Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 136
Originalsida 136
Originalsida 136
Originalsida 137
136–137

Sida 136

Colombo ...

Kongressen består af en senat och en representantkammare: den förre räknar 27 medlemmar (3 från hvarje departement), valda för 6 år indirekt, den senare 68 medlemmar (1 på 50,000 innev.), utsedda genom direkta val för 4 år. För att vara röstberättigad fordras att hafva fyllt 21 år, kunna läsa och skrifva samt ega fastighet till ett värde af minst 1,500 pesos. Medlemmarna af senaten måste vara minst 30 år gamla, representanterna minst 25 år. Kongressen samlas hvartannat år. Finanserna hafva länge varit i ett uselt skick, och republiken inställde för några år betalningen af räntor till utlandet, hvarigenom skulderna till utlandet (företrädesvis engelska kapitalister) 1894 sprungit upp till omkr. 60 mill. kr. Den inländska skulden uppgick samtidigt till 9,4 mill. pesos, oberäknadt utelöpande pappersmynt, 26,43 mill. pesos. Statsinkomsterna för tvåårsperioden 1895–96 upptogos till 26,2 (deraf 9,16 mill. i tullar), utgifterna till 33,8 mill. pesos. Arméns fredsstyrka bestämmes af kongressen vid hvarje session. Den utgör f. n. omkr. 5,500 man. I krigstid är hvarje vapenför columbian förpligtad till krigstjenst. Någon krigsflotta finnes icke. — Republikens vapen visar i öfre, blå, fältet tvänne gyllene ymnighetshorn, i det mellersta, silfver, en röd frihetsmössa, i det nedersta Panamánäset med ett segelfartyg i hvardera oceanen; vapnet omgifves af fanor i landets färger (gult-blått-rödt) och på detsamma sitter en kondor med utbredda vingar och devisen: »Libertad y orden».

Landet eröfrades af spaniorerna i 16:de (ej 14:de) årh. — 1888 utbröt ett inbördeskrig mellan det liberala och det klerikala partiet: flere presidenter uppträdde inom kort tid. men 1880 segrade Rafael Nuñez (d. 1894), och den nya författningen genomfördes. Sedan 1894 är M. A. Caro president.

*Columbium, kem. Se Niobium.

Columbi ägg, en från en mycket spridd anekdot hemtad sinnebild på något svårt problem, hvars lösning är förbehållen endast snillet, men efteråt synes så enkel, att en hvar tycker sig hafva kunnat lika väl finna den. Anekdoten om ägget lär emellertid oegentligen blifvit öfverförd på upptäcktsfararen Columbus och hans försvar för värdet af hans upptäckarebragd: åtminstone berättar konsthistorikern Vasari (1550) ifrågavarande anekdot om den italienske arkitekten Brunellesco. Denne skall nämligen 1420 hafva i en kongress af arkitekter, sammankallad för frågan om domkyrkans i Florens afslutande medelst en kupol, skördat åtlöje för sitt djerfva projekt och då föreslagit, att den arkitekt, som kunde fa ett ägg att stå på spetsen ofvanpå en marmorskifva. skulle fa uppföra kupolen. Sedan de öfriga förgäfves försökt få ägget att stå upprätt, tog Brunellesco det med grace, stötte det med dess smala ände mot marmorskifvan och fick det sålunda att stå. Då konstnärerna utropade, att det kunde äfven de hafva gjort, genmälde han leende, att de också skulle förstått att hvälfva kupolen, om de sett hans modell eller teckning. I sjelfva verket har den af Brunellesco byggda kupolen formen af ett i nedre änden plattadt ägg. Anekdoten har först 1565, af den italienske historieskrifvaren Benzoni, öfverflyttats på Columbus.

*Columbus. 1. Hufvudstad i Ohio, hade 88,150 innev. 1890. S. å. hade staden 407 fabriker, med 10,776 arbetare och ett tillverkningsvärde af 18,35 mill. doll., deribland 16 vagnfabriker (2,242 arb., 3,9 mill. doll.), 18 mekaniska verkstäder, 4 jern- och stålverk och 3 stora bryggerier. C. eger ett lutherskt universitet, två katolska seminarier, en medicinsk skola (Starling college), en Polyteknisk skok samt dårhus, idiotanstalt, blind- och döfstumskolor m. m. — 2. Stad i Georgia. 17,703 innev. (1890). — 3. Stad i Mississippi. 4,559 innev. (1890). — 4. Stad i Indiana, vid White rivers östra arm, 65 km. s. om Indianapolis. 6,719 innev. (1890). Sågverk, ylle- och andra fabriker.

*Columbus, Kristoffer. Det fins ej många verldshistoriska personer, om hvilka underrättelserna äro så osäkra som om C. Hans härkomst, tiden när och stället hvarest han föddes, hans ungdom och tidigare utveckling, hans resor före upptäckten, hans underhandlingar med främmande furstar, om utrustningen, hans första landstigningsplats i Nya verlden och slutligen hans sista hviloplats, allt detta har gifvit uppslag till literära fejder, hvilka ännu icke äro afslutade. Den såsom en hufvudkälla för C:s biografi i århundraden ansedda boken »Historie ..... della vita e de' fatti dell' ammiraglio D. Christoforo Colombo suo padre» (Venezia, 1571), enligt uppgift på titelbladet författad af amiralens son Fernando och öfversatt från spanska till italienska, kan enligt den amerikanske advokaten H. Harrisse (»D. Fernando Colon, historiador de su padre», 1871, »Fernand Colomb, sa vie et ses oeuvres», 1872, och »L'histoire de Chr. Colomb, attribuée à son fils Fernand», 1878) icke vara författad af Fernando, om än möjligen innehållet delvis härstammar från en person, som arbetat under hans ögon. Men i den 1875 tryckta »Historia de las Indias» af den bekante biskopen Bart. de Las Casas, hvilket arbete var afslutadt minst 10 år, innan Fernandos »Historie» utkom i Venezia, finnas hela kapitel, som på det noggrannaste öfverensstämma med delar af det italienska arbetet jämte den bestämda uppgiften att de härröra från Fernando C. De sista årtiondenas kritiska forskning, i synnerhet genom Harrisse, som egnat hela sitt lif åt forskningar angående C. och den Nya verldens upptäckt, har framdragit en mängd nya data till C:s och upptäcktens historia ur spanska och italienska arkiv, så att vi i fråga om många af de ofvannämnda tvistepunkterna ega, om icke absolut visshet, åtminstone en hög grad af sannolikhet. Så är det med full evidens bevisadt, att hans förfader voro handtverkare i Genua. Farfadern Giovanni Colombo var väfvare i Genua, inflyttad från den närliggande byn Terrarossa. Fadern Dominico var likaledes väfvare och egde hus i Genua åtminstone från år 1457 (möjligen redan tidigare), och det är icke osannolikt, att sonen blifvit född i detta, hvilket ännu qvarstår och af staden 1887 inlöstes och försågs med en minnestafla, som säger, att C. der tillbragte sin barndom och första ungdom. Genom notariathandlingar har man kunnat draga den slutsats, att tiden för C:s födelse ligger emellan d. 25 Ma] 1446 och d. 20 Mars 1447. Att C. föddes i Genua är icke fullt bevisadt. Sjelf kallade han sig och kallades af

Källa: Project Runeberg · ·