Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen

med grässtarrarter, hvilka alltid framträda i mängd, så snart mossväxterna försvunnit. Är man i tillfälle att anordna saken så, att en öfversilning af mossfälten kan ega rum tid efter annan, går odlingen, eller markens förvandling till äng, bättre och fortare än medelst öfverdämning, frysning och vattenaftappning. På tjenlig lokal och der mosslagret ej är alltför djupt förvandlas mossen emellertid snart nog till äng, som småningom blir af allt bättre beskaffenhet och kan med tiden förvandlas till hårdvall. Vid odlingen af höglända marker till äng, har man att först rödja fälten från buskar, träd och skogsafskräden. Dessa ämnen hopsamlas och förbrännas till aska, som vidare utsprides och fördelas öfver marken. Jorden göres vidare fri från stenar och andra impediment samt plägar någon gång äfven brännas eller svedjas. I den sålunda tillredda jorden insår man passande gräsfröarter af olika slag. Om marken är så oländig och stenbunden, att den ej lämpligen kan odlas till äng, hvilken kan afbergas på vanligt sätt och gifva höafkastning, använder man densamma endast för bete. För detta ändamål företager man samma odlingsarbeten eller behandlingssätt af jorden, som för bildningen af äng.

Ängsvattning kan utföras på tvänne sätt: antingen derigenom att man låter vattnet sila öfver ängsmarken (silängar) eller ock derigenom att man uppdämmer vattnet så högt, att ängen deraf helt och hållet öfversvämmas (dämängar). Innan man företager en ängsvattning, måste man dock först göra sig underrättad om såväl vattnets beskaffenhet som jordarternas natur å de ängsmarker, öfver hvilka vattnet skall silas eller uppdämmas. Vattnet från kärr och sumpiga mosstrakter är ofta starkt jernhaltigt och kan innehålla hvarjehanda andra ämnen, som kunna verka skadligt på gräsväxten, hvarjämte sådant vatten ofta förhindrar utvecklingen och framkomsten af ädlare foderväxter. Är jorden mergelartad eller kalkhaltig, upphäfvas emellertid de skadliga verkningarna af ett sådant vatten, och nyttan af de öfriga beståndsdelarna i vattnet kan göra sig gällande. Kommer vattnet omedelbart från källor i närheten af ängarna, är dess temperatur vanligen mycket låg, och vegetationens hastiga utveckling blir derigenom hämmad. Kalkhaltigt, eller s. k. hårdt, vatten lämpar sig för ängar, som innehålla torf- och dyjordarter eller der jorden är rik på jern- och kiselsyreföreningar. Det bästa vattnet för ängarna erhålles från bäckar, floder och insjöar. Detta vatten är nämligen »mjukt» samt af högre temperatur och innehåller flere gödande beståndsdelar, som verka välgörande på alla slags foderväxter och å hvilka jordarter som hälst. Å silängar låter man vattnet genom silning sprida sig öfver fältet utan att förblifva stillastående någon tid. Man vattnar sålunda gräset dels på våren straxt efter islossningen, dels ock under några dagar på hösten, innan marken tillfryser. Under sommaren kan man ock genomfukta gräset någon gång, då sådant synes behöfligt. Dämängarna sättas under vatten höst och vår. Senare på hösten måste vattnet aftappas, så att ej is hinner bilda sig öfver ängen. På våren låter man vattnet stå qvar öfver ängens yta, tills frostnätterna äro förbi och värmen börjar inträda. Genom väl ordnade ängsvattningar har man stundom lyckats uppbringa foderafkastningen högst betydligt. Emellertid må anmärkas, att ängsvattningar numera ej företagas så allmänt och till samma utsträckning som förr. Detta beror dels deraf att de naturliga och för särskild öfvervattning lämpliga ängsmarkerna numera blifvit till största delen upplöjda och förvandlade till sädesbärande fält, dels har man ock nu för tiden flere andra sätt att förbättra ängarna samt upphjelpa gräsväxten, t. ex. genom öfvergödningar, harfningar och insåningar m. m. Man finner detta vara mera ekonomiskt fördelaktigt än att genom dyrbara anordningar medelst dammar, kanaler och vattenledningar söka befordra en yppigare och bättre gräsväxt å de ängar, som ännu finnas qvar ouppodlade eller i sitt forna ursprungliga och naturliga tillstånd. För artificiella ängar och konstgjorda gräsvallar med ädlare foderväxtarter lämpa sig ej ängsvattningar rätt väl. I främmande land utgör ängsvattningen en del af vattenrätten (se d. o.). C. E. B.

Ängel (Lat. angelus, Grek. angelos ,»utskickad», »sändebud»), den bibliska benämningen på hvarje skapadt högre andeväsende i allmänhet. Då ej annorlunda särskildt angifves, menas dock med ängel alltid ett godt ande väsende, ehuru Nya testamentet också talar om »djefvulen och hans änglar» och om »de änglar, som syndade», alltså äfven om onda änglar, hvarför den kristna kyrkoläran delar änglarna i två slag: goda och onda. Såvidt man kan draga några slutsatser ur Nya testamentets sparsamma antydningar, synes dess lära om änglarna vara den att alla änglar ursprungligen skapades goda likasom menniskan, men att de likasom hon blefvo satta på prof för att personligen bestämma sig, hvarvid en af de högste änglarna, djefvulen (Lucifer), föll och jämte honom ett stort antal andra änglar. Dessa bildade derigenom ett mot Gud och hans rike fientligt rike, som särskildt i menniskoverlden söker motarbeta Gud och hans sak, förförande menniskorna till synd och dragande dem i olycka. Men likasom Kristus var kommen att »nedslå djefvulens gerningar», så äro också de gode änglarna alltjämt verksamma i att bekämpa de onde änglarna och skydda menniskorna såväl mot dem som mot annat ondt. De gode änglarna betecknas såsom Guds »tjensteandar, som utsändas till tjenst för deras skull, som skola ärfva frälsningen» (Ebr. 1: 14). Denna tanke återfinnes redan i Gamla test. (Ps. 34: 8), der den, i Daniels bok, också framträder under den åskådningen att de olika folken hafva sina särskilda änglar, kallade »furstar», af hvilka en är namngifven, nämligen Mikael, judafolkets »furste» (Dan. 10: 13, 20, 21; 12: 1). På grund af dessa bibelställen utbildade sig inom kyrkan läran om särskilda skyddsänglar för folken och de enskilda menniskorna, hvilken lära ansågs hafva stöd äfven i Jesu ord i Matt. 18: 10. Jämte det att änglarna utföra Guds befallningar, omgifva de också, enligt både