Sida 456
Tula-arbeten ...
docent i österländska språk 1832. T. var under några år anförare för studenternas sångförening, såsom hvars egentlige stiftare han anses (se Upsala studentsång). Han gjorde sig tillika känd som en skicklig musiker och komponerade för Gustaf-Adolfs-jubileet den bekanta, grandiosa kören »Hjeltar, som bedjen» (orden af C. E. Fahlcrantz). Kort derefter företog han en längre färd till Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike, England och Danmark, från hvilken han återkom först 1837, då han, redan förut prestvigd, utnämndes till e. o. hofpredikant. Efter en ny vetenskaplig resa 1840--41 befordrades han 1843 till professor i österländska språk i Upsala. Utom en polemisk skrift mot Tornberg, en Hebreisk läsebok (1845; 2:dra, af H. Almqvist omarb. uppl., 1869) samt ett latinskt festtal med anledning af konung Oskar I:s kröning (1845) utgaf han några syriska arbeten efter handskrifter i London, Oxford och Vatikanen: »Gregorii Bar Hebraei in Jesaiam scholia» (1842), samme förf:s »In psalmos scholiorum specimen» (s. å.), »Dionysii Telmahharensis chronici liber primus» (1848--51) samt »Libri qui inscribitur Paradisus patrum partes selectae» (1851). Han företog dessutom nya vetenskapliga resor i utlandet, men återkom sjuk från den sista och afled i Upsala d. 12 April 1853. -rn.
3. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, zoolog, akademisk lärare, den föregåendes son, född i Upsala d. 9 Okt. 1842, blef student derst. 1863 och filos. doktor 1869 med afhandlingen Om Skandinaviens podurider af underfamiljen Lipurinae. År 1871 kallades T. till docent i zoologi, och från höstterminen 1876 till vårterminen 1879 förestod han prosektorsbefattningen vid Upsala zoologisk-zootomiska institution, hvars tillkomst och första utveckling äro hans verk. Genom inrättandet af ett zootomiskt laboratorium blef det möjligt att vid universitetet meddela undervisning i zoologi på ett tidsenligt sätt, hvilket sålunda är T:s förtjenst. 1879 utnämndes han till prosektor vid samma institution, och 1882 kallades han till zoologie professor vid Upsala universitet. Såsom professor har T. oaflåtligt arbetat på att ordna hela den zoologiska institutionen i Upsala. Den är nu jämförlig med motsvarande institutioner vid främmande universitet. Hans förnämsta zoologiska arbeten, offentliggjorda i Vetenskapsakademiens och Vetenskapssocietetens skrifter, äro: Förteckning öfver svenska podurider (1871), Sveriges podurider (1872), Collembola borealia (1876), Neomenia, a new genus of invertebrated animals (1875), Ueber die byssus des Mytilus edulis (1877), Studien über den bau und das wachsthum des hummerpanzers und der molluskenschalen (1882) och Bau und entwicklung der barten bei Balaenoptera Sibbaldii (s. å.). Derjämte må nämnas Djurriket (i »Sv. Bibl.», 1885) samt Über konservirung von evertebraten in ausgedehntem zustand (»Biol. fören. förhandl.», 1892). Såsom exempel på hans framstående förmåga såsom populär författare må nämnas art. »Bi» och »Darwinism» i »Nordisk Familjebok». T. har också företagit en mängd resor för vetenskapligt ändamål. Så har han flere gånger besökt Sveriges vestkust för att der utföra zoologiska undersökningar. Under en af dessa resor upptäckte han Neomenia, en högst intressant djurform, som väckt stor uppmärksamhet inom den vetenskapliga verlden. 1875 och 1888 besökte han en del tyska universitet (i Leipzig arbetade han vid zoologiska institutionen). År 1884 blef T. ledamot af Vetenskapsakademien och 1885 af Vetenskapssocieteten i Upsala. A. Sg.
Tullberg, Sven Axel Teodor, botanist, paleontolog, geolog, född i Landskrona d. 27 Febr. 1852, blef student i Lund 1871, filos. doktor och docent i geologi 1880, biträdande geolog 1879 samt 1881 geolog och paleontolog vid Sveriges geologiska undersökning. T. var 1874--75 sekreterare i Lunds botaniska förening. 1875--77 var han andre lärare vid Göteborgs och Bohus läns samt vid Vestmanlands folkhögskolor. Han afled i Lund d. 15 Dec. 1886. T:s studier rörde sig till en början kring botaniska ämnen, och i »Botaniska notiser» publicerade han några botaniska uppsatser: Öfversigt af de skandinaviska arterna af slägtet Ranunculus (1873), Bidrag till Skånes flora (i förening med J. Eriksson, 1873) och Om några på Möen förekommande Primula-former (1876). Sedermera vändes hans håg åt paleontologi och geologi, företrädesvis åt försteningarna i Skånes silurformation och deras vertikala utbredning. Hans första arbete på detta område handlar Om Agnostusarterna i de kambriska aflagringarne vid Andrarum (1880), men sedermera var det hufvudsakligen graptoliterna, som blefvo föremål för hans undersökningar från såväl paleontologisk som stratigrafisk synpunkt. Arbeten af detta slag äro Några Didymograptusarter i undre graptolitskiffer vid Kiviks Esperöd (1880), Tvenne nya graptolitslägten (s. å.), On the graptolites described by Hisinger and the older swedish authors (1882), Skånes graptoliter: I. Allmän öfversigt öfver de siluriska bildningarne i Skåne etc. (1882), II. Graptolitfaunorna i Cordiolaskiffern och Cyrtograptusskiffrarna (1883). Ungefär af samma innehåll som »Skånes graptoliter I» är hans uppsats i »Zeitschr. d. deutsch. geol. gesellschaft», bd 35, 1883: Ueber die schichtenfolge des silurs in Schonen etc. Andra arbeten af stratigrafiskt paleontologiskt innehåll äro Om lagerföljden i de kambriska och siluriska aflagringarna vid Röstånga (1880) samt Förelöpande redogörelse för geologiska resor på Öland (1882). T. beskref vidare de af Nordenskiöld hemförda juraförsteningarna från Novaja Semlja: Ueber versteinerungen aus den Aucellenschichten Novaja Semljas (1881), lemnade meddelande om marina mollusker i Hörs sandsten samt utgaf de geologiska kartbladen »Vreta kloster» (jämte G. Linnarsson) och »Öfvedskloster». A. G. N.
Tullbesökare. Se Besökare.
Tullbevakning. Jämlikt tullverkets tjenstgöringsreglemente, faststäldt d. 1 Okt. 1831, bestrides tullbevakningen af dels kustbevakning (se d. o.), dels gränsbevakning (se Gränsridare), dels bevakning å
Källa: Project Runeberg · ·






































