861 af förre öfverläkaren vid Danviks hospital, dåv. medicinalrådet C. U. Sondén och har till ändamål hufvudsakligen att understödja från hospitalen i riket utskrifna personer samt derigenom om möjligt förekomma återfall i sinnessjukdom. Till föreningens fond lade Jenny Lind 1857 en grundplåt af 10,600 kr. Genom gåfvor, räntor och ledamotsafgifter har fonden stigit så, att den vid ingången af år 1890 utgjorde öfver 28,202 kr. Från denna fond lemnas årligen åt hvarje hospitalsläkare medel till utdelning, år 1890 ett belopp af 960 kronor. Medlemmarnas antal, som mest utgöres af läkare, ökas genom inval och utgör 1890 omkr. 150. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. F. B.
Skyddsgraf. Se Graf, befästningsk.
Skyddshemmet. Se Magdalenahemmet i Stockholm.
Skyddskoppor. Se Kokoppympning, Koppor och Vaccination.
Skyddsplan, befästningsk., den närmast bakom bröstvärnet inuti en befästning befintliga plats, der försvararna kunna stå skyddade (defilerade) för fiendens insyn och eld. I mån som den indirekta elden med starkt krökta kulbanor fått en större användning, har också skyddsplanets bredd minskats och sjelfva planet sänkts allt djupare ned bakom bröstvärnet, så att det numera vanligen nedgräfves under naturliga marken. O. A. B.
Skyddstull, Skyddstullsystem. Med skyddstullsystem förstås en handelspolitik, som medelst tullar å sådana importartiklar, hvilka kunna frambringas inom landet eller användas såsom surrogat för inhemska produkter, söker understödja inländska producenter i deras konkurrens med utlandet. Sättas skyddstullarna tillräckligt högt, kan all lagenlig import omöjliggöras och skyddstullsystemet således praktiskt sammanfalla med det numera i civiliserade land i allmänhet öfvergifna prohibitions- eller importförbudssystemet. Från finanstullar skilja sig skyddstullar derigenom att de förra drabba inom landet producerade varor lika tungt som importerade af samma slag, hvaremot de senare tyngre belasta den importerade varan, medan den inhemska antingen alls icke är särskildt beskattad eller också är underkastad en »accis», som icke uppgår till en tullen motsvarande del af varuenhetens värde. Äfven skyddstullar kunna vara mycket inbringande för statskassan. Betraktade från skattepolitisk synpunkt äro de dock föga rationella, emedan de kosta de skattdragande samhällsmedlemmarna vida utöfver hvad som inflyter i statskassan (skilnaden stannar i andra medborgares fickor). Lagda på de nödvändigaste förbrukningsartiklarna (t. ex. bröd, spanmål och mjöl) drabba de också företrädesvis de mindre bemedlade samhällsklasserna och utgöra en nedåt progressiv beskattning.
Skyddstullsystemet har -- liksom prohibitionssystemet -- förr stundom tillämpats i krasst merkantilistiskt syfte för att öka landets förråd af ädla metaller eller för att åstadkomma en »gynsam handelsbalans», ett (åtminstone skenbart) öfverskott af utförselns penningvärde utöfver införselns. I detta århundrade har till stöd för skyddstullen åberopats i synnerhet tysken Fr. Lists teori, att ett lands »manufakturkraft» icke utan skyddstullar skulle kunna komma till full utveckling, hvadan ett »uppfostrande» skydd borde lemnas handtvefks- och fabriksindustrien genom tullar å hel- och halffabrikat, hvaremot råvaror (särskildt äfven jordbruksprodukter i allmänhet) borde vara tullfria. Äfven den jämte List mest åberopade tullteoretikern, amerikanen Carey förordade skydd endast för den egentliga (råvaruförädlings)-industrien, hvars kraftiga utveckling (i »industriella centra») skulle indirekt komma
Källa: Project Runeberg · ·
