Sida 1020
Skogskungsfiskare ...
och hos detsamma väcka ett lefvande intresse och håg att bidraga till fosterlandets försvar». C. O. N.
Skyttel. Se Väfnad, tekn.
*Skytts härad. 24,787 har. 17,696 innev. (1897).
*Skytts kontrakt. 24,249 har. 19,481 innev. (1897).
*Skå. 1,874 har. 523 innev. (1897).
*Skållerud. 7,118 har. 2,095 innev. (1897).
Skålrost, bot. Se Uredineae.
Skånela. 4,043 har. 717 innev. (1897).
Skåne–Smålands jernväg, normalspårig, tillhörig S.-Smålands jern vägsaktiebolag, utgår från stationen Kärreberga vid Helsingborg–Hessleholms jernväg till Värnamo, der den sammanträffar med Halmstad–Nässjö jernväg, samt bildar med denna en sammanhängande jernvägslinie från Jönköping till Helsingborg. Den 56 km. långa sträckan Kärreberga–Markaryd öppnades d. 15 Jan. 1894. Af den återstående delen är endast den 14 km. långa sträckan Markaryd–Strömnäs bruk upplåten (1898) för trafik. Den 2 km. långa delen Kärreberga–Åstorp af Helsingborg–Hessleholms jernväg trafikeras efter den nya liniens tillkomst gemensamt af nämnda jernvägs och S.-Smålands jernvägsaktie-bolag. J. L.
*Skånings härad innehåller numera ingen del af Ufvereds socken. 51,139 har. 15,347 innev. (1897).
Skånings, Vilske och Valle domsaga, Skaraborgs län, omfattar tre härad, Skånings, Vilske och Valle härad. 01,018 qvkm. 28,486 innev. (1897).
*Skånings-Asaka. 3,769 har. 1,031 innev. (1897).
*Skånska dragonregementet skall, enligt 1892 års urtima riksdags beslut, framgent rekryteras genom värfning. Dess skolor äro förlagda till Ystad. C. O. N
*Skånska husarregementet skall liksom det föregående framgent rekryteras genom värfning. Dess skolor äro förlagda till Helsingborg. C. O. N.
Skåra, herald. Se Skuror.
*Skårby. 1,999 har. 1,186 innev. (1897).
Skaggfinne. Se Sycosis.
Skägg-gökarna, zool. Se Bucconidae. Suppl.
Skäggknä. Se Skägg. 2.
Skäggkäring. Se Skägg. 2.
Skägglaf, bot. Se Usnea barbata.
Skäggsvamp (herpes tonsurans). Se Ringorm och Sycosis.
Skäggtorsken, zool. Se Torskslägtet.
Skäktning. Se Linberedning.
Skälfving, bot. Se Tremellineae.
*Skällinge. 5,786 har. 897 innev. (1897).
*Skällvik. 7,297 har. 1,316 innev. (1897).
Skära ut, sjöv. Se Skära in.
*Skärf. 2,354 har. 620 innev. (1897).
Skärffrö, bot. Se Thlaspi.
Skärfvan (skärfver), svenskt folknamn på Engelska sjukan.
*Skärkind. 6,553 har. 1,594 innev. (1897).
*Skärkinds härad omfattar numera socknarna Skärkind, Gistad, Gårdeby, Östra Ryd och Yxnerum. 35,124 har. 5,875 innev. (1897).
*Skärkinds kontrakt. 47,107 har. 7,280 innev. (1897).
Skärknippe, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Skärmblad. Se äfven Braktéer. Suppl.
Skärmus, zool. Se Tringa.
Skärrfoglar, zool. Se Strisores.
*Skärripa. Läs Skärvipa.
*Skärstad. 9,526 har. 2,194 innev. (1897).
Skärvipa, zool. Se Tringa.
*Sköfde (om namnet se Vi), stad, med ett område af 764 har, satt till 2 mtl, hade 4,545 innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 5,243,900 kr., deraf 555,400 kr. för jordbruksfastighet. Fabriksindustrien omfattade 1896 14 fabriker, med 232 arbetare och ett tillverkningsvärde af 496,000 kr. Stadens bokförda tillgångar upptogos s. å. till 422,600 kr., dess skulder till 150,630 kr. I kommunalskatt erlades kr. 2,50 pr bevillningskrona. Koncession har erhållits för jernväg från S. till Axvall å Lidköping–Skara–Stentorps jernväg. Staden har äfven ett elementarläroverk for flickor. Med Falköping och Mariestad bildar den en valkrets vid val af riksdagsman till Andra kammaren.
*Sköfde. 1. 4,245 har. 2,250 innev. (1897). — 2. Ale-S. 6,529 har. 1,620 innev. (1897). — 3. Kullings-S. 2,734 har. 1,166 innev. (1897).
*Sköld. 3. Herald. Se vidare Vapen, herald.
*Sköldbaggslägtet. Rad 2 läs Cryptopentamera.
Sköldfot, sköldhufvud. Se Sköld. 3.
Skölding, sköldört. Se Tropaeoleae.
*Sköldkörteln. Om dess betydelse för nervsystemets centrala funktioner se Afsöndring. Suppl.
*Sköldlöss. Om Aspidiotus perniciosus se San José-sköldlusen. Suppl.
*Skölfvene. 1,938 har. 432 innev. (1897).
*Sköllersta. 1. 56,967 har. 11,236 innev. (1897). – 2. 10,375 har. 3,076 innev. (1897).
*Skön. 1. 4,732 har. 11,342 innev. (3897), deraf 3,365 i Skönsmon (som icke bildar egen församling). Såväl Aino som Timrå blefvo år 1892 egna pastorat. — 2. 21,876 har. 23,024 innev. (1897). Inom socknen ligga sågverken Kubikenborg, Mon, Byn, Ortviken, Tunadal, Johannesdal och Sund (med slip, jernverk och mekan. verkstad) och Skönvik samt egendomen Merlo (tillhör. Fr. Bünzows sterbhus) med slott i fransk renaissancestil. I de mera tätt bebyggda delarna af socknen, Skönsberg och Skönsmon, båda municipalsamhällen, tillämpas byggnadsoch brandstadgarna för rikets städer samt helsovårdsstadgans bestämmelser för stad.
Sköna, kem. tekn. Se Färgning.
Skönevadsborg (Scönewathsburgh), fäste under medeltiden på en holme i Skönevadssjön, Vessige socken, Halland, omtalas i danska konungen Valdemar II:s jordebok från början af 1200-talet, men försvinner snart ur historien. På holmen synes ännu en gräsbevuxen vall, 4,5–6 m. hög, hvilken omsluter en oval af 60 m. längd och 55 m. bredd.
*Skönsmon, kapell. Se Skön. 1. (äfven i Suppl.).
Skördarnas skald kallas skalden Johan Gabriel Oxenstierna efter sin förnämsta dikt »Skördarne» (se vidare Oxenstierna, sp. 517).
*Skörstorp. 1,095 har. 347 innev. (1897).
Skötning (Medeltidslat. scotatio), jur., en i äldre svensk rätt förekommande form vid öfverlåtande af eganderätt till jord. Benämningen förklaras deraf att vid skötningen det tillgick så, att öfverlåtaren lade något jord af den egendom, som föryttrades, i förvärfvarens sköte (i en flik af hans kappa, som af öfriga närvarande hölls utbredd), hvarefter förvärfvaren tog till sig den
Källa: Project Runeberg ·
