Sida 524
Tusensköna ...
scener ur den hel. Gallus' lefnad (båda i S:t Gallen).
Tutor, Lat., förmyndare.
Tutrakan (Turtukai), stad i furstendömet Bulgarien, vid Donau, midt emot det rumanska Oltenizza och floden Arges' mynning. Omkr. 7,500 innev. T. är den romerska orten Transmarisca i Nedre Mesien.
Tutti. Se Tutto.
Tutti frutti (Ital., »alla slags frukter»), glacepudding med sylter och frukter uti; i öfverförd betyd. hvarjehanda, likt och olikt, potpourri.
Tuttlingen, stad i würteinbergska Schwarzwaldkretsen, på ömse sidor om Donau, nära Badens gräns. 8,746 innev. (1885). Tillverkning af skoarbeten, kirurgiska instrument (största fabrik i Tyskland), eggjern, läder m. m. Vid T. vunno de kejserlige och bajrarna d. 24 Nov. 1643 en seger öfver fransmännen under Josias Rantzau.
Tutto, fem. tutta, plur. tutti, tutte, Ital., musikt., all, hel, alla. Ex. Tutta la forza, med all kraft; tutte corde, alla strängar; tutti, alla stämmor medverka (i motsats till solo eller soli, o. s. v. A. L.
Tutuila, en af Samoa-öarna i Polynesien, är till storleken den tredje i ögruppen, bergig och af vulkanisk karakter. Den är 27 km. lång, högst 8 km. bred och har på en areal af 139 qvkm. en folkmängd af omkr. 3,800 pers. Förnämsta handelsplatsen, Leoni, på sydvestra kusten, har dålig ankargrund och kan anlöpas endast af kustfartyg. På södra kusten ligger den stora och fullt säkra hamnen Pagopago, en amerikansk hamn- och kolstation, som ofta besökes af ångare, hvilka gå mellan San Francisco, Honolulu, Auckland och Sidney.
Tuulikki [tul-], Finsk mytol. Se Tapio.
Tuulois [tul-], socken i Tavastehus län, Finland, Hauho domsaga och härad, är ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Hollola kontrakt. Areal 203 qvkm. 1,938 innev. (1889). Befolkningen är finsktalande. A. G. F.
Tuuri [turi], Finsk mytol., en luftgudomlighet, som bodde bakom nio haf i en »ny, obetäckt stuga». Hans parallelnamn är Palvoinen. Det förra namnet svarar emot det estniska Turis l. Taara och torde vara lånadt från skandinavernas Tor. Det senare förklaras af Lönnrot såsom betydande »den, som med böner betjenas»; af andra anses det vara en förändring af Pilvinen, »den molnrike» eller »molnens herskare». O. G.
Tuusniemi [tus-], socken i Kuopio län, Finland, Kuopio domsaga och härad, utgör ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift och domprosteri. Areal 552 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,115 pers. (1889). A. G. F.
Tuxen, Lorents, dansk patriot, f. 1618, d. 1682 såsom vicepresident i hofrätten, visade under kriget 1658--59 (han var då förvaltare på drottning Sofia Amalias gods i Hirsholms amt i Nordsjälland) stort mod och förslagenhet, då han skaffade upplysningar om svenska härens förehafvanden och båtledes, vanligen nattetid, bragte dem till Köpenhamn. E. Ebg.
Tuxen, Johan Cornelius, dansk sjömilitär, författare, född 1820 i Köpenhamn, lärare vid sjökadettskolan 1848--67, död såsom f. d. kapten 1883, utgaf jämte flere populära arbeten i astronomi och meteorologi Den danske og norske sömagts historie fra de ældste tider indtil vore dage (1875) och Söfarten og skibsbygningskunsten (1879) samt i förening med. sin äldre broder Georg Emil T. (f. 1814, d. 1875 såsom kommendör och navigationsdirektör) en Lærebog i navigation med tilhörende tabeller (1856; 4:de uppl. 1877). 1864--79 var T. ledamot af riksdagen (folketinget). -- T:s broder Nikolaj Elias T. (f. 1810, d. 1891) var 1858--83 maskindirektör vid flottan och sedan 1864 derjämte direktör för skeppsbyggeriet. Han spelade en rol i det politiska lifvet såsom medlem af grundlagsstiftande riksförsamlingen (1848), folketinget (1852--58), riksrådet (1856--63) och, sedan 1873, af landstinget. - N. E. T:s son Laurits Regner T., målare, född d. 9 Dec. 1853 i Köpenhamn, har studerat vid konstakademien och under V. Kyhn samt sedan 1875 utställt arbeten, till en början kustlandskap med fiskare, sedan hufvudsakligen porträtt, bland hvilka två stora porträttgrupper af den danska konungafamiljen. E. Ebg. Ph. W.
Tuy [tui], stad i spanska pror. Pontevedra (Galicien), på högra stranden af nedre Mifio, midt emot den portugisiska gränsfästningen Valença do Minho, vid jernvägen Orense--Vigo. Omkr. 12,000 innev. Biskopssäte. Vin- och fruktodling. Omkr. 7 km. högre upp vid floden ligger badorten Caldelas, med svafvelkällor af 46--49 graders värme.
Tübingen, stad i würtembergska Schwarzwaldkretsen, ligger i en af Neckardalens vackraste trakter, vid Ammers och Steinlachs förening med Neckar och vid jernvägen mellan Stuttgart och Sigmaringen. 12,660 innev. (1885). Den inre staden har trånga, krokiga och branta gator, med gamla, oansenliga hus, men de båda i senare tid uppståndna förstäderna hafva en modern karakter, särskildt Wilhelmsstrasse med universitetshusen. Märkligaste byggnaderna äro det gamla hertigliga slottet Hohentübingen, bygdt 1507--40 på en staden beherskande höjd och nu innehållande universitetsbiblioteket, observatorium, kemiskt laboratorium m. m., den sengotiska stiftskyrkan (1469--83) samt de nya universitetsbyggnaderna. Skalderna Uhland och Hölderlin hafva monument i staden. T:s förnämsta ryktbarhet är universitetet, stiftadt 1477 af grefve Eberhard den skäggige. Det antog reformationen 1534, och 1536 förenades dermed ett protestantiskt teologiskt seminarium (det s. k. stift). Medan öfriga tyska universitet hafva endast 4--5 fakulteter, har T:s universitet 7, i det 1817 en statsvetenskaplig och en katolsk-teologisk (förut i Ellwangen) och 1863 en naturvetenskaplig fakultet inrättades. Den förnämsta fakulteten har länge varit den evangelisk-teologiska (se vidare Tübingen-skolan). Antalet lärare 1890--91 var 81 och de studerandes antal 1,393, deraf nära hälften icke-würtembergare. Utom universitet har staden gymnasium och realskola. Den kommersiella och industriella verksamheten
Källa: Project Runeberg ·
