Sida 229
Åreskutan ...
hade en runkafle i munnen. Var då årsgångaren nog modig och stark att rycka till sig denna kafle, vardt han med ens tillika en »klok», d. v. s. han hade vunnit kunskap om alla förborgade ting och kunde sia om framtiden utan att någonsin mer behöfva göra någon årsgång. Se Hyltén-Cavallius: »Wärend och wirdarne» (I, § 100).
Års-isotermer, meteor. Se Isotermer (jfr Årskurva).
Årskontingent. Se Kontingent.
Årskurva, meteor. Ordet nyttjas i två olika betydelser och betecknar dels en på en karta dragen linie, sammanbindande punkter med samma årsmedium för ett visst meteorologiskt element — årsisoterm för temperaturen, årsisobar för lufttrycket, o. s. v. —, dels ock en på rutadt papper dragen linie, återgifvande ett elements, t. ex. temperaturens, förändringar under årets lopp på en och samma ort: elementets s. k. årliga variation. E. S.
Årsmedium, meteor., medelvärdet af alla tim-afläsningar under ett år på en och samma ort för något meteorologiskt element (temperatur, lufttryck, fuktighet o. s. v.). Af de 24 tim-afläsningarna under ett dygn bildas dagsmedium, af alla dagsmedia under en månad månadsmedium, af alla månadsmedia under året årsmedium. Dervid bör beaktas, att månaderna hafva olika antal dagar, hvadan de olika månadsmedia vid bildandet af årsmediet böra ingå med olika vigt. E. S.
Årsmot (Fornsv. ars mot), årsdag, d. v. s. en viss dag af året, då den ett följande år återkommer; årsmässa, anniversarium (se d. o. och Mässa 1).
Årspris. Se Markegång.
Årsproklama, jur., äldre, ännu i författningar från 1830-talet förekommande benämning på hvad som för närvarande kallas årsstämning (se d. o.). A. W.
Årsring, bot. Hos ingen flerårig växt fortgår tillväxten oafbrutet; i alla klimat — under vintern i kallare luftstreck, under den torra årstiden i varma — inträder en hvilotid, under hvilken bildningsväfven (cambium) icke fortsätter sin verksamhet. Enär den väfnad, som bildas, då verksamheten åter upptages vid vårens eller regntidens inbrott, är till färg och täthet eller andra förhållanden olik den senast eller närmast före hvilotiden afsatta väfnaden (veden i en trädstam), framträder gränsen mellan de båda växtperioderna ganska skarp och tydlig äfven för blotta ögat och visar å ett tvärsnitt af stammen formen af en ring. Och då för hvarje år en ny sådan bildas, så hafva dessa ringar med rätta kallats årsringar. Genom att räkna vedens årsringar får man veta det förhandenvarande trädets ålder. Vårvedens celler och kärl äro vidare än höstvedens, hvilka äro mycket trängre och smalare. Detta kan bero deraf att vårveden icke tryckes så hårdt arf barken, hvilken i regeln under vintern bildat sprickor, hvaremot, alltefter som veden växer till i tjocklek, barken mot slutet af sommaren sluter fastare till kring stammen. Af årsringarnas olika bredd kan man äfven finna, att vissa år varit mer eller mindre gynsamma för tillväxten. — Inom tropikerna, der luftens fuktighet och torka kan omvexla med små mellanperioder under de två hufvudårstiderna, bilda somliga träd falska, mindre utpräglade årsringar. O. T. S.
Årsskott. Se Knopp och Stam 1.
Årsstaf. Se Runstaf.
Årsstämning, jur., en medelst offentlig stämning (se d. o.) utfärdad kallelse på borgenärer att inom ett år anmäla sina fordringar. En dylik stämning har den verkan, att borgenär, som ej hörsammar kallelsen, förlorar sin talan mot gäldenären, så framt han ej kan visa, att denne haft vetskap om fordringens tillvaro. Endast såvidt och i den mån, som panträtt åtnjutits för fordran eller den i qvittningsväg må kunna åberopas, kan den fortfarande göras gällande. Årsstämning (förr kallad »årsproklama») kan begäras allenast i vissa bestämda fall, enligt nu gällande k. förordning af d. 4 Mars 1862 vid dödsfall, äktenskapsskilnad, upplösning af vissa bolag och persons ställande under förmynderskap. A. W.
Årsta. 1. Egendom i Brännkyrka socken, Stockholms län, något s. ö. om Liljeholmens jernvägsstation, vid den från Mälaren österut framträngande Årstaviken, hvilken skiljer Södermalms vestra del från det egentliga Södertörn, och från hvilken Stockholms stads vattenledningsvatten hemtas. Egendomen omfattar Å., 5 mtl, och Valla, 2 mtl, tills. taxerade till 155,000 kr. Vid Liljeholmens station har på Årsta mark och tillhörande detta uppförts en mängd bostäder, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 493,400 kr. (1893). Egendomen anses fordom hafva tillhört Birger Jarl och omfattade äfven hela Södermalm i Stockholm. På 1400-talet tillhörde den Hans Kröpelin och på 1500- och 1600-talen medlemmar af slägten Oxenstierna. Den tillhör nu grefve E. J. Sparres sterbhus. — 2. Gods i Österhaninge socken, Stockholms län, vid en vik af Östersjön, omfattar tills. 11 65/96 mtl, tax. till 243,800 kr. (1893). Gården är mycket gammal; den tillhörde på 1400-talet jämte Sandemar m. fl. gårdar Tyska orden i Livland och var säte för en dess kommendör, till dess Erik Axelsson (Tott) 1467 köpte alla ordens egendomar i Sverige. Det beboddes sedan af brodern Laurens Axelsson, egdes af slägten Bielkenstierna m. fl. adliga slägter och köptes 1805 af brukspatron Bremer, hvars arfvingar derefter egde godset. Hans dotter, den bekanta författarinnan Fredrika Bremer, tillbragte der sina sista år och dog der (1865). Godset eges nu af A. Saxenbergs arfvingar.
Årstad. 1. Socken i Hallands län, Årstads härad. Areal 3,843 har. 1,564 innev. (1892). Å. bildar med Asige ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. — 2. Årstads härad, i Hallands län, ingår i Hallands läns mellersta domsaga och Halmstads fögderi samt omfattar socknarna Slöinge, Eftra, Skrea, Årstad, Asige. Abild, Vessige, Askome, Drängsered, Krogsered. Areal 55,912 har. 10,983 innev. (1892).
Årstemperatur, årets normala medeltemperatur (se d. o.)
Källa: Project Runeberg ·
