Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 152
Originalsida 152
Originalsida 152
Originalsida 153
152–153

Sida 152

Coppino ...

Geschichte des Münsterschen aufruhrs der wiedertäufer (2 bd, 1855–60). Han har i åtskilliga skrifter behandlat Calvin och hans kyrka.

*Cornelius, Peter, kom 1852 till Weimar, 1858 till Wien och 1865 till München. Hans »Barbier von Bagdad» har i nyare tid flerstädes blifvit med framgång återupptagen. Han efterlemnade operan Gunlöd, som, instrumenterad af Hoffbauer och Lassen, gafs 1891 i Weimar. A. L.

Cornell, Ezra, amerikansk filantrop, född i Westchester Landing, N. Y., 1807, lärde först krukmakareyrket hos sin fader, som var qväkare, var derefter anställd i maskinafdelningen af en bomullsfabrik i Ithaca och senare i en mjölkvarn. 1843 gjorde han bekantskap med den praktiska tillämpningen på den elektriska telegrafen af Morses uppfinning, ledde anläggningen af telegrafen mellan Filadelfia och New York 1845, mellan Kew York och Albany 1846 m. fl. linier och samlade stor förmögenhet. 1863 invaldes han i staten New Yorks lagstiftande församling. C. upprättade en högskola, der äfven landtbruksundervisning skulle meddelas, Cornell university i Ithaca, till hvilket han skänkte öfver 3/4 mill. doll. (se Ithaca). Sina senare år tillbragte han med att bevaka denna läroanstalts intressen. Han afled i Ithaca 1874.

Cornell university |junivö'rsiti]. Se föreg, art. och Ithaca.

*Cornetto. Om ett föråldradt blåsinstrument af trä med namnet cornetto se Zink.

Corniche |kårni'sch], La, Ital. Carnice, den för sina vackra utsigter och landskapsbilder verldsberömda vägen längs Riviera di Ponente (se Rivieran) från Nizza till Genua. Anlagd redan af romarna, förbättrades den af Napoleon I. Parallelt med densamma går genom en mängd tunlar jernvägen, Corniche-banan.

Cornill, Karl Heinrich, tysk evangelisk teolog, född i Heidelberg 1854, blef 1878 docent och 1886 e. o. professor i Marburg samt är sedan 1888 professor i Königsberg. C., en af samtidens utmärktare bibelkritiker, af Wellhausenska riktningen (jfr Bibelkritik. Suppl., sp. 823–824), har utgifvit bl. a. Das Buch des propheten Ezechiel (1886), hvars text han på ett förtjenstfullt sätt sökt återställa, och Einleitung in das Alte testament (1891; 2:dra uppl. 1893).

Corniska (Eng. cornish), ett keltiskt språk af den britanniska gruppen (de bägge andra språken af denna grupp äro kymriskan och bretonskan), som talades till omkr. 1778 i Cornwall.

Cornu [kårnӯ], Marie Alfred, fransk fysiker, född d. 6 Mars 1841, intogs i École polytechnique 1860, i École des mines 1862, utexaminerades derifrån såsom ingeniör 1866 och anställdes såsom professor i fysik vid École polytechnique 1867. C. har utfört många vetenskapliga mätningar, hvilka äro kännetecknade af en mycket stor noggranhet. Så bestämde han enligt Cavendishs metod jordens specifika vigt (han fann värdet 5,56). Försök angående minskningen af stafvars genomskärningsyta vid deras sträckning äro utförda af C. Hans förnämsta arbeten höra till optikens område. Enligt en af Fizeau uppfunnen, af C. förbättrad metod mättes ljusets hastighet vid dess gång mellan École polytechnique och fästet Mont Valérien (utanför Paris), hvarvid värdet 298,500 km. pr sekund erhölls. C. har uppmätt våglängderna för åtskilliga (särskildt ultravioletta) linier i solspektrum och gifvit en metod (beroende på Dopplers princip, se d. o. Suppl.) att skilja mellan linier härrörande från absorption i solens och i jordens atmosfer. Vidare har C. kontrollerat Balmers formel för våglängderna af vätgasens linier och funnit utmärkt öfverensstämmelse. C. erhöll Rumfordsmedaljen af Royal Society i London 1878 samt blef medlem af Franska vetenskapsakademien 1883 och af den svenska 1892. S. A–s.

*Cornwall. Grefskapet beräknas nu hafva en areal af 3,495 qvkm., med 322,571 innev. Hufvudstad: Bodmin. Vilhelm Eröfraren gaf C. som grefskap åt sin halfbroder Robert af Mortain: bland de följande grefvarna af C., hvilka alla tillhörde konungahuset, äro Richard, som 1257 valdes till tysk konung (se Richard, sp. 1065–66), och dennes son Edmund de mest bekanta. Edvard III gjorde 1336 C. till hertigdöme för sin son Edvard (»Svarte prinsen») och hans arfvingar, äldste sönerna af Englands konungar, och sedan den tiden har prinsen af Wales alltid burit titeln hertig af C. När ingen prins af Wales finnes, gå inkomsterna af hertigdömet till kronan. När hertigdömet först skapades, omfattade det icke endast de stora skoglösa hedarna i C. samt Dartmoorskogen i Dorset, utan jämväl 9 parker, 53 herregods, 10 slott, 13 boroughs och städer och 9 hundaren, men förändringar och reduktioner hafva sedan dess vidtagits, och inkomsterna af hertigdömet härröra nu såväl från jordegendomar i Somerset och Devon som i C. sjelf. De uppgingo 1894 till 100,861 pd, hvaraf hertigen erhöll 57,734 pd.

Cornwall [kårnoåll], stad i prov. Ontario (Canada), på norra stranden af S:t Lawrence, nedanför de 14 km. långa Long sault rapids, hvilka kringgås af den 19 km. långa Cornwall-kanalen. 6,805 innev. (1891).

Corny, Frederic, psevdonym för F. Guthrie (se denne).

*Coro. 2. Staden, som numera icke är statens hufvudstad, anses hafva 9,000 innev. Dess hamn, La Vela de C., ligger 10 km. ö. om C. vid Antilliska hafvet.

Corolla, Lat., bot., blomkrona (se d. o.). — C. caryophyllacea. Se Nejlikeartad blomkrona. — C. fumariacea. Se Jordröksblomma. — C. papilionacea. Se Fjärilslik blomkrona. — C. personata. Se Mask, sp. 1038.

*Corolliflorae, bot. Se Calyciflorae. Suppl.

*Corona. Se Krona. — C. aiistralis och C. borealis, astron. Se Kronan. – C. civica. Se Medborgarekrona. — C. di ferro, Ital. Se Jernkronan. — C. d'Italia, Ital. Se Italienska kronorden. — C. muralis. Se Medborgarekrona. — C. Petri. Se Tonsur. — C. radiata, anat. Se Hjernan, sp. 1305. — C. sacerdotalis. Se Tonsur. — C. Veneris (»Venuskronan»), ett sekundärt syfilitiskt utslag i pannan.

Coronea, latinska namnformen för Koroneia (se d. o.).

Coronilla [-i'lja], spanskt guldmynt. Se Escudillo d'oro.

Källa: Project Runeberg ·