Sida 779
Urticaceæ ...
förena Montevideo med Buenos Aires och brasilianska hamnar och derigenom med Europa. Några allmänna landsvägar finnas ej, men samfärdseln försiggår i de mera bebodda trakterna med lätthet öfver de nästan jämna grässlätterna.
Republikens författning antogs d. 18 Juli 1830. Lagstiftningsmakten hvilar hos parlamentet, som består af tvänne kamrar: senaten och representanternas hus, hvilka årligen äro samlade i hufvudstaden, Montevideo, från d. 15 Febr. till d. 15 Juli. Under mellantiden utöfvas lagstiftningsmakten samt den allmänna kontrollen öfver förvaltningen af en komité, bestående af 2 senatorer och 5 medlemmar af underhuset. Representanterna väljas för 3 år enligt förhållandet 1 : 3,000 myndiga män, som kunna läsa och skrifva. Senatorerna utses af ett valkollegium, hvars medlemmar väljas direkt af folket. En senator väljes för hvarje depart. för 6 år; tredjedelen afgår hvartannat år. 1889 funnos 53 representanter och 19 senatorer. Den verkställande makten utöfvas af en för 4 år vald president, biträdd af ministrar, hvilka förestå hvar sitt departement: inrikes-, utrikes-, finans-, krigs- och marin- samt kultus-, justitie- och undervisningsdepartementet. Domstolsinstanserna äro en af två afdelningar (hvardera med 3 medlemmar) bestående högsta domstol (tribunal de apelaciones), departementsdomstolar samt fredsdomstolar. I brottmål användes jury. Staten är f. n. indelad i 19 departement. I hvart och ett finnas en prefekt, såsom representant för den verkställande makten, samt en af folket insatt ekonomisk-administrativ »junta». Statens finanser äro föga tillfredsställande. Budgeten slutar nästan regelbundet med ett deficit, som plägar utjämnas genom en stor, sväfvande skuld och utgifvande af statsobligationer. Hufvudkällan för statsinkomsterna äro tullar. Budgeten för 1888--89 upptog inkomsterna till 15,7 mill. pesos, utgifterna till 13,8 mill. Statsskulden uppgafs vid midten af 1891 till 106 mill. pesos.
Rom.-katolska kyrkan är statsreligion, men fullständig religionsfrihet är erkänd, ehuru med afseende på jesuiter en afgjord intolerans råder. Folkskoleundervisningen är obligatorisk och kostnadsfri. 1888 funnos 380 offentliga folkskolor med 32,700 lärjungar. De enskilda skolorna räknade 21,000 lärjungar. Universitetet i Montevideo (grundadt 1838) hade 1888 59 lärare och 695 studenter. I hufvudstaden finnas för öfrigt en normalskola för flickor, en teknisk läroanstalt, en krigsskola samt ett nationalbibliotek, med omkr. 20,000 bd, och ett nationalmuseum. Republikens stående armé räknade 1890 221 officerare och 3,234 man, fördelade på 4 infanteribataljoner, 4 kavalleriregementen och 1 artilleriregemente. Derjämte finnes en beväpnad polisstyrka af omkr. 3,200 man. Nationalgardet räknar omkr. 20,000 man. Flottan består af 3 kanonbåtar, om sammanlagdt 974 tons, med 4 kanoner och 4 mitraljöser. Flaggan innehåller 9 horisontala, omvexlande hvita och blå strimmor samt i öfre inre hvita hörnet en gyllene sol. Vapnet är deladt i 4 fält: i det 1:sta, blått, en gyllene våg, såsom en jämlikhetens symbol, i det 2:dra, silfver, ett citadell (Montevideo), i det 3:dje, silfver, en åt höger vänd häst samt i det 4:de, blått, en åt venster vänd oxe, såsom representanter för landets hufvudprodukter. -- Mynt, mått och vigt. Peso l. dollar à 100 centenas = omkr. 3,83 kr. Metersystemet är officielt antaget, men har ej ännu utträngt det gamla spanska måttoch vigtsystemet.
U:s historia börjar med 1512, då Juan Diaz de Solis seglade in i Paraná Guazu l. La Platas »hafslika» sestuarium och landsteg omkr. 100 km. ö. om den nuv. staden Montevideo. Landet var då bebodt af indianer, bland hvilka den herskande stammen, kallad charrua, länge med framgång tillintetgjorde spaniorernas eröfringsförsök. Landets verkliga eröfring börjades under Filip III af jesuitmissionerna och fullbordades småningom genom portugisiska nybyggen och slutligen af spaniorer, hvilka nedsatte sig i Montevideo och till sist förstörde det rivaliserande portugisiska nybygget i Colonia 1777. Efter upprättandet af spanska vicekonungadömet Buenos Aires (1776) utgjorde U. en del af detta och kallades vanligen Banda Oriental (»östkusten»). Det nord-amerikanska befrielsekriget, franska revolutionen och de britiska angreppen på Montevideo och Buenos Aires (1806--07) bidrogo alla att försvaga den spanska makten vid La Plata. Under Buenos Aires' befrielsekrig sökte portugiserna knyta U. till Brasilien, och U. blef 1821 en provins, Cisplatina, i detta rike. Den långa kampen om väldet i U. mellan Brasilien och den revolutionära regeringen i Buenos Aires slutade 1828, då genom Storbritanniens medling U. förklarades för en fri och oberoende stat. Republiken, som konstituerades 1830, har till omkr. 1870 varit en tummelplats för långvariga, ofta blodiga inbördes krig mellan de store jordegarna (blanquillos) och gauchos (colorados), hvilka vexelvis understödts af grannstaterna. Diktatorn Rosas i Buenos Aires blandade sig i striderna, och staden Montevideo blockerades i 9 år (1842--51) af hans trupper i förening med Oribes parti, de ofvannämnde blanquillos.
Uruguay, flod i Syd-Amerika, den ena af La Platas stamfloder, uppstår i brasilianska staten S:ta Catharina af de på Serra Geral upprinnande Pelotas' och Rio das Canoas' förening, flyter med snabbt lopp vesterut på gränsen mellan S:ta Catharina och Rio Grande do Sul, upptager vid Argentinas gräns Peperi fr. h., vänder sig der åt s. och bildar gräns mellan Argentina i v. samt Brasilien och staten Uruguay i ö. ända till sin förening med Paraná i det gemensamma sestuariet La Plata. Flodens längd beräknas till 1,395 km., flodområdet till 327,900 qvkm. (Klöden). Såsom trafikled är U. af stor vigt för de kringliggande staterna. Från sin mynning till Fray Bentos (166 km.) har floden en bredd af 11--17 km., ringa strömhastighet och stort djup i midten af strömfåran. Omkr. 200 km. högre upp (83 km. ofvanför Paysandu) bildar floden sina sista forsar (Salto Chico), hvilka utgöra den öfre gräns, dit fartyg, som ej ligga djupare än 1,5 m., kunna gå upp; men
Källa: Project Runeberg · ·
