Sida 1006
Sibiriska kustprovinsen ...
Simplicia simplicibus, Lat. Se Similia similibus.
Simplicissimus, en roman. Se Grimmelshausen (äfven i Suppl.).
*Simplon. En jernväg genom S. till sammanknytande af förut byggda jernvägslinier i Rhône-dalen (Schweiz) och Ossoladalen (Italien) har länge varit påtänkt, och i Febr. 1895 enade sig på ett möte i Milano representanter för Jura–Simplon-bolaget och italienska regeringen om alla tekniska hufvudfrågor. Af banans längd, 42 km., komma 19,731 km. på tunneln, Europas längsta tunnel, som börjar vid Brieg vid Rhône på 687 m. höjd och mynnar ut vid Gondo, nära Italiens gräns. Tunneln blir dubbel, i det att jämnlöpande med den egentliga trafiktunneln bygges på omkr. 17 m. afstånd en för ventileringen afsedd tunnel med förbindelsetunlar mellan båda på 200 m. mellanrum. Man har beräknat byggnadstiden till 5 1/2 år och totalkostnaden till 70 mill. frcs, hvaraf Jura–Simplonbolaget tillskjuter 50 mill., schweiziska regeringen 15 mill. och Italien 5 mill.
*Simpson, J. P., föddes 1807 och dog 1887.
*Simris. 1,178 har. 1,270 innev. (1897).
*Simrishamn hade 1,985 innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 2,106,800 kr., deraf 212,900 kr. för jordbruksfastighet. Hamnen har så fördjupats, att fartyg af 4,2 m. djuplek kunna der ingå. Stadens handelsflotta räknade 1896 27 segelfartyg, om 7,670 tons. S. å. funnos 7 fabriker, med 73 arbetare och 352,000 kr. tillverkningsvärde. Stadens tillgångar voro bokförda till 460,254 kr., skulderna till 191,100 kr. Med Trelleborg, Engelholm och Skanör med Falsterbo utser S. en riksdagsman i Andra kammaren. Pedagogien är 1-klassig (den enda qvarvarande), men undervisningen meddelas på enskildes bekostnad på 3 klasser.
Simrishamn–Tomelilla jernväg. Se Malmö–Simrishamns jernväg. Suppl.
*Simson, M. E. von, blef 1888 adlad och lemnade 1892 presidiet i riksrätten.
*Simtuna. 1. Häradet omfattar bl. a. numera hela Vester-Löfsta socken, men ingen del af Nora. 60,913 har. 10,962 innev. (1897). — 2. Socken. 11,565 har. 2,493 innev. (1897).
Simulia maculata, zool. Se Colombacz-myggan.
*Sinai. Djebel Katharin är 2,602 m. högt. Sinaihalfön, som tillhör Egypten, beräknas hafva en areal af 25–35 tusen qvkm.; gränsen i n. är tämligen obestämd. Om bibelhandskriften på S. se Bibelhandskrifter.
Sinaitiska inskrifterna. Se Firan. Suppl. — Sinaitiska bibelhandskriften (Codex sinaiticus) Se Bibelhandskrifter.
*Sinclair, slägt. Jfr Roland William Saint-Clair: »The Saint-Clairs of the Isles being a history of the sea-kings of Orkney and their scottish successors of the sirname of Sinclair» (Auckland, 1898). — 1. Malcolm S. hade redan 1737, då löjtnant, nemligen afsändts till granskapet af rysk-turkiska krigsskådeplatsen för att skaffa regeringen tillförlitliga underrättelser (han stannade vid Horodenko, nära valakiska gränsen). I Juli 1738 affärdades han i djupaste hemlighet af Sekreta utskottet till Turkiet, ej för att utverka denna makts bistånd, utan med duplett af ett med en annan kurir afsändt bref till de svenske envoyéerna i Konstantinopel ang. krigsförbund och subsidier samt för att inhemta kunskap från krigsskådeplatsen och söka ordna en tryggare brefskickningsväg än man dittills brukat. S. återvände från Konstantinopel i början af April 1739 med bref från sultanen, storvesiren och de svenske envoyéerna samt Karl XII:s dödade skuldsedlar. Den ryske officeren hette Levitskij (ej Lovitski). Jfr Malmström: »Sveriges pol. hist.» (2:dra uppl, s. 274–275, 363–365).
*Sind. 2. (Sindhi). Förr division, nu provins, omfattar 123,774 qvkm., med 2,871,774 innev. (1891), hvartill kommer vasallstaten (ej distriktet) Kairpur, 15,822 qvkm., med 131,937 innev. Omkr. 3/4 äro muhammedaner, 570,000 hinduer, 7,764 kristna o. s. v.
Sindhia (Sindia). Se Gwalior. Suppl.
*Sinding. — 3. Christian, norsk tonsättare, den föregåendes broder, f. i Kongsberg d. 11 Jan. 1856, har studerat i Leipzig, Dresden och München samt vunnit ett namn i både Skandinavien ocb Tyskland genom stundom bisarra och egensinniga, men djerfva, högtflygande och poetiska kompositioner, särskildt en symfoni, en pianokonsert, en pianoqvintett, en violinsonat, körverket Til Molde samt flere häften sånger och pianostycken. A. L.
Si-ngan, hufvudstad i kines. prov. Sjen-si, 930 km. s. v. om Peking, 10 km. från Hoanghos biflod Hoeiho, beräknas af Richthofen hafva 1 mill., af Michaelis (1888) endast 1/2 mill. innev. Det är den fullständigaste typen för en kinesisk stad. Dess krenelerade tegelmur af omkr. 12 m. höjd bildar en fyrkant af 3,5 km. längd i ö. och v. samt 2 km. bredd och är försedd med en port på hvar sida. Små fyrkantiga torn äro anbragta på 150 stegs afstånd. Midt i staden ligger det forna kejserliga palatset (nu guvernörens residens), omgifvet af höga murar. Omkring staden hafva flere förstäder uppstått, hvilka omgifvits af en mur, som omsluter omkr. 10 qvkm. Staden har ett fördelaktigt handelsläge och var rikshufvudstad under Tangdynastien (618-906), då den kallades Si-king (»Vesterns hufvudstad»). Under Juen-dynastien hette den King-tsjan (hos Marco Polo Ken-sjan, hos Odorico Kan-san). Rikt arkeologiskt museum. Om den från kristna nestorianer under 8:de årh. härstammande kinesisk-syriska (estrangelo) inskriften se bl. a. Cordier: »Bibliotheca sinica» (bd 1, sid. 325). Katolsk missionsstation.
*Singapur. 1. Ön hade 184,554 innev. 1891, af hvilka 5,254 européer och amerikaner. 35,992 malajer, 121,908 kineser och 16,035 inder o. s. v. Sundet, som skiljer ön från fastlandet, är på några ställen mindre än 1/2 km. bredt. — 2. Staden hade 160,000 innev. 1891. Importen hade 1896 ett värde af 157 mill. doll., exporten af 133,5 mill.
Singavi. Se Hoorneöarna. Suppl.
Singidunum. Se Belgrad.
Single-tax-teorien [si'nggöl-]. Se George, H. Suppl.
*Singö. 3,442 har. 663 innev. (1897). S. är en annexförsamling.
Sinibald, påfven Innocentius IV:s egentliga namn.
Sining, stad i kinesiska prov. Kansu, vid Siningho, en biflod till Hoangho, 100 km. ö. om sjön Kuku-nor, är en i strategiskt och kommersielt hänseende vigtig ort. Omkr. 60,000 innev.
Källa: Project Runeberg ·
