Sida 66
Yriarte ...
som af Helge våldförts. Till följd af okunnighet (enligt Saxo äfven på föranstaltande af den hämdgiriga modern) kommer Helge med tiden att äkta sin egen dotter. Först sedan Y. åt Helge födt en son, den sedermera såsom en bland Nordens ryktbaraste sagohjeltar bekante Rolf Krake (se denne), infinner sig hennes moder vid Helges hof och röjer Y:s börd, hvarpå denna beger sig till Sverige. Såsom Upsala-konungen Adils' maka är hon i tillfälle att bispringa sin son Rolf Krake, då denne vid ett besök i Upsala är nära att af styffadern svekfullt bringas om lifvet. (Enligt Saxo till och med flyr hon i sin sons sällskap från Upsala.) I nyare tid är Y:s saga poetiskt behandlad af Öhlenschläger i hans »Helge». Ad. N–n.
Yrsel. 1. Ett sjukligt tillstånd, som kännetecknas af sinnesvillor, störd association och omtöckning af medvetandet, hvilket tillstånd förorsakas af giftiga ämnens inverkan på de i stora hjernans bark belägna högre nervcentra. De giftiga ämnena kunna antingen vara direkt införda i organismen, såsom vid alkoholrus, morfinrus o. dyl., eller ock bildade inom densamma, såsom vid feberyrseln, som åtföljer akuta infektionssjukdomar, och vid uremiska tillstånd, då organismen till följd af störd funktion hos njurarna ej befrias från skadliga ämnesomsättningsprodukter. — 2. Svindel (ej att förvexla med svimning), eller ett tillstånd af rubbad jämnvigtskänsla. Uppfattningen af läget af kroppens delar i förhållande till hvarandra och till omgifningen betingas i första hand af de sinnesintryck, som erhållas genom synen och känseln samt det s. k. muskelsinnet. För kroppens orientering i förhållande till tyngdens riktning anses de halfcirkelformiga kanalerna i örat funktionera såsom ett särskildt sinnesorgan (se Öronsjukdomar). Intrycken från dessa skilda periferiska sinnesorgan samordnas inom det centrala nervsystemet, och den del, som för denna funktion anses vara af en särskild betydelse, är lilla hjernan. Om kroppen af en eller annan anledning, t. ex. då man »stiger miste» eller får en knuff, kommer i ett sådant läge, att dess jämnvigt, såsom man af erfarenhet lärt, i detta läge är omöjlig, uppkommer genom den nyss nämnda sinnesapparatens förmedling en förnimmelse af att jämnvigten är rubbad samt äfven på hvad sätt. Tillika utlösas omedvetet muskelrörelser, som afse att återställa den förlorade jämnvigten. — Samma slags förnimmelser och äfven motsvarande muskelrörelser utlösas, om något af de periferiska eller centrala jämnvigtsorganen rubbas i sin funktion. J. E. J–n.
Yrt, metallurg., kallas sådant illa beredt jern, som innehåller körtlar af kolhaltigare lättsmältare jern, hvilka smälta vid vällningen och derför rusa ur under hammaren. C. A. D.
Ysane (äldre form Ysinge), socken i Blekinge län, Listers härad. Areal 2,466 har, 1,242 innev. (1892). Annex till Gammalstorp, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Ysaye [isä], Eugène, belgisk violinist, f. i Liége 1858, elev af Wieniawski och sedan under fyra år af Vieuxtemps, som kallade honom sin mest älskade lärjunge. 1882 spelade han i Leipzig och Kristiania med ofantligt bifall; 1885–86 besökte han Stockholm, och sedan har han konserterat litet hvarstädes i Europa, öfverallt prisad för sin betydande färdighet och sin själfulla ton. A. L.
Ysby (äldre form Ösby), socken i Hallands län, Höks härad. Areal 3,735 har. 985 innev. (1892). Annex till Renneslöf, Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Ysenburg. Se Isenburg.
Ysopet [isåpe'] titel, som under medeltiden i Frankrike gafs åt fabelsamlingar, till ära för Aisopos, den utmärkte grekiske fabeldiktaren. Jfr Marie de France.
Yssel [e'jsel]. Se Ijssel.
Ysselmonde [e'jsel-]. Se Ijsselmonde.
Ystad, stapelstad på Skånes södra kust, Malmöhus län, belägen i en flack, men bördig och folkrik trakt. Y. är oregelbundet byggdt, med krokiga gator och åtskilliga gammaldags byggnader. I v. och n. v. ligga kyrkogården och kyrkogårdsplanteringen, de mest omtyckta promenadplatserna; i s. ö. koncentrerar sig det rörliga lifvet omkring hamnen och jernvägsstationen. I denna trakt ligga ock den nya stadsdelen Östra förstaden och den stora sandplanteringen längs stranden. På torget, nästan i stadens midt, ligger den gamla S:t Mariaeller Vårfrukyrkan (troligen byggd på 1100-talet), med sitt 45 m, höga torn. Längre åt n. ligger S:t Petri kyrka, från 1200-talet, sammanhängande med en gammal klosterbyggnad. Öfriga anmärkningsvärda, byggnader äro; allmänna läroverkets hus (färdigt 1890), rådhuset, husarkasernen, folkskolehuset, nya teatern (inv. 1894), jernvägsstationen, cellfängelset. Sorgenfri, ett vid sjöpromenaden beläget hem för pauvres honteux, samt Fridhems arbetarebostäder, öster om staden, äro två stiftelser, för hvilka Y. har att tacka lagmannen T. L. Sylvan. I Y. finnes en högre flickskola. Stadens område utgör 1,044 har. Innevånarnas antal, som 1850 uppgick till 4,728, hade 1880 ökats till 7,025 och 1892 till 8,283. Taxeringsvärdet utgjorde sistnämnda år 9,054,400 kr., deraf 618,300 kr. för jordbruksfastighet. Stadens tillgångar voro bokförda till ett värde af 2,177,262 kr., skulderna till 971,917 kr. För kommunala behof uttaxerades kr. 4,11 för hvarje krona bevillning till staten. Kreditanstalter äro kontor af Skånes och Kristianstads enskilda banker och en sparbank. Kommunikationerna äro goda; två jernvägar leda dels till Malmö, dels till Eslöfs köping å Södra stambanan, och ångbåtar i regelbunden trafik på såväl utlandet som svenska kuststäderna besöka hamnen nästan oafbrutet året om. I afseende på handel och näringar må följande siffror anföras: år 1891 funnos 84 handlande, med 113 biträden, 141 handtverkare, med 386 arbetare, 25 fabriker, med 616 arbetare och 5,048,091 kr. tillverkningsvärde, hvaraf största delen kom på ett sockerbruk. Hamnen, som delvis har ett djup af 6 m., besöktes af 1,748 ankommande och afgående fartyg, om tillsammans 319,557 tons drägtighet. Hamnens inkomster gingo till nära 58,000 kr. Stadens handelsflotta utgjordes af endast 9 fartyg, om tillsammans 1,384 tons. På stadens sjömanshus
Källa: Project Runeberg ·
