Sida 107
Chiquis ...
Chorioidea, Lat., åderhinnan i ögat. Se Näthinnan och Öga.
Chorioiditis, inflammation i åderhinnan. Se Ögonsjukdomar, sp. 618.
Chorion, Grek., hud. Jfr Amnios och Placenta.
Choripetal (af Grek. choris, afsöndradt, åtskildt, och petalon, blad), fribladig, bot., säges blomkronan vara, då hon består af sins emellan fria blad. G. A.
Choripetalae, bot., är en af de tvänne klasser, i hvilka de tvåhjertbladiga växterna (dicotyledoneae) numera vanligen indelas. Den innefattar dels de kronbladslösa (apetalae), dels de egentliga frikronbladiga växterna, hvilka bägge grupper förr ansågos så väl skilda, att de jämte de med sambladig krona (gamopetalae) ställdes som sjelfständiga klasser. Numera uppfattas emellertid allmänt apetalae såsom en lägre eller ock för en del arter såsom en reducerad form af koripetalerna. Dessa utmärka sig genom i regel fribladig krona, om sådan finnes och genom fröämnen med två fröämneshyllen (integument); i öfrigt är blomman byggd efter i hög grad varierande plan. — Klassen indelas vanligen i något öfver tjugo ordningar, af hvilka åtskilliga i systematiskt afseende äro väl begränsade, under det att andra få betraktas endast såsom provisoriska. G. A.
*Chorley hade 23,087 innev. 1891.
Choro-gi, bot. Se Stachys. Suppl.
Chorologi l. korologi (af Grek. chora, land, och logos, lära), zool. Se Zoologi, sp. 295.
Chorrillos [tjårri'ljås], hafsbadort i peruanska depart. Lima, 15 km. s. om Lima vid C.-bukten s. om berget Salto del Frayle, som löper ut i Punta de C. Omkr. 3,000 innev. Den 13 Jan. 1881 öfverraskade chilenerna, 26,400 man, den vida starkare peruanska hären och eröfrade dennes fasta ställning och staden C., medan en del af motståndarna stod overksam i närheten, vid Miraflores.
*Chorsabad. Se vidare Ninive.
Chortakes, Georgios, ny-grekisk dramatiker på 1600-talet. Se Nygrekiska literaturen, sp. 1540.
*Chosaa. Kaaba (kaba) är namn på den byggnad, der den heliga stenen finnas.
Chosrau, persiska skalder. Se Nasir Chosrau och Persiska literaturen, sp. 1106.
Chosroes (Chosrau). Se Kosru.
Chotan, stad. Se Kotan.
*Chota Nagpur l. Chutia (Tjutia) N., har en areal af 111,422 qvkm., med 5,512,150 innev. (1891), deraf 41,580 qvkm. och 883,359 innev. komma på tributstaterna. Till de i art. nämnda distrikten bör läggas det senare bildade Palamas och till tributstaterna Seraikala (1,134 qvkm., omkr. 80,000 innev.) och Karsawan (376 qvkm., omkr. 32,000 innev.).
Chott [sjått], Fr., geogr. Se Sjott. Suppl.
Choilland [sjoula'ng], Ludwig Theodor, tysk arkitekt och målare, född i Dresden 1827, var elev vid dervarande polyteknicum och akademi, fick till lärare Semper, gjorde sin första studieresa 1850–51 till Italien, hvarvid han besökte äfven Sicilien, samt reste å nyo dit och slog sig ned för en längre tid (1858–61) i Rom, hvarefter han på hemresan studerade arkitekturen i Venezia och andra italienska städer. Hemkommen ledde han utförandet af kyrkan i Dresdens Neustadt, byggde diakonisskapellet, flere villor och boningshus samt målade arkitekturtaflor i olja och aqvarell, som berömmas för god teckning och målerisk verkan. Till hans förnämsta verk höra väggmålningar i vestibulen till hofteatern, vapensalen i kungliga slottet (sachsiska konungahusets åtta stamborgar) samt oljefärgstaflor Albrechtsburg vid Meissen, Tiberön, S. Anastasia i Verona, S. Angelo i Rom (nu i Dresdens museum), motiv från Venezia, m. m. Sedan 1868 är han kungl. sachsisk hofmålare.
Chouquet [sjoukä], Adolphe Gustave, fransk musikskriftställare, f. 1819, d. 1886, blef 1871 konservator vid konservatoriet i Paris, öfver hvars museum han utgaf en katalog (1875). Han blef prisbelönt för några musikhistoriska arbeten, bland hvilka Histoire de la musique dramatique en France (1873). C. skref äfven musikrecensioner och kantat-texter. A. L.
Chovaras [tjå-], chovas, en stam bland Guarani (se d. o.).
Chrapovitskij [-pavi'tskij], Aleksandr Vasiljevitj, rysk skriftställare, född 1749, blef 1766 officer, anställdes sedermera hos generalprokuratorn och utnämndes 1777 till öfversekreterare i senaten. Hans angenäma väsende och literära begåfning — han skref poem, dramer, satiriska epistlar m. m. — förskaffade honom 1782 platsen som kejsarinnan Katarina II:s privatsekreterare. 1793 utnämndes han till geheimeråd och senator, blef sedermera verkligt geheimeråd och afled 1801. Af historisk betydelse är den dagbok C. förde under sin anställning hos kejsarinnan, hvars förtroende han åtnjöt. Hvad som yttrades och befalldes i eller inberättades till hennes kabinett antecknade han genast, dervid ofta anförande kejsarinnans egna ord. C:s på ryska affattade dagbok utgafs af Nik. Barsukov (3:dje uppl.); ett utdrag ur densamma, omfattande tiden 1787–92 och innehållande uppgifter rörande svensk-ryska förhållanden, utgafs 1880 på svenska af C. Silfverstolpe.
Chrenovoj, by i guvern. Voronesj, Ryssland, ö. om Donbifloden Bitjuga, med 4,000 innev. och Rysslands största statsstuteri (se vidare Stuteri).
Chřibská, det tsjechiska namnet på Kreibitz (se d. o.).
*Christchurch. 1. Stad i Hampshire, hade 3,994 innev. 1891. I närheten ligga hafebadorterna Southborne on Sea, Bournemouth (se d. o. Suppl.) och Mudeford samt slottet Highcliffe, med samlingar af medeltidsrariteter. — 2. Hufvudstad i ny-zeeländska prov. Canterbury, vid floden Avon och flere jernvägslinier. 37,336 innev. (1891). Staden är anlagd af anglikanska kyrkan, hvarför de flesta gatorna bära namn efter engelska biskopar, har ett museum med den största samling af skelett på södra halfklotet, ett college, en botanisk trädgård samt ett stort antal kyrkor. Dess hamn är det 15 km. aflägsna Lyttelton, vid Port Cooper.
Christensen, Halvor Olaus, norsk ämbetsman och politiker, f. 1800, blef 1828 byråchef i kyrkodepartementet och var 1832–89 byfogde i Stavanger, hvilken stad han representerade på
Källa: Project Runeberg ·
