Sida 406
Troplong ...
början af 1860-talet ett obetydligt fiskeläge, är T. nu en af den fina Parisverlden mycket besökt badort, med många smakfulla villor, eleganta badetablissement, präktigt casino med bal- och konsertsalar m. m. Den långsluttande stranden, bestående af ren, fast sand, erbjuder förträffliga badplatser. En bro öfver floden leder till staden Deauville (2,100 innev., 1886), en mindre besökt och mera anspråkslös badort. Mellan de båda städerna byggdes 1866 en docka.
Trowbridge [tråbridj], stad i eng. grefskapet Wilts, vid en bibana till Great-Western-jernvägen. 11,040 innev. (1881). Tillverkning af kasimir, kläde och andra ylletyg.
Troxler, Ignaz Paul Vital, schweizisk filosof, f. 1780, praktiserade först såsom läkare, men idkade med förkärlek filosofiska studier samt blef 1820 lärare vid lyceum i Luzern och 1834 professor i filosofi vid universitetet i Bern. Död 1866. T. anslöt sig först till Schellings identitetsfilosofi, men omfattade sedermera F. H. Jacobis läror. Bland T:s skrifter märkas Naturlehre des menschlichen erkennens (1828) och Logik (3 bd, 1829--30).
Troy [tråa'], stad i nord-amerikanska staten New York, på venstra stranden af floden Hudson, vid Erie- och Champlain-kanalerna samt flere jernvägslinier. 60,956 innev. (1890). I staden finnes Rensselaers polytekniska institut, som länge var den förnämsta ingeniörsskolan i Förenta staterna och ännu åtnjuter högt anseende. T. är en mycket liflig fabriksstad, med valsverk, jerngjuterier, maskinverkstäder, linneväfverier, skofabriker m. m. 1880 voro 22,434 pers. sysselsatta i industriens tjenst, Staden, anlagd 1787 af holländare under namnet Vanderheyden, fick 1789 sitt nuv. namn och 1816 stadsrättigheter.
Troy [tråa']. 1. François de T., fransk målare, f. i Toulouse 1645, d. i Paris 1730, var son af målaren Nicolas de T., som var hans förste lärare. Han kom sedan till Paris, der han blef porträttmålare samt medlem af akademien 1674. T. målade både stora och små porträtt med lefvande uppfattning och elegant utförande och vardt hofdamernas favoritmålare. -- 2. Jean Baptiste François de T., fransk målare, den föregåendes son, f. i Paris 1679, d. i Rom 1752, studerade först under sin fader och fullbordade sin utbildning i Italien, der han vistades i sju år. Han återkom 1706 samt blef 1708 medlem af akademien och 1738 direktör för franska akademien i Rom, hvarifrån han återkallades 1752, men dog straxt före hemresan. Han var af sin samtid mycket uppburen, och han utmärkte sig äfven för en ytterlig lätthet i uppfinning och utförande. Men begifven på nöjen och rikt gift, försummade han allvarliga studier och blef i utförandet mycket ojämn, utan all lust att ändra och förbättra sina fel. Han målade i alla arter samt dekorerade palats, våningar och kyrkor. I Rom utförde han sju scener ur Esters historia (två af dessa finnas nu i Louvre), ämnade till modeller för gobelins-fabriken. Derefter kom en ny följd likartade bilder, framställande Jasons historia (utställda i Louvre 1748). Af hans oljetaflor må nämnas Pesten i Marseille (i Marseilles museum), Bacchus och Ariadne (1725, i Montpelliers museum), Henrik IV håller första gång kapitel med Helgeands-orden 1591 (1732; stor ceremonibild med figurer i kroppsstorlek, nu i Louvre), Susanna i badet (Rouen) samt Lot och hans döttrar (Petersburg). C. R. N.
Troyes [tråa'], hufvudstad i franska depart. Aube, fordom hufvudstad i landskapet Champagne, vid Seine, som der är delad i flere armar, och början af Haute-Seine-kanalen samt vid jernvägen Paris-Belfort. 46,972 innev.. (1886). Staden har många trähus från renaissancetiden, men får alltmer ett modernt utseende. Vackra promenader hafva efterträdt de forna fästningsverken. T. har flere vackra kyrkor, såsom katedralen S:t Pierre et S:t Paul (byggd under 1200--1500-talen), en femskeppig gotisk anläggning, med en ofulländad fasad i rik gotisk utstyrsel, den ofulländade kyrkan S:t Urbain (påbörjad 1262), ett mästerverk af den renaste gotiska stil, S:te Madeleine (byggd i början af 12:te årh., tillbyggd i 16:de och nyligen restaurerad). För öfrigt finnas flere andra kyrkor, märkliga för sin arkitektur eller för sina konstverk. Det forna abbotklostret S:t Loup inrymmer bl. a. det offentliga biblioteket (öfver 110,000 bd och omkr. 2,500 mskrpt) samt ett museum med naturaliesamlingar, tafvelgalleri, myntkabinett och fornsakssamling. Staden är biskopssäte och har ett lycée, ett prestseminarium, en handels- och industriskola m. m. Förnämsta industrigrenen i T. och omnejd är tillverkning af strumpvaror af bomull och ylle, hvilka väfvas nästan uteslutande för hand och exporteras till Amerika och Schweiz. Dessutom finnas ull- och bomullsspinnerier, färgerier och blekerier, hvarjämte staden har en betydande omsättning af ost och korf. -- T. var de keltiske trikassernas hufvudstad, erhöll af romarna namnet Augustobona och kallades sedan 5:te årh. Trecae, stundom Trecas. Det kristnades i 3:dje årh. och var under medeltiden hufvudstad i grefskapet Champagne samt en blomstrande industri- och handelsstad. 1420 afslöto i T. hertig Filip den gode af Burgund och drottning Isabella af Frankrike i den senares gemåls, den svagsinte Karl VI:s, namn ett fördrag med Henrik V af England, enligt hvilket den senare skulle förmäla sig med Karl VI:s dotter Katarina, öfvertaga regentskapet öfver Frankrike samt efter Karls död erhålla franska, kronan.
Troyes, Chr. de. Se Chrétien de Troyes.
Troyon [tråajå'ng], Constant, fransk målare, f. i Sèvres 1810, d. i Paris 1865, en af Frankrikes yppersta djurskildrare, skred långsamt och sökande fram genom landskapsframställningen till djurbilden, hvarvid hans mål blef att sammansmälta skildringen af natur och djur till ett enda harmoniskt helt. Emellertid studerade han på egen hand i trakten af S:t Cloud, och ett tillfälligt möte med målaren Roqueplan ledde honom först in på rätt väg i naturuppfattning, ehuru han i början var alltför noggrann i detaljgifningen. Hans utveckling
Källa: Project Runeberg ·
