Sida 12
Caillie ...
Parallele des maisons de Paris, construites depuis 1830 jusqu'à nos jours (1850), Eglise S:t Eustache (1850) samt den af honom 1850 uppsatta tidskriften »Encyclopédie d'architeeture». C. R. N.
Callicrates, latinsk namnform för Kallikrates (se d. o.).
Callicratidas, latinsk namnform för Kallikratidas (se d. o.).
Callidium, zool. Se Blåjon.
Callimachus, latinsk namnform för Kallimachos (se d. o.).
Callinus, latinsk namnform for Kallinos (se d. o.).
Calliope, den episka skaldekonstens gudinna. Se Muser.
Calliopsis bicolor Rchb., bot., är en till nat. fam. Conipositae hörande, från Nord-Amerika härstammande ört, hvilken på grund af de talrika, i gult eller brunt lysande blomkorgarna odlas i ett tiotal trädgårdssorter, såväl på fritt land som i kruka. G. A.
Callipsittacus, zool. Se Papegojor, sp. 714.
Callirrhoë, latinsk namnform för Kallirhoë (se d. o.).
2. Callisen, Adolf Carl Peter, dansk läkare, brorson till Henrik C., f. i Glückstadt 1786, promoverades till med. doktor i Kiel 1809, blef sedermera professor vid kirurgiska akademien i Köpenhamn och (1842) kirurgie professor vid universitetet derstädes. Från 1843 verkade han såsom praktiserande läkare i Altona och dog i Wandsbeck 1866. Mest bekant är C. genom sitt stora arbete Medicinisches schriftsteller-lexicon der jetzt lebenden ärzte, wundärzte, geburtshelfer, apotheker und naturforscher aller gebildeten völker, som i 33 bd utkom i Köpenhamn och Altona 1830–45. R. T–dt.
Callistephus sinensis, bot. Se Aster.
Callisthenes, latinsk namnform för Kallisthenes (se d. o.).
Callisto, latinsk namnform för Kallisto (se d. o.).
Callistratus, latinsk namnform för Kallistratos (se d. o.).
Callitrichaceae, detsamma som Callitrichineae (se d. o.).
Callmander, Karl Reinhold, målare, född d. 25 Dec. 1840 i Örebro, kom 1860 till Stockholm och var ett år lärling hos dekorationsmålaren F. Liljeblad. För några utställda karrikaturteckningar, Komiska stentryck (1861–63), fick C. af konung Karl XV och enkedrottning Josefina ett stipendium på 3 år, under hvilka han studerade i Düsseldorf, Antwerpen och Paris (École des beaux arts). Återkommen hem 1865, blef han elev under ett år vid Konstakademien, hvarefter han åter reste utomlands på ett nytt stipendium för 2 år af enkedrottning Josefina, då Antwerpen och Tyskland besöktes. Efter återkomsten hem målade G. en del genretaflor med motiv från »Fredmans epistlar» och munklifvet samt porträtt (hufvudsakligen i Skåne). Efter en ny vistelse utomlands, då han åren 1873–77 i München var elev af Lindenschmit, slog G. sig ned i Göteborg, der han sedan dess varit bosatt. flere år var han konservator och sekreterare vid därvarande konstförening samt lärare i teckning vid museets ritskola och i ornamentsmålning i Slöjdskolan. C. var en af stiftarna af sällskapet »Gnistan» samt anordnade åren 1881 och 1886 detta sällskaps konstutställningar.
Från genre- och porträttmåleriet öfvergick C. småningom till den dekorativa konstens område. Dit höra några plafond- och väggmålningar med sagomotiv, såsom Sagan om riddarna Schack och Biljard (J. F. Dickson), Sagan om Psyche (P. Fürstenberg) m. fl., vidare en mängd möbelritningar. Alltsedan 1882, då G. bildade Svenska glasmåleri-aktiebolaget, har han så godt som uteslutande egnat sig åt glasmåleriet. Utan att förut hafva särskildt studerat glasmålningens teknik har G. varit den förste, som i våra dagar i Sverige återupplifvat denna vackra och, i synnerhet i koloristiskt afseende, tacksamma art af dekorativ konst. Prof på G:s stora talang såsom glasmålare finnas numera på en mängd ställen i vårt land, hufvudsakligen i kyrkor (Upsala domkyrka, Oskar Fredriks kyrka i Göteborg, Karlstads, Umeå, Grennas, Varbergs samt flere landskyrkor), men äfven annanstädes, såsom i Göteborgs museums kyrksal (S:t Erik, S:t Göran m. m.) och i flere privatbostäder. J. K–e.
Callus, bot. Se Kallus. Suppl.
Calmon [kalmå'ng], Marc Antoine, fransk politiker och nationalekonomisk skriftställare, f. 1815 i depart. Dordogne, var 1842–52 föredragande i »Conseil d'état» och invaldes 1846 i deputeradekammaren, men höll sig borta från det politiska lifvet under 1848 års revolution och det Andra kejsaredömet. Efter det fransk-tyska krigets slut utnämndes han af sin vän Thiers till understatssekreterare i inrikesministeriet och 1872 till Seine-prefekt, men afgick vid Thiers' fall i Maj 1873. S. å. invaldes han i nationalförsamlingen, hvarest han vardt vice-president för venstra centern, och 1875 valdes han till senator på lifstid. Död 1890. C. var författare till åtskilliga framstående arbeten i finansvetenskap, bl. a. Les impôts avant 1789 (1865), William Pitt, étude financière et parlementaire (s. å.) och Histoire parlementaire des finances de la restauration (2 bd, 1868–70), samt utgaf Thiers' parlamentstal (i 15 bd, 1879–83) med inledning. Han var från 1872 ledamot af Franska institutet.
Caloenas nicobarica, zool. Se Kragdufvan.
*Calonius, M. Se Rättelser, bd. 18, sp. 827.
Caloptenus, zool. Se Sträckgräshoppor. Suppl.
Calopteryx, zool. Se Trollsländor.
Calor fugax, Lat. (»flygtig värme»). Se Klimakteriska år.
Caloricum (af Lat. calor, värme). Se Mekaniska värmeteorien.
Calotes versicolor, zool. Se Kaloten.
Calpi, stad. Se Kalpi.
*Calpurnius. Se vidare Piso.
Caltabellotta, stad uti italienska prov. Girgenti (Sicilien), vid kustfloden C., 11 km. från hafvet, vid ett sarasenskt kastell (Kalaat-el-Ballut, »korkekarnas kastell»). Omkr. 7,000 innev. På ett 2 km. s. ö. om staden beläget klipputsprång ligger kapellet S:ta Maria a Monte Vergine, der sannolikt forntidens Triokala låg, hvilket under slafupproret var ett af slafvarnas förnämsta stöd.
Källa: Project Runeberg ·
