Sida 69
Ytterbrant ...
födelse l. tillkommelse till frälsning, och hans andra tillkommelse, d. v. s. hans tillkommelse till domen. I Nya test. beteckna på flere ställen de nämnda uttrycken, alldeles såsom i Gamla test., den messianska tiden i allmänhet (Ap. G. 2: 17; Ebr. 1: 2; 1 Petr. 1: 20 m. fl.), men hafva på andra ställen en inskränktare betydelse och beteckna då tiden före och vid Kristi andra tillkommelse (2 Tim. 3: 1; 2 Petr. 3: 3; 1 Joh. 2: 18), hvilken betydelse det kyrkliga språkbruket nästan uteslutande fäster vid dessa uttryck. J. P.
Yttersta domen (Lat. judicium extremum, »den sista domen»), enligt Nya testamentets lära den slutliga stora verldsdomen, då Kristus vid sin andra tillkommelse skall döma alla menniskor, lefvande och döda, rättfärdiga och orättfärdiga. Sjelfva uttrycket förekommer dock ej i bibeln, utan är bildadt af kyrkoläran i analogi med det nytestamentliga uttrycket »yttersta dagen». Nya testamentet begagnar vanligen helt kort uttrycket domen (Matt. 12: 41 f.; Luk. 10: 14, m. fl.) samt i Ebr. 6: 2 en evig dom och i Jud. 6 den stora dagens dom. Hufvudstället för skildringen af yttersta domen är Matt. 25: 31 f. Från de öfriga böckerna i Nya testamentet skiljer sig Uppenbarelseboken i sin framställning af denna tilldragelse (se vidare Yttersta dagen). Under 15:de, 16:de och 17:de årh. gjordes yttersta domen med förkärlek af målarekonsten till föremål för behandling. Den berömdaste af dessa målningar är Michelangelos kolossala freskomålning i Sixtinska kapellet i Rom, fullbordad 1541. Bland nyare konstverk af detta slag torde P. von Cornelius' ännu kolossalare målning från 1840 i Ludvigskyrkan i München vara det förnämsta. En af den svenske konstnären Ehrenstrahls största taflor är »Yttersta domen» i Stockholms Storkyrka, målad 1696. J. P.
Yttersta tiden. Se Yttersta dagen.
Yttersta tingen, teol. Se Eschatologi.
Ytterstråk. Se Bordläggning, skeppsb.
Yttertak. Se Tak.
Ytter-Tjurbo härad i Vestmanlands län, ingår i Vestmanlands södra domsaga och i Vesterås fögderi samt omfattar socknarna Björksta, Tortuna, Sevalla, Ängsö. Areal 15,582 har. 3,416 innev. (1892).
Ytterå, brunns- och badanstalt i Rödöns socken, Jämtlands län, nära gränsen till Näskotts och Alsens socknar och nära Y. station å norrländska tvärbanan, vid en kort, från Alsensjön till Storsjön flytande å, 38 km. från Östersund, 300 m. öfver hafvet. »Y. helsobrunn», såsom jernkällorna förr benämndes, bestod egentligen af tre källor, en inom Näskotts och två inom Rödöns socken, dock endast på några meters afstånd från hvarandra. Af dessa är den ena i Rödön igenlagd. Källorna började mera allmänt besökas på 1860-talet, då badhus byggdes, ehuru någon läkare ej var anställd. 1884 inköptes Näskottskällan med tillhörande större jordområde af ett konsortium, som uppfört hotell, societetshus och varmbadhus samt genom infattning af granit och cement höjt källans yta öfver den tätt intill flytande åns, af hvars vatten den vid hög flod plägade öfversvämmas. Källan innehåller enl. analys på 100,000 delar vatten 5,46 del. jern, beräknadt som kolsyrad jernoxidul. Kolsyradt vatten har sedan 1891 utsändts i marknaden. 1890 bildades ett nytt bolag, som öfvertog det äldre bolagets egendom. Dräneringar och torrläggningar hafva företagits i stor skala, hvarigenom de dimmor, som förr besvärade stället, nu nästan alldeles försvunnit. De omgifvande täta och vidsträckta barrskogarna göra, att fjällvindarna äro vid Y. mildare än på någon annan jämtländsk kurort. Kurgästernas antal har de senare åren varit 200–250 eller något deröfver.
Yttrandefrihet, rättigheten för hvar och en menniska att meddela sina tankar öfver allt, som ligger inom mensklig kunskaps och erfarenhets område, vare sig genom talet eller genom tankarnas åskådliggörande i skrift, bild eller målning. Detta meddelande af tankar kan vara inskränkt till enskildt tankeutbyte, såsom förhållandet är med talet i det enskilda umgänget, enskild brefvexling samt bild eller målning i enskild bostad. Eller ock kan det göras tillgängligt för ett större antal menniskor, då talet användes på ett sätt, som gifver det en viss offentlighet, såsom fallet är, då det utgår på offentliga platser eller vid offentliga föredrag och föreställningar, offentlig undervisning, offentliga öfverläggningar, offentliga andaktsöfningar, och kan till åhörande deraf eller deltagande deri tillträde lemnas till ett begränsadt antal eller ock till allmänheten, så att hvar och en, som deraf är intresserad, eger tillträde, så långt utrymmet medgifver. De i skrift meddelade tankarna kunna erhålla större spridning antingen genom kringsändande i original eller genom dettas mångfaldigande medelst afskrift eller i aftryck med begagnande af särskilda kemiska, fysiska eller mekaniska medel, vanligast tryckpress. Bilder och målningar kunna äfven mångfaldigas genom afbildningar eller afritningar och annat slags återgifvande med tillhjelp af mekaniska, fysiska och kemiska medel. Yttrandefriheten — denna för allt samlif och all samverkan i hvarje samhälle oumbärliga rättighet — förutsättes såsom sjelfskrifven i hvarje lands lagstiftning. Vid första betraktandet synes friheten att yttra sig lika naturlig som friheten att tänka och derför ej utgörande föremål för inskränkning genom några lagbud. Ordet, såsom blott och bart uttryckande en tanke, kan ej häller anses såsom underkastadt några tvångsbud, det må vara klädt i hvilken sinlig form som hälst, vare sig tal, skrift eller bild, ja äfven mångfaldigadt i afskrift eller tryck. Men ordet är något mer än ett uttryck för tanken. Det innebär äfven en handling, riktad på ett visst mål. Det är egnadt att utöfva en viss verkan på den, som förnimmer det: det kan hafva inverkan på hans insigter, tänkesätt, känsla och vilja. Dess syfte kan vara att bibringa upplysning till främjande af den intellektuella utvecklingen och framträder då såsom undervisande. Det kan afse att jämte ökande af någons insigter och kunskapsförråd grunda ett visst tänkesätt, som i form af sedliga eller
Källa: Project Runeberg ·
