Sida 1051
Stockholm-Rimbo jernväg ...
*Stora Kopparbergs bergslag. Se den utförliga art. Falu bergslag. Suppl.
*Stora Kopparbergs församling, delad å Falu domsagas norra tingslag med 28,146 har, 4,805 innev., och å Falu stad, med 2,000 innev. (1897).
Stora Le, insjö i Dalsland. Se Le.
*Stora Malm. 20,263 har. 5,581 innev. (1897).
Stora Nefud. Se Dehna. Suppl.
Stora schismen. Se Påfve, sp. 492.
Stora sjöfallet (Lappska Ädna muorki kortje) i Stora Lulevattnen, uppstår derigenom att sjön Kårtjejaur (415 m. öfver hafvet) störtar sig ned i den 40,1 m. lägre liggande sjön Langasjaure. Fallet, är deladt i två afeatser, af hvilka den öfre har två parallella fall (Hermelins och Laestadius'), af omkr. 35 m. höjd, och den nedre tre fall (v. Dübens, Petterssons och Widmarks).
*Stora Skedvi. 1. Socken. 21,385 har. 3,419 innev. (1897).
Stora sällskapet. Se Sällskapet.
*Stora Tuna. 1. Socken. Se Tuna. 7. — 2. Kontrakt. Omkr. 96,500 har. 22,224 innev. (1897).
*Stora Tuna och Gustafs tingslag. Se Falu cjomsaga. Till tingslaget hör numera ingen del af Grangärde.
*Stora Uppåkra. 2,198 har. 1,010 innev. (1897).
Stora året. Se under Platonisk.
Storberget. Se Ödmorden.
Storbofallet. Se Mörsill. Suppl.
*Storbritannien (se Rättelser, bd 18, sp. 854). Befolkningsförhållanden. Vid folkräkningen 1891 hade det förenade konungariket 38,104,975 innev., nämligen England 27,483,490, Wales 1,519,035, Skotland 4,025,647, Irland 4,704,750, Man 55,608, Kanalöarna 92,234, hvartill kommo utevarande soldater och sjömän 224,211. Ökningen under årtiondet 1881–91 var för riket i dess helhet 8,17 proc. (mindre än under de båda närmast föregående årtiondena), för England och Wales 11,65, för Skotland 7,76, för öarna 4,7 proc., hvaremot Irland företedde en minskning af 9,1 proc. Af konungarikets olika delar hade England 72,2 proc., Wales 3,8 proc. (som det haft sedan 1861), Skotland 10,7, Irland 12,5, öarna 0,3 proc. och de bortavarande sjömännen och soldaterna utgjorde 0,5 proc. af hela folkmängden. Qvinkönet utgjorde 51,17 proc. (1881: 50,83 proc.). Folkmängdstätheten var i England 208,72 pr qvkm., i Wales 78,52, i Skotland 52,18, i Irland 55,75. År 1898 beräknadas S:s och Irlands folkmängd (utom bortavarande sjömän etc.) till 40,336,769 pers., deraf 35,646,024 i S. Under åren 1815–96 hafva utvandrat omkr. 12 proc., deraf under åren 1853–96 8,26 mill., af hvilka 5,5 mill. gått till Förenta staterna. Stadsbefolkningen utgjorde i England och Wales 71,7, i Skotland 65,3 proc., och den hade under årtiondet vuxit med 15,3 proc. i England och Wales och med 14,06 proc. i Skotland. Med afseende på sysselsättning var befolkningen i England och Wales 1891 fördelad som följer: ämbets- och tjenstemän m. fl. 926,132, i huslig tjenst 1,900,328, af handel lefde 1,399,735, af jordbrak och fiske 1,336,945, af industri 7,336,344, af obestämdt yrke eller icke produktivt 9,154,373 pers., tills. 22,053,857. Antalet understödstagare var vid 1897 års början 824,362, d. v. s. omkr. 2,6 proc. af befolkningen.
