Sida 331
Örlogsfartyg, örlogsman (Eng. man of war), krigsfartyg, fartyg, som tillhör örlogsflottan
inlemnade en inlaga i samma syfte. Underhandlingar fördes till följd deraf med Danmark, men då Sveriges bemödanden ej understöddes af andra europeiska makter, nödgades Sverige inskränka sig till att begära tullfrihet för svenska fartyg under 15 läster m. fl. mindre fördelar, hvilka biföllos 1852. En fullständig uppgörelse syntes aflägsen, då Nord-Amerikas Förenta stater 1855 förklarade sig ej vilja förnya sin i April 1856 tilländalöpande handelstraktat af 1826 och ej underkasta sig Öresundstullen. Danska regeringen fann sig nu böjd att inbjuda intresserade makter till konferens i Köpenhamn i syfte att genom sundstullens kapitalisering bereda Danmark ersättning. I konferenserna, som började i Jan. 1856, deltogo representanter från Sverige-Norge (N. V. af Wetterstedt), Danmark (Chr. A. Bluhme), Belgien, Frankrike, Hannover, Holland, Mecklenburg-Schwerin, Oldenburg, Preussen, Ryssland, Storbritannien, Österrike, Lybeck, Bremen och Hamburg. Ett förslag uppsattes af danskarna. De flesta invändningar mot detsamma gjordes af Storbritanniens regering. Först d. 14 Mars 1857 underskrefs aflösningstraktaten, enligt hvilken sundstullen och tullarna i Belten upphäfdes och Danmark i ersättning erhöll 30,476,325 rdr danskt rmt, d. v. s. icke fullt 5/8 af kapitalsumman af den inkomst, beräknad efter 4 proc., som Danmark i medeltal under åren 1842–54 åtnjutit af sagda tullar, näml. omkr. 2 mill. om året. De olika staterna skulle bidraga till aflösningen i proportion af de varor, som från deras hamnar exporterades till Östersjöns hamnar eller derifrån importerades. Tullfriheten inträdde med d. 1 April 1857. På Sveriges andel kom att betala 1,590,503 rdr danskt rmt. Från denna summa afdrogs 311,307 rdr danskt rmt, hvilket utgjorde en efter samma grunder som sundstullen kapitaliserad summa af den ersättning, af 10,000 rdr hamb. b:o, som danska statsverket, enligt konventionen af d. 7 April 1840, gaf det svenska för fyrars underhåll på den svenska sidan af inloppen till Sundet. Sverige betalade således 1,279,196 rdr danskt rmt, d. v. s. 2,558,392 rdr sv. mynt. Betalningen egde rum under 20 år medelst 40 halfårliga afbetalningar med kapital och aftagande ränta å de icke förfallna dividenderna. Utbetalningen skedde ur Handels- och sjöfartsfonden. Norge, som efter Kielfreden likställdes med Sverige i fråga om sundstullen, betalade 667,225 rdr danskt rmt såsom lösningssumma. — Jfr P. A. Hammarström: »Om tullförhållandena mellan de Skandinaviska rikena från äldsta tider till freden i Brömsebro 1645, med särskildt afseende på Öresundstullen» (1875), J. A. Fridericia: »Danmarks ydre politiske historie 1629–1645» (1876–81), F. P. van der Hoefen: »Bijdrage tot de geschiedenis van den Sonttol» (1855), Dansk »Hist. tidsskrift», III, 1 »Aflösningen af Sund- og Belttolden». En fullständig Sundstullens historia saknas. E. F.
Öresvinet, Delphinus titrsio, zool., tillhör delfinslägtet inom hvaldjurens ordning och däggdjurens klass. Nosen är kort, föga spetsig. Ryggfenan är hög och belägen ungefär på midten af djurets kroppslängd. Bröstfenorna äro små, tillspetsade. Färgen är ofvan till svartgrå, undertill hvit; dessutom äro äfven trakterna kring ögonen, nosen och underkäken hvita. Tänderna, tämligen stora, finnas till ett antal af 20–24 å hvardera sidan af båda käkarna. Längd 290 cm. Denna delfin är sällsynt vid Skandinaviens kuster, den förekommer vid Europas vestkust, i Medelhafvet och, allmänt, vid Amerikas kuster, måhända äfven vid Nya Zeeland. L–e.
Örething. Se Tröndalagen.
Örgelme (Isl. Aurgelmir), Nord. mytol., ett annat namn för Yme (se denne). Ordet betyder »den, som kommer vattnet att brusa».
Örgryte, socken i Göteborgs och Bohus län, Säfvedals härad. Areal 2,176 har. 8,790 innev. (1892). Ö. utgör ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Domprosteriets södra kontrakt.
Öring. Se Laxslägtet, sp. 930.
Örja, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad. Areal 960 har. 493 innev. (1892). Annex till Vadensjö, Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Örjan, äldre svensk namnform för Göran (Georg). Om den helige Örjan se Georg, sp. 1069.
Örjan Karlsson. Se Vinstorpaätten.
Örkedalen stryker genom Söndre Trondhjems amt, Norge, i sydlig riktning från Trondhjems-fjorden upp mot Dovre. På många ställen förekomma vackra naturscenerier, oftast af en vild prägel. Dalgångens botten upptages af Orkla (se d. o.) l. Örkedalselfven. Till Ö. höra fem pastorat, nämligen Orkedalen, Meldalen, Rennebo och en del af Opdal, tillsammans utgörande Söndre Dalernes prosteri och Orkedalens fogderi, samt det till Österdalen hörande Kvikne. Vid sjelfva dalmynningen ligger Orkedals-ören med post- och telegrafstation. Fogderiet har en areal af 4,223 qvkm. och 15,426 innev. (1891). E. H.
Örkedalselfven, ett annat namn på Orkla (se d. o.).
Örkelljunga, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo härad. Areal 15,286 har. 3,431 innev. (1892). Ö. bildar med Rya ett regalt pastorat, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.
Örkene (Örkened), socken i Kristianstads län, Östra Göinge härad. Areal 23,886 har. 4,316 innev. (1892). Ö. utgör ett regalt pastorat, Lunds stift, Östra Göinge kontrakt.
Örlog, örlig, ett gammalt germanskt ord, Angels. orlege, Fornhögt. urliugi, Isl. örlygi, örlog (»urlagarna»?), som betydt öde, olycksöde, och slutligen stannat vid betydelsen krig, krigståg (särskildt till sjös), Fornsv. örlögh, örlogh, D. örlog, Höll. oorlog. Ordet finnes ej i Eng., ej häller i T. utom i några från Holl. lånade sammansättningar (t. ex. orlogsschiff). I vår tids svenska har det, då det nyttjas ensamt, en stark bismak af ålderdomlighet, men är ännu vid friskt lif såsom första led i flere sammansättningar (se nedan).
Örlogsfartyg, örlogsman (Eng. man of war), krigsfartyg, fartyg, som tillhör örlogsflottan, d. v. s. den del af ett lands flotta, som är afsedd för kriget och till handelns skydd. Den svenska krigsflottan, hvars senast förgångna typer voro seglande fartyg (linieskepp, fregatter,
Källa: Project Runeberg ·
