Sida 293
Öfverliggedagar, de dagar, som behöfvas för ett fartygs lastning och lossning utöfver den öfverenskomna tiden (»liggedagarna»)
Öfverjodsyra. Se Jod, sp. 1219.
Öfverjägmästare såsom chef för skogs- och jägeristaten skulle enligt k. resolution af d. 14 Aug. 1682 anställas inom hvarje län. Någon sådan tillsattes dock ej för hvart och ett af de län, der en jägeripersonal förefanns, utan det inträffade ofta, att samma person var öfverjägmästare inom flere län. — Genom k. brefven af d. 24 Febr. och d. 31 Mars 1865, d. 11 Maj 1866 samt d. 10 Dec. 1869 omorganiserades skogs- och jägeristaten. Öfverjägmästarebefattningen indrogs, och landet delades i 6 skogsinspektörsdistrikt, hvart och ett omfattande flere revir. Antalet revir inom hela riket bestämdes att tills vidare utgöra 74. Hvarje distrikt förestods af en skogsinspektör med kontrollerande myndighet. — Genom k. instruktionen för skogsstaten af d. 29 Nov. 1889 stadgades, att skogsstaten, som lyder under Domänstyrelsen, skall utgöras af tjenstemän såsom förvaltande och betjente såsom bevakande personal. Till den förvaltande personalen höra öfverjägmästare och jägmästare. Af dessa förestå de förre distrikt, de senare revir. Öfverjägmästaren är chef för skogspersonalen inom distriktet (f. n. är landet deladt i 9 distrikt) och skall i sådan egenskap oaflåtligen öfvervaka, att de honom underlydande tjenstemännen och betjente på föreskrifvet sätt med noggranhet fullgöra sina åligganden. C. G. Hz.
Öfverjäst. Se Jäst och Jäsning.
Öfver-Kalix. Se Kalix 2.
Öfverkammarherre. Se Kammarherre.
Öfver-Kiminge (F. Yli-Kiimink), kapell under Kiminge pastorat i Uleåborgs län, Finland. Areal 542 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,055 pers. (1890).
Öfverkirurg, titel på chefen för kirurgiska afdelningen vid Serafimerlasarettet (se d. o.) i Stockholm och vid Akademiska sjukhuset i Upsala.
Öfverklorsyra. Se Klor.
Öfverkommendant, en generals- eller amiralsperson, förekommer endast i Stockholm och Karlskrona. Se Kommendant och Kommendantsstaten.
Öfverkommissarie, titel på en af ledamöterna i direktionen för Civilstatens pensionsinrättning (se d. o., sp. 392) och på en tjensteman i direktionen öfver flottans pensionskassa.
Öfverkonstapel. 1. Sjöv., en inom artilleristaten vid örlogsflottan anställd underofficer, som tillhörde den mellersta af de tre före 1875 befintliga underofficersgraderna och hade samma rang som öfverstyrman och öfverskeppare. Jfr Flagg-underofficer. — 2. Se Polis. R. N.
Öfverkontrollör, titel på chefen för kontrollkontoret inom Jernvägsstyrelsens trafikafdelning, på vissa vid bränvinstillverkning tillförordnade öfveruppsyningsmän (se Bränvinslagstiftning, sp. 1256, och Kontrollör 2) och på en tjenstemän vid Generaltullstyrelsen (se Skeppsmätning).
Ofverkragning (T. überkragung, Fr. encorbellement), kragstenskonstruktion, en redan i äldsta tider känd konstruktion af oäkta hvalf (»kraghvalf»), bestående deri att man från tvänne motstående murar (vederlagen) »utkragar» stenskift öfver hvarandra, d. v. s. börjar med en utspringande sten och lägger öfver denna en annan, som utspringer ännu starkare, o. s. v., tills endast en mindre öppning återstår, hvilken täckes med en stenplatta (jfr Bro, sp. 1144, och Tholos). Äfven en på väggen eller hörnet af ett hus framskjutande utbyggnad, t. ex. en erker, kan stödas medelst öfverkragning. — Om det äkta, af kilformiga stenar sammansatta hvalfvet (»kilsnittshvalf») se Hvalf, sp. 132.
Öfverkrigsrätt, en domstol i andra instans, som tillsättes vid svenska armén utom riket eller vid flottan på sjötåg och består af 1 generals- eller amiralsperson (ordförande), 3 regementsofficerare och 1 öfverauditör. Ordförande och öfverauditör utses af konungen för den tid rättens verksamhet fortgår; de öfrige af högste befälhafvaren.
Öfverkyldt vatten, fys. När en vätska stelnar, antager hon en bestämd temperatur, som kallas »stelningspunkt», men vätskor kunna under vissa omständigheter afkylas under sin stelningspunkt utan att öfvergå till fast form. Så har man lyckats afkyla vatten ända till – 20° C., utan att is bildats. Vatten af lägre temperatur än 0° säges vara »öfverkyldt». Se vidare Smältning och Värme, sp. 7. A. Bi–n.
Öfverlandshöfding var enl. 1634 års regeringsform § 23 titeln på riksråd, som förordnades till styresmän öfver Vestergötland, Finland, Livland, Preussen eller Småland. I praktiken nyttjades dock i stället för denna titel benämningen generalguvernör.
Öfverlandsvind, vind, som blåser från land mot sjösidan. Då kusten är hög, blir denna vind i allmänhet byaktig och kastande samt farlig för seglande fartyg och båtar, som ligga nära kusten R. N.
Öfverlastadt, sjöv., säges om ett fartyg, som genom tung last blifvit så nedtryckt i vattnet, att det i hög sjögång arbetar hårdt och ej eger tillräcklig maklighet, utan sättes i fara att af sjön nedbrytas och sjunka. I England skall hvarje fartyg vara försedt med ett på sidan måladt s. k. »Plimsoll-märke», som alltid skall vara synligt i eller ofvanför vattenytan. Jfr Plimsoll-lagen. — Stundom säges ett fartyg vara »öfverlastadt», då man vill angifva, att lastens tyngdpunkt ligger för högt, så att fartyget riskerar att kantra. R. N.
Öfverledsegel. Se Ledsegel och Tackling.
Öfverliggare, student, som »ligger» vid universitetet åratal utöfver den normala tiden, vanligen utan att taga någon examen. Denna vid de svenska universiteten åtminstone förr talrika kategori är skildrad i många typer af psevdon. Thord Bonde (O. Svahn) i »Våra öfverliggare. Akademiska studier» (1885). — I det tyska studentspråket återgifves begreppet »öfverliggare» vanligen med bemoostes haupt (»mossbelupet hufvud»), i det franska med fruit sec (»torr frukt»).
Öfverliggedagar, de dagar, som behöfvas för ett fartygs lastning och lossning utöfver den öfverenskomna tiden (»liggedagarna»). Är ej
Källa: Project Runeberg ·
