Sida 105
Chiquis ...
Chlorophyceae, bot., grönalger i vidsträckt betydelse, utmärka sig derigenom att cellerna äro grönfärgade af klorofyll och endast ytterligt sällan innehålla andra färgämnen. Inom klassen råder den största variation med afseende på såväl de vegetativa organens som fortplantningsorganens byggnad. Hos de lägst stående, t. ex. Protococcoideae och närstående utgöres hela växten af en enda eller några få celler, medan de högst stående (Characeae) äro så fullständigt differentierade, att de länge räknats till de fanerogama växterna. — Den könlösa fortplantningen sker på olika sätt, hvilka omnämnas under ordningarna. Fortplantning på könlig väg är för många arter okänd, sker hos andra genom kopulation af rörliga eller orörliga gameter eller genom befruktning af ett ägg (oosfer). Svärmcellerna (zoosporer, gameter, spermatozoidei) äro symmetriskt byggda oc hhafva äkta protoplasmacilier fästa i sin främre del. De flesta hithörande i tusental räknade arterna lefva i vatten, några på fuktig mark, klippor, trädstammar etc., medan åter andra träffas i andra växters inre. Om klassens indelning se Alger. Suppl. En del nyare författare ställa Conjugatae och Characeae såsom sjelfständiga klasser jämnsides med Chlorophyceae. G. A.
Chlorophytum Sternbergianum Stend., trädg., är en från Kap härstammande liliacé, hvars snöhvita blommor och ofta öfver half meterlånga grenar förskaffat densamma användning som ampelväxt. G. A.
Chloroplaster (kloroplaster), bot. Se Cell. Suppl.
Chlorum solutum, klorvatten. Se Klor.
Chlumec [-mets] det tsjechiska namnet på Kulm (se d. o. 2.).
Chlumecky [-me'tski], Johann von, friherre, österrikisk statsman, född 1834 i Zara, Dalmatien, studerade i Wien, inträdde i den österrikiska provinsstyrelsen och invaldes 1868 i riksrådet (österrikiska riksdagen). I Auerspergs kabinett af 1871 vardt C. först åkerbruksminister, sedermera (1875) handelsminister. I sistnämnda egenskap åstadkom han 1878 ett tullfördrag med Italien. I Aug. 1879 afgick han jämte den öfriga ministèren och invaldes 1880 i riksrådets deputeradekammare, der han blef en af ledarna för den förenade tyska venstern. 1885 blef han andre och 1888 förste vicepresident i kammaren samt är sedan 1893 dess president. C. har flere gånger valts till ordförande i den österrikiska delegationen. 1889 upphöjdes han i friherrligt stånd.
Chlynov, det ursprungliga namnet på staden Vjatka (se d. o. 2).
*1. Chmelnicki, B., skref sig Chmielnicki. Han förde lifliga underhandlingar med drottning Kristina och Karl X Gustaf. (I svenska Riksarkivet finnas bref från C. under åren 1654–57.) Jfr Kosaker, sp. 1417. Det var genom ett stillestånd i Andrussovo 1667 (ej genom fred 1664) som Östra Dnjeprstranden (jämte Kiev) af Ukraina kom under tsaren. 1873 restes i Kiev C:s ryttarestaty.
*2. Chmelnicki (Chmelnitskij), N. J., dog 1846 (ej 1845).
Chmielnik. 1. Stad i rysk-polska guvern. Kielce. Omkr. 7,500 innev. I närheten ligga koppar- och blygrufvor samt jernmalmsfält. — 2. Stad i ryska guvern. Podolien, vid Bug. Omkr. 12,500 innev., hvilka hufvudsakligen idka jordbruk och skogsindustri.
Chna, infödingarnas namn på Fenicien (se d. o.).
Chnum (Chnufis, Chnubis, Knef), egyptisk gud, hvars hufvud har formen af en vädurs med utstående horn — i motsats mot Ammon, som också har dylikt hufvud, men med nedböjda, öronen omslutande horn. C. är i vissa egyptiska myter demiurgen, som på sin drejskifva — han är nämligen den förste Krukmakaren — skapar verldsägget, hvarur allting framgått. Han är derjämte icke blott en solgud, utan antager ganska tidigt egenskapen af »vattnets förlänare» och »öfversvämningens herre», m. a. o. han blir tillika ett slags Nilgud. I sistnämnda rol dyrkades han företrädesvis vid första katarakten och då jämte sina båda qvinliga följeslagare, Anukis och Satis. K. P.
Choaspes, under forntiden namn på floden Kercha (se d. o.).
Chocholonsek [-sjek], Prokop, böhmisk romanförfattare, f. 1819, d. 1864, studerade i sin ungdom några år vid Paduas universitet och tog hemvägen öfver Montenegro och Dalmatien, från hvilka lands natur och folk flere af hans berättelser sedermera skulle afspegla så kraftiga intryck. Fosterlandssinne och ideal halt hafva gjort C:s historiska romaner och noveller särdeles omtyckta hos hans tsjechiska landsmän. Här må nämnas hans arbeten Tempelherrarna i Böhmen, Montenegrinerna, Jiřina (1847), Blodshämden, Bosniens siste konung och Konung Wenzels hof. Under de politiskt upprörda åren 1848–49 och 1861 var C. verksam med sin penna äfven i oppositionspressen.
Choctaws [tjå'cktås], tjachta, en till appalacherna hörande indianstam, nu bosatt i Indianterritoriet längs norra stranden af Red river. När C. först blefvo bekanta för européerna (De Soto hade 1540 att utkämpa en svår strid med dem vid deras hufvudstad Mauvilla, det nuvar. Mobile), innehade de det område, som nu bildar södra delen af staten Mississippi och vestra delen af Alabama. Vid Louisianas kolonisering förenade de sig med fransmännen mot natchez och chickasaws och stodo i vänskapliga förbindelser äfven med engelsmännen och erkände genom fördraget i Hopewell Förenta staternas öfverhöghet. 1812–15 stredo de på amerikanernas sida mot creeks och engelsmännen. Deras flyttning vesterut började 1800, och den sista återstoden af deras ursprungliga område afträddes 1830. 1837–55 voro de förenade till en stam med chickasaws. Såsom slafhållare ställde de sig vid inbördeskrigets utbrott på sydstaternas sida och förklarades vid krigets slut förlustiga sina rättigheter och måste afstå en del af sitt land åt unionsregeringen. Deras »reservation» utgör omkr. 27,000 qvkm. och antalet medlemmar omkr. 16,000. De äro i allmänhet kristna och hafva ett 60-tal folkskolor samt några lärdomsskolor. De styras af en höfding och ett nationalråd af 40 medlemmar enligt skrifven författning. De ega ett ordnadt domstolsväsende och använda jury vid brottmål. Missionärer underhållas bland dem af flere missionssällskap. Deras språk har utbildats till skriftspråk af missionärer, som på
Källa: Project Runeberg ·
