Sida 154
Coronini-Cronberg ...
större delen bevuxen med majs, resten med maniok, sockerrör, tobak etc. Vida betydligare ar boskapsskötseln; 1888 uppgåfvos inom provinsen 268,000 hästar, 13,500 åsnor och mulor, 1,8 mill. nötkreatur, 611,000 får och 10,000 strutsar. De stora rikedomar provinsen eger i sina skogar (i norra delen) hafva hittills föga tillgodogjorts. En jernväg går längs högra stranden af Uruguay till La Cruz och skall fortsättas till Posadas vid Paraná; likaså är en linie från Monte Caseros vid Uruguay under byggnad förbi Mercedes till C. — 2. Hufvudstaden C. vid Paraná, 40 km. nedanför dess förening med Paraguay och blifvande ändpunkt för ofvannämnda jernväg från Monte Caseros. 16,120 innev. (1895).
*Corrodi, A., lemnade 1881 teckningslärareplatsen och dog 1885.
Corrodi. 1. Salomon C., schweizisk målare, f. 1810 i Zürich, d. 1892 i Como, begaf sig vid 20 års ålder till Italien, sina föräldrars hemland, och egnade sig i Rom under Catel, Reinhart, Koch m. fl. åt aqvarellmåleriet, hvari han ytterligare utbildade sig genom resor till en då för tiden ganska hög ståndpunkt af konstnärlig förmåga. Hans landskap berömmas för en kraft i uttrycket, som kommer upp emot oljemålning, och afbilda troget den italienska naturen. Som några af de bästa anses Comosjön (målad för kejsaren af Ryssland), en svit af vyer för drottningen af England, Villa Madama, Rafaels skapelse nära Rom, samt en följd af studier från Venezia m. m. C. hade Rom såsom medelpunkt för sin verksamhet — 2. Hermann C., f. 1844 i Frascati, son till den förre och broder till den talangfulle, tidigt bortryckte genremålaren Arnold C. (f. 1846, d. 1874), med hvilken han lefde i innerligaste förbindelse under studier i Rom och Paris. Han målar landskap med intressant staffage, som ej sällan varit utställda i Paris och London, såsom Procession i Sorrento, Storm på ön S:t, Honoré, med smugglare som staffage, Munkar å en klostergård samlade till vinprof, Villa vid Comosjön, Serenad i Amalfi, Pilgrimer i storm. Från en resa i Orienten hemförde han en följd af bilder, de bästa från Syrien och Egypten; bilderna från Cypern stannade hos Englands kungliga familj.
Corroyer [-råajē], Edouard Jules, fransk arkitekt, född i Amiens 1835, lärjunge af Viollet-le-Duc, egnade sig särskildt under dennes ledning åt studiet och restaurering af religiösa minnesmärken. Efter att först hafva varit anställd i Soissons sysselsatte han sig i 15 år med det berömda Mont Saint-Michel, som blef hufvudföremålet för hans arbete och äfven förskaffade honom stridigheter och obehag, till följd hvaraf han orättvist aflägsnades 1888 från sin befattning. Han har dessutom restaurerat Hôtel de ville i Roanne (1865), S. Bruno i Grenoble (1870), katedralen i Soissons (1876), absiden på katedralen i Dol (1884). Slutligen har han utgifvit L'abbaye royal du Mont Saint-Michel (1887; ny uppl. 1883) och L'architecture gothique (1891).
*Corsica har enligt krigsministeriets beräkning en areal af 8,722 qvkm. Den å sp. 577, r. 28 nämnda floden heter Solenzara; den å samma sp., r. 31 nämnda sjön Ino heter Nino. Den är Tavignanos källa och har en areal af 6,5 har. Creno har aflopp till Liamone. På Monte Rotondo ligga 7 sjöar, af hvilka sjön Rotondo, 7 har, är den största på ön. I slutet af 1880-talet upptog den odlade jorden omkr. 190,000 har, vingårdarna 15,000, ängar och betesmarker 150,000 och skog 200,000 har. Vingårdarna, hvilkas afkastning ej minskats genom phylloxeran, producerade 1888 271,230 hl. vin. Af husdjur hållas mest får (omkr. 465,000) och getter (omkr. 226,000); antalet hästar, små, men starka, och mulåsnor är litet (af hvardera endast omkr. 10,000), och nötkreaturen äro ej häller många (endast omkr. 62,000). Silkesodlingen lemnade 1889 25,660 kg. kokonger. En jernväg går från Ajaccio genom tunnel under Vizzavonepasset till Bastia; bibanor utgå från denna linie till Calvi på vestkusten och Ghesonaccia på östkusten. Sammanlagda längden är 297 km. Folkmängden uppgick 1891 till 288,596 pers., alla af italiensk härkomst med undantag af en i 17:de årh. inflyttad grekisk koloni och några tusen fransmän i städerna. Folkbildningen står fortfarande lågt; endast 4 franska depart. anses hafva en okunnigare befolkning. C. tillhör undervisningsdistriktet Aix, har 1 lycée, 3 kommunal-colléges, 1 lärare- och lärarinneseminarium samt åtminstone en folkskola i hvarje kommun.
Cort, Franz De, belgisk skald. Se De Cort.
Cortége [kårrtäsj], Fr.; följe, hedersfölje.
*Cortes, riksdagen i Portugal och Spanien. Se vidare Portugal, sp. 50, och Spanien, sp. 123.
Cortex, Lat., bark, kork. — C. alstoniae (c. echitis, c. tabernaemontanae). Se Dita-bark. — C. angosturae. Se Angosturabark. — C. (fructuum) aurantii, pomeransskal. Se Pomerans. — C. bebeeru. Se Nectandra och Bebeerubark. Suppl. — C. canellae albae. Se Canella alba. — C. cascarillae. Se Kaskarillbark. — C. cerebri, hjernbarken. Se Hjernan. — C. Chinae. Se Exostemma och Kinabark. — C. cinnamomi cassiae. Se Kanel-kassia. — C. cinnamomi cyyfanici l. C. cinnamomi malabarici. Se Kanel. — C. concessi (conaga pala). Se Echites. — C. condurango. Se Kondurango. — C. copalchi. Se Kopalki-bark. — C. Esenbeckiae febrifugae. Se Esenbeckia. — C. frangulae. Se Frangula. — C. geoffroyae. Se Andira och Geoffroyabark. — C. granatorum malicorium (c. psidii, c. radicis granati). Se Punica. — C. mahagoni. Se Mahogniträdet. — C. malambo. Se Malambobark. — C. mezerei, tibast. Se Daphne, bot. — C. monesiae. Se Monesiabark. — C. opuli (c. sambuci aquatici). Se Viburnum. — C. padi. Se Hägg. — C. quercus. Se Ek. — C. quillajae chilensis. Se Quillaja. — C. rhamni purshiani. Se Frangulabark. Suppl. — C. salicis. Se Jolster. — C. tamarisci. Se Myricaria.
*Corti, L., f. 1823, blef envoyé 1867 i Madrid, 1869 i Holland och 1870 i Washington. Han återtog 1878 envoyéplatsen i Konstantinopel och fick 1880 rang af ambassadör samt förflyttades 1885 såsom ambassadör till London. Död 1888.
Corti, Alfonso, markis, italiensk anatom, studerade i slutet af 1840-talet anatomi i Wien och vann genom upptäckten af det efter honom benämnda cortiska organet (se Hörselorgan)
Källa: Project Runeberg ·
