Sida 16
Värmskog ...
till Lidingön och nya vägar till denna (189,550 kr.). Hamnen har ett djup af minst 6 m. vid kajen och är försedd med magasin af olika slag och upplagsplatser, bl. a. för kol och trävaror. En 7 km. lång, staten tillhörig jernväg, Värtabanan, förenar hamnen med Norra stambanan vid Karlberg. Den anlades 1879–82 och kostade 1,247,392 kr. På den forna Hjorthagens plats och angränsande mark, som, genom byte med tomter vid Artilleriplanen och mellangift, af Stockholms stad förvärfvades 1889, har Stockholms nya gasverk uppförts. Definitivt beslut om anläggningen fattades af stadsfullmäktige d. 13 Dec. 1889; ritningar utarbetades, och kostnadsförslag, slutande på en summa af 5,104,000 kr., uppgjordes, som godkändes af stadsfullmäktige i Dec. 1890. Arbetet, till hvilket förslag uppgjorts af öfveringeniören vid Stockholms gasverk Ad. Ahlsell och ingeniören Inge Pettersson, och som ledts af den förstnämnde (med G. Ferd. Boberg som arkitekt), tog sin början d. 1 April 1890, och d. 6 Nov. 1893 utsläpptes första gången gas derifrån till staden, hvarefter verket högtidligen af konungen d. 25 Nov. förklarades öppnadt. Vid uppgörandet af programmet för verket utgick man från den förutsättningen att det nya verket tillsammans med det gamla skulle kunna tillgodose gasförbrukningen under de närmaste 10 åren, och bestämdes derför maximiproduktionsförmågan pr dygn till 60,000 kbm. För att det gamla verket sedan skulle kunna nedläggas och likväl någon reserv förefinnas för de närmaste åren derefter, antogs, att det nya verket efter de 10 årens förlopp skulle behöfva utbyggas till en produktionsförmåga af 180,000 kbm. pr dygn. För framtida behof ansågs en ytterligare utvidgning för 60,000 kbm. vara erforderlig. Hela anläggningen fullständigt utbyggd, är således afsedd för en maximitillverkning pr dygn af 240,000 kbm. Deraf har hittills endast fjerdedelen utförts. Det för hela anläggningen afsedda området, som i n. begränsas af Hussarviken och i ö. af Lilla Värtan, upptager en areal af 17 har. Den till Lilla Värtan gränsande sidan är afsedd till kajanläggning, beräknad för fartyg om 7 m. djupgående. Tills vidare lossas kolen vid gasverkets lossningsplats vid Värtahamnen och föras derifrån på jernväg till gasverket.
Värtsilä, egendom och jernbruk i Finland, i Tohmajärvi socken, Viborgs län, omkr. 60 km. n. om Ladoga. V. ligger vid en fors i Juvanjoki å, nära dess utlopp i hufvudfloden Jänisjoki, hvars vatten, efter genomgåendet af den betydande sjön Jänisjärvi, utgjuter sig i Ladoga. Ifrån bruket är ångbåtsled, omkr. 45 km., till Jänisjärvis södra strand, men derifrån måste jernet fraktas på landsväg till Ladogas kust, der det lastas i skutor, för att föras till afsättningsorten Petersburg. På Finland har afsättninen hittills varit ringa, emedan afståndet till närmaste sjöhamn vid Saimens vattendrag utgör öfver 60 km., landväg. Inom kort inträda dock andra kommunikationsförhållanden, då den under byggnad varande Karelska jernvägen, vid hvilken bruket erhåller egen station, blir färdig. I förening med V. står, under samme egare, Möhkö bruk i Ilomants socken (se Ilomants). Å V. finnas f. n. (1893) en masugn, en stor och en mindre martinugn, ett valsverk för gröfre och ett för klenare jernsorter, drifna med ångkraft, jämte tillhörande 6 puddel- och 2 vällugnar samt 3 ånghammare, vidare gjuteri med 2 kupolugnar och mekanisk verkstad samt såg och qvarn äfvensom tegelbruk för såväl vanliga som eldfasta tegel. En närliggande torfmosse tillgodogöres medelst två torfmaskiner för ångkraft. Antalet arbetare var 388 år 1891. År 1892 tillverkades 1,987 ton tackjern, 2,684 t. diverse stångjern samt 285 t. stål. Den jordareal (ett hundratal skogshemman i östra Finland), som lyder under V. och Möhkö, uppgår till omkr. 135,000 har. Bruket privilegierades d. 20 Nov. 1850 och anlades af brukspatronen N. L. Arppe, efter hvilkens död (d. 9 Dec. 1861) det öfvergick till hans omyndiga barn. Det eges numera af ett bolag under firma »Aktiebolaget N. L. Arppes arfvingar». C. P. S.
Värälä. Se Värrälä.
Värö, socken i Hallands län, Viske härad. Areal 6,467 har. 3,020 innev. (1892). V. bildar med Stråvalla ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Väsby, socken i Malmöhus län, Luggude härad. Areal, med inräkning af Höganäs, 4,998 har. 3,603 innev. (1892). V. bildar med Viken ett regalt pastorat, Lunds stift, Luggude kontrakt,
Vase. 1. Socken i Värmlands län, Vase härad. Areal 25,873 har. 4,416 innev. (1892). V. bildar med Östra Fogelvik ett konsistorielt pastorat, Karlstads stift. Nyeds kontrakt. — 2. Härad i Värmlands län, ingår i Östersysslets domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Vase, Alster och Östra Fogelvik. Areal 47,251 har. 7,934 innev. (1892).
Väsende (väsen), filos., 1. Varelse. Om »det högsta väsendet» se Gud. — 2. Den beskaffenhet, som tillkommer det varande i sig sjelf; det sjelfständiga varande, af hvilket sinneverlden är fenomen l. företeelse; det, utan hvilket ett ting icke kan tänkas, utan hvilket detsamma upphör att vara just detta ting. Se vidare Fenomen. — Ett begrepps alla bestämningar äro nödvändiga och, objektivt sedt, väsentliga, hvaremot tings bestämningar indelas i väsentliga, som icke kunna blifva andra eller ändras, utan att tinget upphör att vara detta, och oväsentliga, hvilkas vexling väl innebär tingets förändring, men ej dess upphörande.
Vässby (Vessby). Se Längjum 1.
1. Wässelius, Marie Jeannette, operasångerska, f. i Stockholm 1784. blef elev vid k. teatern 1793 och var 1800–20 der anställd som aktris och sångerska samt utnämndes 1815 till hofsångerska. Död 1853. Med en ovanligt skön och klangfull stämma lär hon hafva förenat en utmärkt förmåga som skådespelerska och på sin tid varit den mest firade sångerskan vid teatern. Bland hennes bästa partier nämnas Armide, Juliette, Laura i »Slottet Montenero», Sophie i »Sargines», Constance i »Vattendragaren» och Antigone i »Oedipe uti Athen». A. L.
Källa: Project Runeberg ·
