Sida 1058
Strömer ...
uralphabet (2 bd, 1856, 58). Han dog i Stockholm d. 9 Maj 1873. J. M–r.
Studenter och arbetare, en förening, som 1886 bildades i Upsala i syfte att genom personligt umgänge mellan studenter och arbetare, vid samqväm med bildande föredrag och diskussioner, och genom utgifvande af skrifter minska klyftan emellan de s. k. bildade klasserna och kroppsarbetarna. Föreningen vill »öppet och ärligt arbeta för klassfördomarnas häfvande och klass-skilnadernas utjämnande samt i deras ställe söka sätta ett sant och fullt broderskap». Den har filialer i Stockholm, Göteborg och Lund. Se publikationen »Studenter och arbetare» (2 hftn, 1894 och 1898, af hvilka det förra innehåller en historik öfver föreningen).
Studenthem, vid universiteten i Upsala och Lund befintliga, genom enskildes donationer eller bidrag skapade och underhållna stiftelser, afsedda att låta fattiga, för flit och goda seder kände studenter komma i åtnjutande af kost och logis för så lågt pris som möjligt samt att bereda dem tillfälle till såväl familje- som kamratlif. I Upsala finnas fyra sådana hem (»Studenthemmet», 1880; två »Fjellstedtska hem», 1883 och 1885; samt »Nykterhetsvännernas studenthem», 1889), alla i egna hus, och i Lund tre (»Lunds universitetshem», 1891; »Enskilda studenthemmet», 1892, och »J. H. Thomanders studenthem», 1895).
Studentmissionsförening. Se Mission, sp. 105.
Studiter, kyrkohist. Se Akoimeter.
Studsare. Se Eldhandvapen och Jagt.
Stuerbout, oriktigt namn på nederländske målaren D. Bouts (se denne. Suppl).
*Stugun, 70,601 har, 2,485 innev. (1897),
Stumm-Halberg, Karl Ferdinand von, friherre, f. 1836, trädde 1858 i spetsen för firman »Gebrüder Stumm» i Neunkirchen, hvars jernverk han bragt till en storartad utveckling. S. var 1867–70 medlem af Preussens landtdag, inkallades 1882 i herrehuset och har tillhört Tyska riksdagen 1867–81 och sedan 1889. S. var en af stiftarna af Tyska rikspartiet och verkar egentligen som socialpolitiker och målsman för tullskyddssträfvandena i Tyskland. Han inkallades 1890 i statsrådet och utöfvar der stort inflytande (»Kung Stumm»). Såsom en af Tysklands rikaste män och störste arbetsgifvare (hans jernverk sysselsätta omkr. 4,300 arbetare, med 8,400 anhöriga) har han upprättat ett stort antal välgörenhetsinrättningar, skolor o. d. på sina verk samt äfven stadgat 8 timmars arbetsdag för de yngre arbetarna. Trots detta är han mycket konservativ och bekämpar utan rast socialismen, fackföreningsväsendet o. d. rörelser samt yrkar på att arbetsgifvare och arbetare skola direkt uppgöra med hvarandra. 1888 erhöll han friherrlig värdighet. J. Fr. N.
Stuor-Niak. Se Sarektjokko. Suppl.
*Sturdza. 3. Demitry S., bildade Okt. 1895 ett liberalt kabinett, i hvilket han sjelf blef utrikesminister.
*Sture. A. Den äldre Stureslägten. 1. Anund S. var säkerligen broder till Anund Tunesson och Gustaf Tunesson, som omtalas något tidigare än Anund S. Sture är ursprungligen ett personligt känningsnamn, som först småningom fick karakter af slägtnamn. H. R–n.
*Sturkö. 1,867 har. 1,861 innev. (1897).
*Sturm, J. Ch. F., var ej medlem af Franska akad., utan af Académie des sciences.
*Sturm, J. K. R., afled i Köstritz 1896.
*Stuteri. Jfr Ottenby. Enskilda stuterier finnas vid Tjolöholm och Vidtsköfle.
*Stuttgart hade 158,321 innev. 1895, deraf 132,592 protestanter, 22,297 katoliker och 3,489 judar. Af undervisningsanstalter må ytterligare nämnas en veterinärhögskola (1821) samt en byggnads- och en konstindustriskola.
Stuxberg, Anton Julius, zoolog, f. på Gotland d. 12 April 1849, student i Upsala 1869, filos. kandidat och doktor der 1875, är sedan 1882 intendent för Göteborgs musei zoologiska afdelning. Såsom zoolog har han deltagit i tre af Nordenskiölds färder, nämligen 1875 till Novaja Semlja och Jenisej, vestra Sibirien och Ryssland, 1876 till Jenisej samt 1878–80 med »Vega» rundt om Asien och Europa. För zoologiska forskningar besökte han 1897 Krim och Kaukasien. Hans förnämsta zoologiska skrifter äro Bidrag till Skandinaviens myriopodologi (1871), Karcinologiska iakttagelser (1874), för hvilken han af Vet.-akad. erhöll Flormanska belöningen, Myriopoder från Sibirien och Waigatsch-ön (1876), Evertebratfaunan i Sibiriens Ishaf (1880, 82), Faunan på och kring Novaja Semlja (1886) samt Sveriges och Norges fiskar (1895). I förening med G. Eisen har han utgifvit Bidrag till kännedomen om Gotska Sandön (1868) och Gotlands fanerogamer och thallogamer (1869). Han har vidare utgifvit Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare (1890), Djurskisser, några blad ur våra dagars forskning (1892–93), Från Krim och Kaukasus (1897), naturmålningar och bref med illustrationer efter egna originalfotografier, och Djurriket (s. å.), en läsebok för skolan och hemmet. S. har verkat flitigt äfven såsom öfversättare. Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1882).
Styckebruk. Se Kanontillverkning.
*1. Styffe, C. G., har af det efter hans plan och under hans ledning publicerade stora urkundsverket »Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och brefvexling» utgifvit: af »Förra afd.» bd I (1888), innehållande Oxenstiernas »Historiska och politiska skrifter», och bd 2 (1896), omfattande Oxenstiernas »Bref 1606–1624», och af »Senare afd.» bd 5 (1893), omfattande »Jakob De la Gardies bref 1611–1650 till A. Oxenstierna». Han har derjämte haft väsentlig del i publicerandet af bd 2 och 4 af nämnda afd., innehållande Hugo Grotius' bref till Oxenstierna 1633–45 och dennes sekreterare Schmaltz, och i »Hist. handl.» (d. 13, 1892) offentliggjort Grotius' bref till svenska konungahuset och andra svenskar. (Rättelser: Rad 13 nedifr. står Bidrag till Skandinaviens historia, bör vara »Bidrag till den katolska hierarkiens historia i Sverige 1463–1515»; r. 11–12 nedifr. orden och K. Gustaf II Adolfs bref och instruktioner (1888) utgå.)
*2. Styffe, Knut, afled i Stockholm d. 3 Febr. 1898.
Styfhala, sjöv. Se Dörhala.
Style Henri deux [stil angri dö], Fr. Se Henri-deux-stil.
Style ogival [stil åsjiva'l], Fr. Se Ogive.
Källa: Project Runeberg · ·
