Sida 134
Colombo ...
Pikes Peak (4,310 m.) i Park range, Longs Peak (4,371 m.) i Colorado range samt det berömda Mount of the Holy cross (4,320 m.), så kalladt med anledning af två med snö fyllda remnor, som skära hvarandra rätvinkligt och så bilda formen af ett kors. En mängd pass leder öfver bergen, som skäras af Atchison, Topeka och Santa Fé-jernvägen (mellan Park range och Sangre de Cristo). Mellan bergskedjorna ligga vackra, skogklädda, ofta med små sjöar försedda dalar, hvilka, om de hafva någon större utsträckning, få namn af parker, såsom North park. Middle park och South park, och synas vara återstoder af forna sjöar. Floderna gå dels österut till Missouri, såsom South Platte och Arkansas, dels söderut till Mejikanska viken, såsom Rio Grande del Norte, dels vesterut till Colorado, såsom Yampa, White, Gunnison, Dolores och San Juan. Mineralkällorna äro många och besökas såväl för sina medikamentösa egenskaper som för traktens torra och sunda klimat och de många vackra naturscenerierna. Till de mera besökta höra Colorado springs, Manitou, Cañon City, Glenwood springs, Ouray och Pagosa springs. Bergstrakterna äro skogbevuxna, men de östra slätterna äro trädlösa, endast flodstränderna äro infattade af galleriskogar. Folkmängden uppgick 1890 till 412,198 pers., af hvilka 83,990 voro födda i utlandet (9,659 i Sverige), 6,215 färgade, 1,398 kineser och 1,034 indianer. Mer än 1/3 bodde i hufvudstaden, Denver, och dess förstäder. Endast på särskildt gynnade områden är jordbruk möjligt utan konstgjord bevattning; derför spelar ock jordbruket en underordnad rol. 1890 voro 50,800 har besådda med hvete och 47,700 har med majs. Bättre lämpar sig staten för boskapsskötsel; 1890 hade den omkr. 155,000 hästar, 1,5 mill. nötkreatur och 1,8 mill. får. C:s hufvudrikedom är dock dess silfveroch guldgrufvor (den kallas ock »silfverstaten»); sedan deras upptäckt 1859 har C. lemnat ädla metaller för 400 mill. doll (1892: 7,973 kg. guld och 746,000 kg. silfver). Äfven erhållas jern- och kopparmalm samt petroleum och stenkol. Industrien är hufvudsakligen koncentrerad i hufvudstaden. Jernvägarna hade 1892 en längd af 7,532 km., till större delen tillhöriga Union Pacifik-banan. Enligt författningen af 1875 väljas guvernören och de högre ämbetsmännen samt de 26 senatorerna för 4 år, de 49 deputerade för 2 år. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 2 representanter. — redan 1540 drog Vasquez Coronado från Mejico genom dessa trakter, som i 19:de årh. undersöktes af Pike (1806), Long (1820) och J. Fremont (1842), men före upptäckten af ädla metaller på 1850-talet lefde der jämte indianer endast ett fåtal mejikaner och spaniorer samt några amerikanska jägare och handlande. 1861 bildades territoriet C., som 1876 upptogs som stat i unionen.
Colorado Springs (»Coloradokällorna»), stad i nord-amerikanska staten Colorado, vackert belägen på en högslätt 1,851 m. öfver hafvet, 9,6 km. ö. om det 4,310 m. höga Pike's peak, och vid flere jernvägslinier. 11,140 innev. (1890). Staden har breda, trädplanterade gator och besökes mycket af turister och framförallt af brösts]uka på grund af sitt sunda klimat och sina på naturskönhet rika omgifningar: Manitou (med kolsyrerika soda- och jernkällor), Garden of the gods (»gudarnas trädgård», ett 240 har stort område med en mängd sällsamma klippbildningar), Cheyenne cañons, Pike's peak (dit en 1891 öppnad 14 km. lång tandhjulbana leder från Manitou), Monument park (med egendomliga förvittrade sandstensklippor liknande dem i »gudarnas trädgård») m. fl. Staden anlades 1871, ehuru det fanns en något äldre ort, Colorado City (»old town») i närheten, och har ett college med sin förskola Cutler academy och en statens döfstum- och blindanstalt. Den har inga fabriker; dans- och spelsalonger äro ej tillåtna. Sitt namn bär den egentligen med orätt, emedan de närmaste källorna ligga vid Manitou (omkr. 10 km. med jernväg från C.). Klimatet liknar det vid Davos (se d. o. Suppl.) och är liksom detta lämpligt för lungsigtiga eller för lungsjukdomar disponerade äfvensom för dem, som lida af nevrasteni eller svaghetstillstånd i allmänhet. Det har mera vind och damm än Davos, men är mera soligt och torrt, och då marken nästan hela vintern är snöfri, behöfva kurgästerna icke såsom i Davos afbryta vistelsen der vid snösmältningen. Från Sept. till April faller intet regn. Vintern 1888–89 var medeltemperaturen i Davos –2,67°, i C. –0,06° R.; det senare hade 300 timmar mer solsken än det förra.
Colorädoöcknen, ofruktbar, sandig, till stor del under hafvets nivå belägen landsträcka i sydöstligaste delen af nord-amerikanska staten Kalifornien, bevuxen endast med kakteer och yucca. Kaliforniska viken synes fordom hafva sträckt sig ända till San Gorgoniopasset och vid sitt tillbakaträdande qvarlemnat ett stort salt inhaf, som småningom uttorkat och vid nordvestra änden lemnat efter sig det stora saltlagret vid Salton, som ligger 80 m. lägre än hafsytan. Vid högt vattenstånd går Coloradofloden stundom öfver i denna depression, och derigenom bildades 1890 vid Salton en 50 km. lång, 16 km. bred och öfver 1 m. djup sjö. En annan stor sjö uppstod 1891 längre söderut. Södra Pacifik-banan går genom C. förbi Salton.
*Colostrum. Jfr Mjölkafsöndring.
Colpitis, med. Se Underlifslidanden, sp. 1339.
Colquhoun [kåhoun], skotsk ätt. Se Gahn.
Colquhoun [kåhoun], Archibald Ross, engelsk ingeniör och politiker, f. 1848 på ett skepp, som passerade Goda hoppsudden, uppfostrades i sitt fädernesland Skotland och vardt 1871 jernvägsingeniör i Britiska Birma. 1879 var han sekreterare vid beskickningen till Siam. Under en permissionsresa till England uppgjorde han i förening med d:r H. Hallett planen att medelst en jernväg genom Siam och Annam förena Indien med Kina. Planen vann uppmuntran, och C. för sin del utstakade 1880–81 den eventuella jernvägens sträckning i södra Kina och de kinesiska sjanstaterna. Han erhöll Geografiska sällskapets i London guldmedalj och utgaf sina resebeskrifningar Across Chrysé (2 bd) samt Among the shans (1883). 1883–85 vann han berömmelse såsom tidningen »Times»' korrespondent i Kina och Tongking, under kriget mellan Frankrike och Kina. Återkommen, verkade han med föredrag, tidningsartiklar och skriften English commercial policy in
Källa: Project Runeberg ·
