Sida 1156
Wikblad ...
2299
Visby landsförsamling-Vittsjö.
2300
dens tillgångar voro 1896 bokförda till 1,007,634 kr., skulderna till 803,713 kr. För kommunala behof utdebiterades kr. 5,67 pr bevillningskrona. S. å. funnos 29 fabriker, med 357 arbetare och ett tillverkningsvärde af 924,000 kr. Hamnen besöktes 1897 af 1,379 ankomna och afgångna fartyg om tills. 237,626 tons. Hamnafgifterna för fartyg och varor stego till 67,894 kr. och tulluppbörden till 51,292 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 12 fartyg, om tills. 2,109 tons. 1899 års riksdag beviljade anslag till en kemisk station i y. En ny entrådig telegraf kabel nedlades 1898 mellan Dalarö, Gotska Sandön och Ar i Fleringe socken på Gotlands norra kust, hvarifrån ledningen vidare framdragits till V. Tidningen »Gotland» har upphört; »Gotlänningen» och »Gotlandsposten» utkomma nu 4 ggr i veckan. Om annexet se Yisby norra landsförsamling. Suppl. Staden bildar nu ensam en valkrets vid val af riksdagsman till Andra kammaren. Af literatur om V. rnå ytterligare nämnas A. Björkander: »Till Wisby stads äldsta historia» (1898).
*Visby landsförsamling. Se följ. art.
Visby norra landsförsamling, i Gotlands norra härad. 1,458 har. 157 innev. (1897). Någon annan Visby landsförsamling finnes ej.
*Visby stift. 3,158 qvkm. 52,187 innev. (1897).
Yischer (sp. 1202), A., dog 1898.
»Wisconsin. Af 1890 års folkmängd voro 3,835 indianer (utom omkr. 6,000 indianer i stammar på reservationer, 1,700 qvkm.) och 543,880 födda i utlandet, deraf 259,819 i Tyskland och 99,738 i Skandinavien (20,157 i Sverige). För 1896 beräknades folkmängden till 1,937,915 pers. Industrien sysselsatte 1890 132,000 arbetare, och produktionsvärdet uppgick till omkr. 250 mill. doll. Jernvägarna hade 1897 en längd af 10,027 km. Statsskulden var 1895 1,251,000 doll. och den beskattade förmögenheten 624,? mill. doll. Till kongressen sänder staten nu 10 representanter. Statens senatorer väljas för 2 och dess representanter för l år.
*Visconti-Venosta, E., ingick, efter hertigen af Sermoneta, såsom utrikesminister i Juli 1896 i Kudinis andra kabinett, men afgick åter i Maj 1898.
Visenten, zool., benämning på den europeiska bisonoxen, hvilken anses vara till arten skild från den amerikanska.
Viseu. Se Vizeu.
*Vising, P. J., har vidare utgifvit Dante (1896) och Om språkskönhet (i »Göteborgs högskolas årsskr.», 1897). Sedan 1899 är han högskolans rektor och sekreterare vid Yet. o. Yitt. samh.
»Visingsö. 2.454 har. 1,183 innev. (1897).
*Visjnij-Volotsjok har nu öfver 16,000 innev.
*Viske härad. 22,539 haf! 7,150 innev. (1897). Fjäre fögderi heter nu Kungsbacka fögderi.
Viskmossa. Se Polytrichum.
*Vislanda. 12,261 har. 2,644 innev. (1897). - Inom socknen ligger y. jernvägsstations samhälle (omkr. 600 innev.) vid "Vestra stambanan, ändpunkt för Yislanda-Bolmens och Karlshamn-y. jernvägar, en liflig handelsplats med afdelningskontor af Kristianstads ensk. bank, y. sparbank, trävara- och andra handlande.
Vislanda-Bolmens jernväg, smalspårig (1,06? m.), 51 km. lång, tillhörig y.-Bolmens jernvägs-
aktiebolag, förenar sjön Bolmen med Södra stambanan och Karlshamn-yislanda-banan samt öppnades d. 4 Okt, 1878. Ett statslån å 785,000 kr. anvisades till anläggningens utförande. j. L.
*Visnum. 1. Härad. 51,639 har. 8,960 innev. (1897). - 2. Kjontrakt. 1,710 qvkm. 34,318 innev. (s. å.). - 3. Socken. 19,091 har. 3,348 innev. (s. å.).
*Visnums-Kil. Se Kil. 4. Suppl.
Vispmossa. Se Polytrichum. ,
»Vissefjerda 26,265 har. 5,851 innev. (1897).
*Visseltofta. 8,413 har. 1,232 innev. (1897).
Wissembourg [vissaneböur], Fr. Se Weissen- _ burg. 2. . ,'
*Wissmann, H. v., lyckades ej förr än 1893 föra Wissmann-ångaren till Njassa, företog derefter en rekreationsresa till Indien och utnämndes 1895 till guvernör i Tyska Öst-Afrika, men återvände efter ett år till Europa.
*Vist. 1. 1,670 har. 298 innev. (1897). - 2. 9,089 har. . 1,609 innev. (s. å.).
'Vista härad. 30,669 har. 7,593 innev. (1897).
'Vista kontrakt 31,073 har. 8,761 innev. (1897).
*Viste härad. 30,772 har. 10,512 innev. (1897).
*Visttorp. 2,756 har. 375 innev. (1897).
Vite, Giovanni delle. Se Miel, J.
*Vitebsk. 1. Guvernement. 1,502,916innev. (1897). - 2. Stad. 66,143 innev. (s. å.).
*Vitruvius. Ussing har (i danska yidensk. selsk:s forhandl., 1896), med upptagande af en framställning af C. F. L. Schultz (i »Rhein. museum», 1837, och 1856), anfört grundliga bevis för att ådagalägga att det under y:s namn utgifna arbetet förskrifver sig från 4:de eller 5:te årh.
Witte, Sergjej Julijevitj, rysk statsman, f. 1849 i Tiflis, egnade sig, efter naturvetenskapliga studier vid universitetet i Odessa, åt jernbaneväsendet och ledde under kriget 1877- 78 trupptransporterna på Odessa-jernvägen samt visade sig dervid som en skicklig organisatör. 1879 förflyttades han till Petersburg och insattes 1881 i jernvägsstyrelsen. 1886-88 var han direktör för de ryska sydvestbanorna, blef derefter chef för jernvägsdepartementet i finansministeriet och ordförande i tariffkommissionen. I Febr. 1892 blef han minister för kommunikationsväsendet och i Sept. 1893 finansminister. I denna egenskap afslöt han tulloch handelsfördrag med Österrike och Tyskland och förstod att genom energiska åtgärder återställa jämnvigt i den ryska budgeten samt att utvidga sitt inflytande äfven utom gränserna för sitt egentliga ministerområde. W. har skrifvit flere afhandlingar i ekonomiska ämnen, mest rörande jernvägsfrågor. J. Fr. N.
Wittmacher, J. Se Palmstruch 1.
*Wittrock, y. B., har vidare utgifvit bl. a. Om den högre epifytvegetationen i Sverige (1895) och Violastudier (I. »Morfologisk-biologiska och systematiska studier öfver yiola tricolor och hennes närmaste anförvandter», med 14 färglagda taflor, 1897; II. »Bidrag till de odlade penséer-nas historia med särskild hänsyn till deras härkomst», 1895). W. är sedan 1897' led. af Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk och inspektor för Högre realläroverket.
*Vittsjö. 15,685 har. 2,198 innev. (1897).
Källa: Project Runeberg · ·
