Sida 16
Caltanisetta ...
fordringar. Genom erkännandet af vissa läroanstalter i och utom moderlandet såsom »affiliated colleges» har man för dem, som önska erhålla lärdomsgrader, förkortat den dyra vistelsen vid universitetet, i det man räknar dem till godo den studietid de tillbragt vid dessa läroanstalter, och genom »university extension lectures», af universitetslärare på olika ställen i landet hållna föreläsnirigskurser med regelbundet följande diskussioner och (fakultativ) slutpröfning, bibringas den större bildade allmänheten en vetenskaplig uppfattning af olika vetenskapsgrenar.
3. Stad i Massachusetts, vid Charles river, midt emot Boston, med hvilket det är förenadt genom flere broar. 70,028 innev. (1890), af hvilka 23,851 födda i utlandet. Staden har en betydande industri; 1890 funnos 1,231 fabriker, med 14,200 arbetare och ett tillverkningsvärde af 35,5 mill. doll., bl. a. 15 gjuterier och maskinverkstäder (1,075 arb., 2,5 mill. doll. tillverkningsvärde), tvål- och vagnfabriker, sockerraffinaderier och tillverkning af teleskopiska linser. Men den är företrädesvis känd genom sitt universitet, Harvard university, det äldsta och förnämsta i unionen, grundadt 1636 af generalrådet (general court) i kolonien Massachusetts bay, som anslog 400 pd »till utbildning af lärda och gudfruktiga prestmän» i Newtowne. Detta namn utbyttes då mot Cambridge till minne af det engelska universitetet, der många af kolonisterna studerat. 1638 testamenterade prestmannen John Harvard 800 pd och sitt bibliotek till anstalten, som derefter antog hans namn. Till 1701 de eng.-amerikanska koloniernas enda universitet, har det sedan 1786 varit hänvisadt uteslutande till enskildas donationer, hvilka ock i riklig mån tillfallit detsamma. Dess förmögenhet anslås nu till 11–12 mill. doll.; 1881–91 riktades det genom donationer med 287,000 doll. i medeltal om året. De mest framstående af de storartade universitetsbyggnaderna äro Memorial hall, en 94 m. lång, 35 m. bred byggnad uppförd till minne af under sista kriget stupade Harvardianer, University hall med kapell, läsrum och matsalar, Gore hall, med hufvudbiblioteket, som omfattar omkr. 450,000 bd. Divinity hall, Massachusetts hall och Holden chapel. Universitetet består af Harvard college, Lawrence srientific school (teknisk skola) och Graduate school (för promoverade), hvilka tills. bilda en fakultet (faculty of arts and sciences) samt 6 »professional sehools» för teologi, rättsvetenskap, medicin, veterinärkunskap, tandläkarekonst, hvilka hvardera bilda en fakultet. Några afdelningar äro förlagda till Boston. Till universitetet höra bl. a. museum för komparativ zoologi, botanisk trädgård, astronomiskt observatorium och Peabody-museum för amerikansk arkeologi och etnologi. Antalet lärare 1894–95 var 337, antalet studerande 3,990.
*Cambridge. 2. G. F. W. C. lemnade i Aug. 1895 befälet öfver den engelska hären, i hvilken egenskap han efterträddes af Wolseley, samt utnämndes till drottningens personlige adjutant och hedersöfverste i armén. I sitt morganatiska äktenskap med Luisa Farebrother, kallad Fitzgeorge (f. 1815, d. 1890), hade han flere barn: de bära namnet Fitzgeorge.
*Cambronne, P. J. E. Jfr art. La garde meurt et ne se rend pas.
Camdeboo [-bou], Eng. Se Celtis. Suppl.
*Camden. 1. Stad i New Jersey. 58,313 innev. (1890). — 2. Stad i Syd-Carolina. 3,533 innev. (1890).
Camden [ka'mdön], William, engelsk fornforskare och historiker, f. 1551 i London, studerade vid Oxfords universitet, blef 1575 konrektor och 1593 rektor vid Westminster-skolan i London och utnämndes 1597 af drottning Elisabet till king-at-arms. Han dog 1623 på sitt slott Camden house i Chiselhurst (se d. o.) och begrofs i Westminster abbey, der hans minne hedrades med en vård. C. började vid unga år genomströfva England för att studera de olika landsdelarna, deras minnesmärken och dialekter o. s. v. Hans genom rikhaltighet samt reda och noggranhet utmärkta arbete Britannia (1586, på latin; 6:te uppl. 1607; öfvers. till engelska 1610 och 1695) utgör en ortbeskrifning öfver de britiska öarna och vardt grundläggande för senare antiqvariska forskningar, så att detta verk liknats vid »en sol, å hvilken efterföljande tiders skriftställare tändt sina små facklor». I Remains of a greater work concerning Britain (1605; 3:dje uppl. 1674; å nyo utgifven 1870) skildrade C. de forne briternas och sachsarnas lefnadssätt. Sin samtids historia behandlade han i Annales rerum anglicarum et hibernicarum regnante Elisabetha (2 bd, 1615–27; bästa uppl. i 3 bd 1717). Han författade äfven en förträfflig grekisk grammatika. — Efter C. uppkallades Camden society, ett 1838 stiftadt samfund för utgifvande af äldre historiska skrifter och andra literära minnesmärken. Samfundet har (1896) utgifvit mer än 100 bd.
Camden house [ka'mdön haus], slott. Se Chiselhurst.
Camden society [ka'mdön såsä'jiti], ett engelskt vetenskapligt samfund. Se Camden, W. Suppl.
*Camelina, bot. Se vidare Lindodra.
Camelopardalus. Se Giraffen, astron.
*Camelot har på senaste tiden äfven fått betydelsen af gatukrämare eller tidningskolportör, som skrikande bjuder ut sin vara.
Camembert-ost [kamangbär-], en fransk ostsort, uppkallad efter den lilla kommunen Camembert i depart. Orne. Se Ost, sp. 441.
*Camera obscura uppfanns 1540 af Erasmus Reinhold i Nürnberg, som dermed iakttog en solförmörkelse, och beskrefs 1558 af J. B. Porta, som insatt en samlingslins i öppningen.
*2. Camerarius, L. 102 bref på latin från C. till rikskansleren A. Oxenstierna, omfattande tiden Nov. 1624–Nov. 1626, hafva af M. G. Schybergson tryckts i af handlingen »Sveriges och Hollands diplomatiska förbindelser 1621–1630» (i Finska Vetenskapssocietetens »Bidrag», h. 36, 1881).
*Camerino hade 4,342 innev. 1881 (såsom kommun 11,760 innev.), var länge säte för ett »studium generale», som 1727 fick titeln universitet. Genom k. dekret af 1861 förklarades det för ett »fritt» universitet, bestående af juridisk och medicinsk-kirurgisk fakultet, farmaceutisk och veterinärskola. Det underhålles af ett 20-tal kommuner. Prov. Macerata betalar sedan 1882 for den medicinska fakultetens underhåll 14,000 lire årligen. De studerandes antal är omkr. 160. Biblioteket räknar omkr. 140,000 bd.
Källa: Project Runeberg ·
