Sida 1055
Storbritannien ...
egentliga specialitet i den symfoniska dikten (Aus Italien, Don Juan, Macbeth, Tod und verklärung, Also sprach Zarathustra, Till Eulenspiegel). I början nästan klassisk i skrifsättet, har S. alltmer öfvergått till den ultra nytyska riktningen, och efter hans senaste produkter ha t. o. m. hans beundrare stundom frågat sig om icke dessa beteckna programmusikens sjelfupplösning genom karrikatyr. Ehuru icke originel i motivbildning, fjättrar han likväl alltid genom en rent af vidunderlig virtuositet i kontrapunkt och orkestral kolorit. A. L.
Streatham [strä'tt'm], sydlig förstad till London, med 43,000 innev. (1891). Kemiska fabriker.
Streator [strītör], stad i nord-amerik. staten Illinois, vid Illinois' biflod Vermilion, 130 km. s. v. om Chicago. 11,414 innev. (1890). Stenkolsgrufvor, glas- och pappersbruk.
Strelbitsky, Ivan Afanasjevitj, rysk kartograf och statistiker, f. 1825, genomgick fältmätningsskolan vid Kievs universitet och krigsakademien i Petersburg, anställdes vid stora generalstaben samt ledde utgifningen af dess karta öfver Ryssland (145 bl. i skalan 1:420,000, 1866–76). Han har utarbetat bl. a. en karta öfver bondelandet, på hvilken angifvas de länderier, som skulle tillhöra de lifegne, en karta öfver stenkolsbäckenet vid Donets (1869), hvilken gaf första väckelsen till en mängd grufföretag derstädes, en beräkning af Ryska rikets areal (1874) jämte en specialkarta öfver Europ. Ryssland (prisbelönt), Possessions des turcs sur le continent européen 1700–1879 (15 kartor), »Rysslands landtillväxt 1855–80» och La superficie de l'Europe (1882), som intager en hög rang i den geografiska literaturen.
Strelow, Hans Nielssön, superintendent, krönikeförfattare, f. i Visby 1587, blef 1607 pastor i Vall och Hogräns församlingar på Gotland, 1628 prost i Norra tredingen och 1630 prost i Medeltredingen. Vid Gotlands afträdande till Sverige 1645 hade han en tid förvaltat superintendentsämbetet och blef då utnämnd till svensk superintendent. Han dog 1656. Mest bekant är S. genom sin 1633 tryckta Cronica guthilandorum (»Den guthilandiske cronica»), som är den äldsta bearbetning af Gotlands historia. Arbetet, som till största delen är en fantastisk dikt öfver gutarnas äldre historia och deras beröring med forntidens greker, innehåller dock äfven skildringar, som måste vara byggda på tillförlitliga källor. Använd med stor kritik kan krönikan vara af värde äfven för vår tids forskning, då flere af S:s källor nu äro förkomna. H. R–u.
*Strengnäs hade 2,131 innev. 1897. Taxeringsvärdet var s. å. 3,164,200 kr., deraf 290,200 kr. för jordbruksfastighet. De bebyggda tomternas antal 1895 var 176, boningshusens 204. Läroverket är fullständigt endast på latinlinien. Der finnes äfven ett elementarläroverk för flickor. Antalet fabriker uppgafs 1896 till 10, med 31 arbetare och 50,500 kr. tillverkningsvärde; handtverkarna vore 31, med 58 arbetare, och de handlande 15, med 23 biträden. Stadens bokförda tillgångar upptogos s. å. till 453,093 kr. och skulderna till 215,842 kr. I kommunalskatt utdebiterades s. å. kr. 4,85 pr bevillningskrona. Genom Norra Södermanlands jernväg har S. satts i förbindelse med det svenska jernvägsnätet. Med de öfriga städerna i Södermanlands län utom Eskilstuna bildar S. en valkrets vid riksdagsmannaval till Andra kammaren. Till firande af domkyrkans 600-åriga tillvaro utgaf landskapets fornminnesförening 1891 genom arkitekten Fr. Lilljekvist en illustrerad festskrift: »S. och dess domkyrka».
*Strengnäs domprosteri. 78,840 har. 17,323 innev. (1897). Ärja är helt och hållet införlifvadt med Åker.
*Strengnäs landsförsamling. 5,825 har. 1,070 innev. (1897).
*Strengnäs stift. Af areal och folkmängd 1897 kommo på Södermanlands län 6,815,7 qvkm., 164,557 innev., på Örebro län 4,136,i qvkm., 115,302 innev., på Stockholms län 1,937,3 qvkm., 42,710 innev., på Vestmanlands län 132,4 qvkm., 3,790 innev., och på Östergötlands län,70,7 qvkm., 792 innev., tillsammans 13,092,2 qvkm., 327,151 innev.
*Strengsered. 5,677 har. 554 innev. (1897).
Strepsiceros kudu, zool. Se Kudu-antilopen.
*Streptokocker. Se vidare Bakteriologi. Suppl.
Striberg–Grängens jernväg. Se Nora–Karlskoga jernväg. Suppl.
*Strickland, A., föddes 1796 och dog d. 13 Juli 1874.
*Striktur. Se vidare Urinorganen.
Strindberg, Zacharias. Se Aurora-orden. Suppl.
Strindberg, J. August, har under 1890-talets lopp alltmera fjärmat sin håg från diktkonsten, och öfver hufvud taget afspegla hans skrifter under denna tid en tilltagande disharmoni hos hans feberaktigt sökande själ, som kastas från den ena ytterligheten till den andra, oaflåtligt kretsar kring det egna jaget och alltmindre intresserar sig för den omgifvande menniskoverlden annat än i dess relationer till detta jag. I den passionerade sjelfbekännelsens form biktar han hänsynslöst sina fel och utmålar framförallt sina lidanden, ofta förstorade eller vrängda af sjuklig inbillning. En viss sinnets jämnvigt bibehålles under allt detta genom hans trägna sysslande med naturvetenskapliga studier och rön, i synnerhet på kemiens område, ehuru fantasimenniskan äfven der röjer sig, hvarom hans skrifter i dessa ämnen nogsamt vittna.
I samband med försiggången brytning och skilsmässa i S:s första äktenskap stod hans högst obarmhertiga och brutala bok Die beichte eines thoren (1893), som på tysk mark ådrog honom ett tryckfrihetsåtal. Han gifte om sig 1893 med en ung österrikiska, men efter tre år upplöstes äfven detta äktenskap. Sin diktareverksamhet fortsatte han med det satiriska sagospelet Himmelrikets nycklar (1892), tämligen oklart i sina fantastiskt hopade motiv. S:s ystra och sarkastiska humor skänker å nyo åt hans prosastil dess förra spänstighet i de tankeväckande Fabler, som finnas inrymda i 3:dje samlingen »Tryckt och otryckt» (1891). I småpjeser (4 sådana utgifna under titeln Dramatik, 1893) fortfar han att svårmodigt skildra den dolska kampen mellan viljor och spelar särskildt på sitt tema om qvinnan såsom mannens hänsynslösa fiende. Ett särdeles välgjordt litet
Källa: Project Runeberg ·
