Sida 1111
Tottijärvi ...
Trånghof, veterinärv. Se Hoflidanden, sp. 1377.
*Tråvad. 2,002 har. 778 innev. (1897).
Träborrare, zool. Se Xylophaga.
Trädgårdsbalsamin, bot. Se Impatiens.
*Trädgårdsföreningar. Sedan 1892 har bildats ett antal föreningar, bland hvilka såsom de mest betydande förtjena omnämnas Jönköpings trädgårdsmästaresällskap (1894), Blekinge läns (1895) och Hallands (s. å.) trädgårdsföreningar, Norra Kalmar läns (s. å.), Strengnästraktens (s. å.), Helsinglands (1896), Nyköpingstraktens (s. å.) och Gotlands (s. å.) trädgårdsodlareförbund, Vestra Södermanlands gartnersällskap (1896), Sundsvalls (s. å.) och Köpings (1897) trädgårdsodlaresällskap. »Svenska trädgårdsodlareförbundets» kretsafdelningar i Södertelje och Vesterås hafva ombildats till sjelfständiga föreningar. Alla dessa sällskap eller föreningar utgöras blott af för trädgårdsskötseln intresserade personer, hvilka sammanträda en eller flere gånger årligen för att diskutera frågor, som beröra trädgårdsskötseln. Nästan årligen uppstå för öfrigt nya sådana föreningar, af hvilka flere efter kortare tids tillvaro åter upphöra. Trädgårdar ega dessa föreningar icke. E. L.
Träd-ödare, zool. Se Vedborrare.
Träfjäril, zool. Se Vedborrare.
*Träkumla. 1,525 har. 236 innev. (1897).
*Träldom. Jfr I. S. Landtmanson: »Träldomens sista skede i Sverige» (i »Skr. utg. af Hum. vet. samf. i Upsala», 1897).
*Trämassa. Vid de svenska trämassefabrikerna, hvilka 1896 voro 128, uppgick årsproduktionen till 267,7 mill. kg. diverse slags trämassa, med ett angifvet värde af 18,7 mill. kr., hvaraf 46 mill. kg. med ett värde af 3,3 mill. kr. tillverkades vid anläggningar, som voro förenade med pappersbruk.
*Träne. 4,454 har. 1,430 innev. (1897).
*Träng. 2. Krigsv. Genom de 1892 beslutade förbättringarna i Sveriges härordning ombildades trängen så, att den nu utgöres af 4 bataljoner, nämligen två större, Svea och Vendes, afsedda den förra för Fjerde och Femte, den senare för Första och Andra arméfördelningarna, och två mindre; Göta och Norrlands, afsedda den ena för Tredje, den andra för Sjette arméfördelningarna. Se artiklarna om de olika bataljonerna i Suppl.
*Träslöf. 3,079 har. 2,029 innev. (1897).
*Trässberg. 2,008 har. 801 innev. (1897).
*Trästena. 3,280 har. 593 innev. (1897).
Träsåg. Se Sågning.
Trätungga. Se Aktinomykos. Suppl.
*Trögds härad. 36,830 har. 8,523 innev. (1897).
*Trögds kontrakt. 34,976 har. 8,060 innev. (1897).
Tröggö kloster. Se Enköping.
*Trökörna. 4,256 har. 959 innev. (1897).
*Trönninge. 1,200 har. 561 innev. (1897).
*Trönö. 17,495 har. 1,677 innev. (1897).
*Tröst, Svend. Se Drachmann. 2. Suppl.
Trötthetskurva. Se Ergograf. Suppl.
*Tsad. Af den ofantliga vattenmassa sjön mottager genom sina tillflöden afdunsta enligt Nachtigals beräkning omkr. 70 proc., och återstående 30 proc. afflyta underjordiskt åt n. ö. Detta underjordiska aflopp är utan tvifvel orsaken till att sjöns vatten är sött. Enligt fördrag af 1893 och 1895 tillhör den vestra stranden af T. Englands intressesfer, den södra, intill Sjari, Tysklands och återstoden Frankrikes. Enligt fransk-engelsk traktat af d. 21 Mars 1899 tillerkändes Frankrike rätt till Wadai med Bagirmi samt landen n. och s. om T.
*Tsaritsyn hade 55,967 innev. 1897.
*Tschaggeny, C. P., dog i Bruxelles 1894.
Tschebyschew, P. L. Se Tjebisjev (äfven i Suppl.).
2. Tscherning, Anthonore, den föregåendes dotter, målarinna. Se Christensen, A. Suppl.
Tschudi, Clara, norsk författarinna, f. i Tonsberg 1859, tillhörande en från Schweiz inflyttad familj, har med framgång behandlat qvinliga historiska personligheter. Hennes bästa skrifter äro Tre nutidskvinder (1887), Keiserinde Eugenie (1889), Keiserinde Augusta (1892), Marie Antoinette (I–III, 1894–96), Silhuetter (1898), Reiseminder og skizzer (s. å.) och Napoleons moder (s. å.). O. A. Ö.
Tseu-tung. Se Tsiuan-tsjeu. Suppl.
Tsiam (tsjam, tjam), ett på spridda håll i franska Indo-Kina bosatt folk (af annamiterna kalladt hoi, »barbarer»), något öfver 100,000 individer, innehade fordom hela östra och sydöstra Indo-Kina och bildade der ett stort rike, Tsiampa, hvars sista konung 1822 besegrades af annamiterna. T. kallades af Marco Polo Cyamba och af kineserna Tsjen-ching, hvaraf européerna gjort Kochinkina. T:s civilisation är otvifvelaktigt af hinduiskt ursprung. De flesta inskrifterna äro samtidigt på sanskrit och tsiamspråket, som intager en mellanställning mellan khmer och malajiska.
*Tsi-nan ligger 6–7 km. från Hoang-hos flodbädd, hvilken floden öfvergaf 1887, och anses nu hafva omkr. 200,000 innev., deraf omkr. 12,000 kinesiska katoliker. Sidenindustri.
Tsing-hai. Se Kuku-nor.
Tsing-ling (»Blå bergen»), bergskedja i kinesiska prov. Sjensi s. om Singan-fu och Hoeihos dal, hvilken den skiljer från Kialing och Han-kiang, tillhör Kuenluns bergssystem och har en medelhöjd af 2,500 m., men den centrala delen, Ta-pei, är omkr. 3,500 m.
Tsin-tsjeu, stad i kinesiska prov. Kan-su, vid öfre Tsingho, biflod till Hoang-ho. Omkr. 160,000 innev. Liflig väfnads- och metallindustri. I trakten brytas silfver-, jern- och blymalmer samt salt.
Tsiragia (Tsiragolika). Se Othrys. Suppl.
Tsiuan-tsjeu (Tsuan-tsjeu, Tseu-tung), en vacker, muromgifven stad i kines. prov. Fukian, 150 km. s. v. om Fu-tsjau, vid en vik af Formosasundet, identifieras med Marco Polos och de arabiske geografernas Zaiton l. Zaitun, enligt Ibn-Batutah den största af alla sjöstäder, besökt af araber, armenier och genueser; en italiensk biskop fanns der 1318–22. Handeln drog sig med tiden till Amoi, som också tyckes hafva burit namnet Zaitun. Några forskare vilja söka Zaitun i Tsjang-tsjeu.
Tsjabdara. Se Alai-bergen. Suppl.
Källa: Project Runeberg ·