Näringar. Odlingen af säd har ytterligare minskats på 1890-talet; skörden i medeltal 1892–96 var i S. 19 mill. hl. hvete, 24,8 mill. hl. korn, 43,7 mill. hl. hafre och 3,3 mill. ton potates. Kreatursbesättningen var i S. 1897 1,526,400 hästar, 6,500,000 nötkreatur, 26,34 mill. får och 2,34 mill. svin. – Bergsbruket sysselsatte 1896 i S. och Irland 725,833 pers., hvilka bröto bl. a. 195,36 mill. ton stenkol (värde 57,2 mill. pd) och 13,7 mill. ton jernmalm (3,26 mill. pd), hvarjämte upptogos 6,650 t. myrmalm och importerades 5,44 mill. t. jernmalm, hvaremot af stenkol exporterades 34,26 mill. ton. Värdet af hela den britiska bergverksproduktionen i oförädladt skick uppskattades 1896 till 69 mill. pd (mot 77,9 mill. pd 1894), deraf 3,8 mill. för metalliska mineral. — Industri. 1890 funnos i S. och Irland 7,190 textilfabriker, med 53,64 mill. spindlar, 822,489 ångväfstolar och 1,084,631 arbetare, af hvilka 88,696 barn under 13 år, hvilka arbetade endast half tid. Af dessa fabriker voro 2,538 bomulls-, 1,793 ylle-, 125 shoddy-, 753 kamgarns-, 357 linne-, 105 hamp-, 116 jute-, 42 gethårs-, 24 kokosfiber-, 623 siden-, 403 spets- och 257 strumpvarufabriker samt 54 fabriker för tillverkning af elastiska gummiväfnader. Den årliga förbrukningen af bomull var 1798–1800 i medeltal 18,760 ton, af ull 49,713 t. och af lin 43,260 t., tillsammans 111,913 t., 1896 hade denna förbrukning vuxit till 1,133,974 t., näml. 745,702 t. bomull, 279,411 t. ull och 108,861 t. lin. Sistn. år exporterades 4,773,2 mill. meter bomulls-, 202,2 mill. m. ylle- och 159,1 mill. m. linneväfnader samt 112,037 t. bomulls-, 28,123 t. ull- och 8,609 t. lingarn med ett sammanlagdt värde af 99,3 mill. pd, hvaraf 69,4 för bomulls-, 23,9 för ylle- och 6 mill. för linnevaror. Af jern och stål exporterades för 23,8, af smide för 2,1 och af maskiner för 17 mill. pd. — Handel. S. står nära nog fritt öppet för utlandets produkter, ty endast å cikoria, kakao, kaffe, torkad frukt, vin och andra spirituösa drycker, té och tobak erläggas införseltullar, och dessa varor utgöra i värde knappt 7 proc. af hela införseln. Det förenade konungarikets varuutbyte med utlandet hade 1890 ett värde af 748,94 mill. pd, deraf 420,69 mill. i import, 263,53 mill. i export af britiska varor och 64,72 i export af utländska och kolonialvaror; 1897 voro siffrorna resp. 745,4, 451,2, 234,35 och och 59,83. Af hela varuomsättningens värde komma omkr. 91 proc. på England och Wales, 7,8 proc. på Skotland och 1,2 proc. på Irland. Sistnämnda år infördes guld för 30,8 och silfver för 18 mill. pd samt utfördes guld för 30,8 och silfver för 18,8 mill. pd. På olika varugrupper fördelade sig 1897 utrikeshandeln på följande sätt:
import export konsumtionsartiklar 193,794,401 pd st. 13,271,657 pd st. råvaror 157,261,651 »» 20,140,090 »» manufakturvaror 85,038,387 »» 189,002,878 »» diverse 15,144,244 »» 11,935,378 »» ――――――――――――――――――――――――― 451,238,683 pd st. 234,350,003 pd st.
I inrikes sjöfart (utmed rikets kuster och i fastlandets hamnar mellan Elbe och Brest) samt
Källa: Project Runeberg ·
