Sida 1043
Stenqvista ...
Kirgissteppen, den andra Vest-Sibirien och den tredje generalguvernementet Turkestan. Areal 1,467,251 qvkm. 2,354,261 innev. (1897). Hufvudstad är Omsk.
Sterbhusafgift. Se Tingsgästningspenningar.
*Stère [stär], Fr. (af Grek. stereos, fast), franskt rymdmått (ej enheten för det franska rymdmåttet), i synnerhet för trävaror = 1 kbm. Benämningen har icke införts i svenska metersystemet.
Stereokemi (af Grek. stereos, hård), kem., har man kallat läran om isomerier beroende på en olika ställning i rummet hos de radikaler, som sammansätta molekyler. Jfr Hoff. Suppl. och Isomeri. Suppl., sp. 1211, 1213. P. T. C.
*Stereokromi. Se ock Väggmålning.
*Stereometer. Se vidare Volumenometer.
*Stereotypi. Se Rättelser, bd 18, sp. 854.
Sterigma (Grek., stöd), plur. sterigmata l., försvenskadt, sterigmer, bot. Se Basidiomycetes. Suppl.
Sterilisering (jfr Steril), bakteriol., en sådan behandling af ett ämne, att detta ej längre kommer att innehålla några lefvande mikroorganismer. Steriliseringen är inom bakteriologien nödvändig för mångahanda ändamål, främst för att man må kunna göra ämnen, på eller i hvilka bakterier skola renodlas, för detta ändamål användbara, äfvensom för att man till bakteriologiska arbeten må kunna använda instrument och apparater. Dessa senare steriliseras ibland medelst torr, men oftast genom fuktig värme, vanligen i form af ånga. Denna användes ej sällan vid vanligt tryck, men ofta äfven vid högre, hvilken tillåter en högre temperaturs användande för bakteriernas dödande. Äfven en mängd olika kemiska ämnen, som döda bakterier, kunna användas till sterilisering, men de temperera mindre ofta än värme. — I kirurgien förekommer ständigt sterilisering, oftast genom kokning i vatten af instrument, som skola vid operationerna användas; äfven operatören bör sterilisera sina händer före operationen genom tvättningar med bakteriedödande ämnen. Man har också försökt sterilisera operationsrummet dels genom att tvätta väggar, golf etc. med steriliserande ämnen, dels genom att filtrera den inkommande luften. — Om sterilisering af mjölk se d. o., sp. 140. C. W.
Sterky, Dagmar, sångerska. Se Möller 2. Suppl.
2. Stern, Margarethe, tysk pianist, f. Herr 1857, sedan 1881 gift med literaturhistorikern Adolf S. (se denne), studerade för Liszt och Klara Schumann samt uppträder sedan 1875 ofta på konserter och vinner alltid bifall genom sitt fina och redbara spel. Sverige besökte hon 1885, 91 och 94, då hon likväl slogs ur brädet af Teresa Careño. A. L.
Sternau, psevdonym. Se Berger, J. N.
Sternopagus. Se Missbildning, sp. 93.
*Stettin. 1. Regeringsområdet hade 785,229 innev. 1895. — 2. Staden hade s. å. 140,724 innev. Vid S. öppnades d. 1 Nov. 1898 en frihamn, som omfattar 61 har och kostat 10,5 mill. mark.
*Steubenville uttalas stjūbenvill.
*Stevens. 1. Joseph S. dog 1892.
Stevenson [stīvnsön], Robert Louis Balfour, engelsk skriftställare, f. i Edinburgh 1850, grundlade sitt författarerykte med Treasure island (1883; »Den underbara skattkammaren», 1887), en skildring af hans resor i Kalifornien, som följdes af en mängd äfventyrsromaner, bland hvilka må nämnas Dr. Jekyll and mr. Hyde (1888; »Hemligheten med doktor Jekyll», 1897), som dramatiserats, The master of Ballantrae (»Arfvingen till Ballantrae», 1890), The wreckers (»Friska tag», 1893). S. dog i Apia, Samoa-öarna, 1894.
*Stevin, S. Sista ordet skall vara decimalbråkräkningen.
Steyern, Nils Henrik von. Se Vult von Steijern.
*Stiby. 1,366 har. 1,095 innev. (1897).
*Stickfluga. Rad 1 står citrans läs calcitrans.
Stickhäfvert. Se Pipett.
Sticksöm. Se Sömnad.
*1. Stiernhöök [-hök], Johan. Ett monument (ett nära 4 m. högt granitblock med S:s medaljongporträtt i brons) restes på 300-årsdagen af hans födelse 1896 på den s. k. Stiernhöökskullen (Hökberget) i Rättvik.
Stift. Se Nubb.
*Stiftamtmand finnes äfven i Norge (se d. o., sp. 1364).
Stiftsdirektion. Se Norge, sp. 1364.
*Stiftsmatrikel. 1896 utkom »Ny svensk ecklesiastikmatrikeh, utarbetad af komminister C. G. Eckerberg.
Stig, Olof. Se Stackelberg 4.
*Stigell, R. Hans bronsgrupp De skeppsbrutna fick en 3:dje medalj vid 1898 års »Salon» i Paris.
Stighåltgräs, bot., folknamn på Linnaea (sed. o.).
*Stigsjö. 20,870 har. 1,913 innev. (1897).
Stig Stigson, psevdonym för författarinnan A. T. Agrell.
*Stigtomta. 8,804 har. 1,941 innev. (1897).
*Stil. 2. Kronol. Om gamla och nya stilen se Kronologi.
*Stilbit. Rad. 1–2 läs heulandit.
Stilform. Se Tryckform.
Stilhöjd. Se Stil.
Stilisera, stilist. Se Stil.
Stilistik. Se Stil.
*Stilla hafvet. Se Rättelser, bd 18, sp. 854. — Om de på sista tiden upptäckta stora djupen i S. se Haf. Suppl.
Stille, Johan Albert, kirurgisk instrumentmakare, född i Stockholm d. 30 Mars 1814, började på 1830-talet sin verksamhet med förfärdigande af kirurgiska instrument, hvilka ansågos såsom mönster i sitt slag och vunno rykte äfven utom Sveriges gränser. S., som valdes till ledamot af Svenska läkaresällskapet, upphörde på 1880-talet med sin verksamhet och afled i Stockholm d. 26 Okt. 1893.
*Stilling, H. G., dog d. 29 Nov. 1891.
Stillingska cellerna, anat. Se Clarkeska pelarna. Suppl.
Stilmetall. Se Stil.
Stilton [-tön], by i eng. grefskapet Huntingdon, har gifvit namn åt en ostsort (se Ost, sp. 441), som der först såldes, men som mest kommer från Leicestershire.
Stiltyg. Se Stil.
Stilus (stylus), Lat. Se Skrift.
*Stinde, J. Nya afdelningar i Buchholzserien äro Frau Wilhelmine Buchholz' memoiren (1895) och
Källa: Project Runeberg ·
