Sida 1003
Sibiriska kustprovinsen ...
Sierra de Aracena. Se Aracena. Suppl.
Sierra de Guadelupe. Se Guadelupe.
Sierra de las Villuercas. Se Guadelupe.
Sierra del monte diabolo. Se Coastrange. Suppl.
Sierra Parima. Se Parima.
Sie sollen ihn nicht haben, den freien deutschen Rhein (T., »De skola icke hafva den fria tyska Rhen»), tysk patriotisk sång. Se Becker, N. (sp. 99).
Siestarjoki, finsk namnform. Se Systerbäck.
*Sievers, J. J. (r. 14) deltog i utförandet af Polens andra (1793) och tredje (1795) delning. Han lemnade statstjensten 1800.
*Sievers, G. E., blef professor 1887 i Halle och 1892 i Leipzig. Sedan 1892 utgifver han »Beiträge zur geschichte der deutschen sprache und litteratur».
Sievi (förut Evijärvi), konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kalajoki kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs län, Salo härad och domsaga. Areal 818 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,188 pers. (1895). A. G. F.
Sievsk, stad i ryska guvern. Orel. Omkr. 8,500 innev. Ljus- och tvålfabriker m. m. Biskopssätet flyttades 1819 till Orel, men biskopen bär ännu titeln biskop af Orel och S.
*Sieyès, E. J., valdes 1804 till led. af Franska akademien.
Si-fan, ett namn, som kineserna gifva åt folkstammar (tanguter, kham, kolo l. golik, lolo och mupin) i vestra Kina och östra Tibet, men som stundom omfattar tibetaner i allmänhet. Kinesiska etnografier skildra si-fan som bergsbor, klädda i skinn eller groft ylle, barfota samt osnygga och baksluga. De hafva en egen skrift, sannolikt lolos, odla jorden och äro lamaister.
*Sifeno hade 3,851 innev. 1889.
*Siffra. Se Rättelser, bd 18, sp. 852.
Sifnos. Se Sifeno.
Siful Sifadda. Se Wergeland. 2.
Sigel (af Lat. singulae litterae, enstaka bokstäfver) benämnes inom stenografien återgifvandet af ett ord med endast en eller några af dess bokstäfver (i motsats till monogram, då hela ordet återgifves med ett enda godtyckligt valdt tecken).
*Sigel, F., flyttade från Baltimore till New York. Han afled ej 1884 (det var en hans broder, som då dog i S:t Louis).
*Sigfrid, S:t. 4,432 har. 888 innev. (1897).
*Sigfrid, S:t, missionär. Se H. Hildebrand: »S:t Sigfrid och hans mission» (i »Hist. tidskr.», XI, 1891). S:s dag är d. 15 Febr. — Sigfridsmässan, marknad i Vexiö, i midten af Febr.
*Sighvat Tordsson. Hans Bersöglivisor utkommo 1898 i sv. öfvers. af A. U. Bååth under titeln »Fria ord».
Sigma romanum, Lat., anat. Se S-tarm.
Signalbok. Se Signalbref.
Signalflagg. Se Signal.
Signesberg. Se Signildsberg (äfven i Suppl.).
Signia. Se Segni.
*Signildsberg heter numera Signesberg.
Signoria [sinjårīa], Ital. (af signore, herre), herrlighet (i tilltal, t. ex. vostra s., »ers herrlighet»); regeringskollegium i Venezia (se d. o., sp. 543).
*Sigtuna, med ett område af 459 har, hade 568 innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 665,100 kr., deraf 144,400 kr. för jordbruksfastighet. Stadens bokförda tillgångar voro 1896 upptagna till 85,765 kr. och skulder till 11,730 kr. För kommunala ändamål uttaxerades 5 kr. pr bevillningskrona. För vidtagande af åtgärder till kyrkoruinernas i S. bevarande anslog 1895 års riksdag 5,000 kr.
Siguenza, stad i spanska prov. Guadalajara, vid öfre Henares och vid jernvägen mellan Madrid–Zaragoza. Omkr. 5,000 innev. Biskopssäte. På höjden af den kulle, på hvars sluttning staden ligger, står en gammal morisk borg.
Sihl, ett 65 km. långt vattendrag i Schweiz, har sina källor vid Pragelpasset i östra delen af kantonen Schwyz, strömmar i nordlig och nordvestlig riktning, slutligen parallelt med Zürich-sjön och förenar sig med Limmat vid staden Zürich. Dess öfversvämningar anställa ofta stor skada.
Siikais [sīk-], konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Björneborgs nedre kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Åbo och Björneborgs län, Ulfsby härad och domsaga. Areal 388 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,182 pers. (1895). A. G. F.
Sikanderabad. Se Haidarabad 2. Suppl.
Sikem. Se Sichem.
*Sikiang. Se närmare Tsjukiang. — S. öppnades 1896 för Internationel handel upp till Wat-sjau, och Nanning vid dess ena källflod Jukiang blef öppen hamn.
*Sikkim, med en beräknad areal af omkr. 7,300 qvkm., hade 30,458 innev. 1891. Det britiska protektoratet öfver S. erkändes 1889 af Kina.
Sikoku. Se Sjikoku. Suppl.
Sikoro. Se Segu-Sikoro. Suppl.
*Sil, socken. 873 har. 266 innev. (1897).
*Silbodal. 25,943 har. 2,511 innev. (1897).
Silchar, hufvudstad i Cachar (se d. o., äfven i Suppl.).
Sild, ö. Se Sylt.
*Silenaceae. Se äfven Caryophylleae. Suppl.
*Silfberg, socken. 1,753 innev. (1897).
*Silfver har bearbetats sedan äldsta tider i Asien och Europa, i sistnämnda verldsdel företrädesvis i Spanien och nuv. Österrikiska monarkiens land, men efter Amerikas upptäckt ökades produktionen ofantligt, sedan Mejicos och Perus skatter började bringas i dagen och den vid midten af 1500-talet upptäckta amalgameringsmetoden allmänt kom till användning. I början af 19:de årh. inträdde till följd af secessions-krigen i spanska Amerika en minskning i silfver-produktionen, som ökades, först sedan qvicksilfverfynden i Kalifornien underlättade densamma. De stora silfvermalmsupptäckterna i Förenta staterna (Nevada, Utah, Colorado, Kalifornien, Arizona, Montana, Idaho, New Mexico, Oregon och Washington) öfverträffade alla dittills gjorda fynd, och produktionen har under de sista 30 ären femdubblats. Äfven Japan (omkr. 70,000 kg.) och Australien deltaga i silfverproduktionen. Om dennas storlek i äldre tider finnas inga samlade uppgifter, men för tiden efter Amerikas upptäckt hafva A. Soetbeer o. a. beräknat hela
Källa: Project Runeberg ·
