Sida 101
Child ...
Chimaphila. bot. Se Rylört.
Chimay [sjimä], François Joseph Philippe de Riquet, grefve de Caraman (fransk greflig ätt), furste af C., f. 1771, d. 1842, ärfde 1804 efter sin morbroder det riksfurstliga huset Chimays domäner i Belgien, men erhöll först 1824 kungl. bekräftelse på furstetiteln. Han blef efter restaurationen kavalleriöfverste i fransk tjenst och 1815 ledamot af deputeradekammaren, men vistades mest i konungariket Nederländerna (= nuv. Nederländerna och Belgien) och var sedan 1820 ledamot af dess Första kammare. Han var gift med den från den stora franska revolutionen bekanta madame Tallien (se d. o.). Deras son Joseph de Riquet, furste af G. och Caraman, f. 1808, d. 1886, var belgisk diplomat och senator. — Hans son Joseph, furste af C. och Caraman, f. 1836, d. 1892, var 1870–78 guvernör i Hainaut och sedan 1884 belgisk utrikesminister.
*Chimborazo. 1. Berget har enligt mätningar af Reiss och Stübel en höjd af 6,310 m. ö. h. Boussingault och Hall kommo till 6,000 m. höjd, Stübel i Juni 1872 till 5,810 m. höjd, Whymper nådde i Jan. och Juli 1880 dess högsta spets. — 2. Provinsen, som omfattar södra delen af den mellan de båda Andeskedjorna liggande högslätten Tacunga samt östra kedjans sluttning, hade omkr. 90,000 innev. 1885 (oberäknadt indianer). Vid Alausi, hvarifrån jernväg går till Guayaquil, finnas stora massor af alun och svafvel. Hufvudstad är Riobamba (se d. o.).
Chimiotaxis, med. Se Varbildning, sp. 268, r. 13–16 nedifr.
Chimu [tjimu], dal i peruanska depart. La Libertad, nära staden Trujillo, med väldiga ruiner af den stora staden Gran C., den största och folkrikaste staden i det gamla Peru, måhända hufvudstad i det af inkariket länge oberoende äldre Chimuriket. Ruinerna omfatta långa, massiva murlinier, palats, vattenledningar och bassänger, spannmålsmagasin, fängelser, smältugnar, grafvar etc. på en yta af 20–24 km. längd och 8–9 km. bredd. Bland de stora huacas (pyramidgrafvarna) har den vid El Obispo en höjd af 45 m. och en bas af 3,2 har. Längre bort finnas ruiner af ett soltempel, 245 m. långt, 141 m. bredt, öfver 60 m. högt och med en bas af 2,8 har. I dessa byggnader har man funnit en mängd fornsaker, men ty värr merendels nedsmält dem, som varit af guld och silfver. Det stora Chimuriket sträckte sig från Barrancadalen i depart. Lima ända till Guayaquilviken. Språket var ett yunkaspråk (se Yunka. Suppl.), alldeles olika inkal. quichuaspråket.
Chinambrym, ö bland Nya Hebriderna. Se Ambrym. Suppl.
Chinampas [tji-]. Se Mejico, sp. 1258, r. 2–4 uppifr.
China nova, bot. farmak. Se Kaskarillbark.
Chinchilla de Monte-Aragon [tjintji'lja], stad i spanska prov. Albacete, på sluttningen af en kal bergås, som krönes af en borgruin och har flere såsom bostäder använda grottor, och vid jernvägen från Madrid, som der grenar sig till Alicante och Cartagena. 6,100 innev. (1887). Marmor- och gipsbrott. Lerkärlstillverkning.
*Chinchillan. Se vidare Eriomys.
Chindasvind, vestgotisk konunar. Se Vestgoter, sp. 723.
Chingalpat (Chengalpat, Tjingalpat). 1. Distrikt l. »collectorat» i presidentskapet Madras, vid Bengaliska viken, mellan distriktet Nellur i n. och South Arcot i s. Areal 7,360 qvkm. 981,381 innev. (1881). Hufvudstad är Saidapet, med omkr. 5,000 innev. Jorden är mager, skog saknas och landet lider ofta af torka och cykloner. — 2. Stad i nämnda distrikt, vid floden Palar och jernvägen mellan Madras och Trichinopoli. Omkr. 6,000 innev. Staden hade förr en stark fästning, som spelat en vigtig rol i krigen på halfön och betraktades som en af nycklarna till Madras.
Chingan (Kingan), bergskedja, som skiljer öcknen Gobi från Mandsjuriet. Den börjar i Mongoliet n. om floden Sira l. Chara-muren och går i nordöstlig riktning till floden Argun (Sibiriens gräns), der den öfvergår i Stanovojbergens parallelkedjor. I strid mot äldre uppgifter, som angifva höjder af mer än 4,000 m., påstår Fritsche, att den ingenstädes når öfver 2,500 m. Kedjan har i allmänhet ringa bredd, men mot ö. utsänder den några förgreningar. Den bildar en skarp gräns mot öckenlandet i v. Från dess kamm, som sluttar brant som ett tak, kan man öfverskåda kontrasten mellan landskapen på ömse sidor: i n. och v. långa vågor af enformig och naken stepp, i s. och ö. terrasser, som sänka sig i afsatser med klippor, skogar och dalgångar, och på afstånd slätterna, genom hvilka floderna slingra sig. Flere toppar på kedjan äro slocknade vulkaner, och ö. om hufvudkedjan i Udelins dal (genom Nemer ett tillflöde till Sungaris biflod Nonni), mellan Zizichar och Mergen, ligger en grupp höjder af vulkaniskt ursprung, af kinesenia kallade Lu juan-sjan (»svafvelbergen»), af mandsjuerna Ujun-Koldongi (»tio kullar»), som hade vulkaniskt utbrott och våldsamma jordskalf 1720–21, fullständigt beskrifna af kineser. På den spricka i marken, genom hvilken ångorna och lavan bröto fram, bildade sig tvänne käglor, den ena af 250 m. höjd med en krater af 1 km. i omkrets. Från denna utgingo fyra lavaströmmar, af hvilka en uppdämde floden Udelin till en stor sjö. Detta är ett af de få exemplen man känner af vulkaniskt utbrott mer än 100 km. från kusten. Enligt Richthofen skola Ujun-Koldongi vara slutleden i den stora vulkaniska kedja, som börjar med basaltkäglorna nära Wei-hsien i prov. Sjan-tung och fortsätter genom basaltplatåerna vid Tung-tseu-fu, Miao-tao-öarnas basaltberg öfver Pe-tsji-li-sundet till halfön Liao-tung. — I n. är C. eller Stora C., såsom den ock kallas, förenad med en annan bergskedja inom den halfcirkel, som bildas af Nonni och Sungari, och som ryssarna kalla Lilla C. Den fortsätter på andra sidan Amur i Sibirien ända till 53° n. br. I Mandsjuriet bär kedjan namnen Tunin-votsi och Djebin; i Sibirien Dussan-alin, Bureja-bergen, Vanda och Lagar-aul. Den kedja, som förenar de båda C., bär ock olika namn; oftast kallas den närmast Amur Iljuki-alin l. Ilkuri-alin.
Chinin, kem., med. Se Kinin.
Chinioidin. farmak. med. Se Kinabark.
Källa: Project Runeberg ·
