Sida 162
Coteau du Missouri ...
Cowper [ka'upör], William, engelsk anatom, f. 1660, d. 1709, var en framstående anatom och kirurg. Hans vigtigaste arbete. Myotomia reformata or a new administration of all the muscles of the human body (1694), utmärker sig genom i allmänhet korrekta afbildningar och åtskilliga nya upptäckter. 1697 utgaf C. under eget namn Bidloos Anatomy of human bodies, af hvars 114 taflor endast 9 härröra från C. I sin skrift Glandularum quarundam nuper detectarum ductuumque carum excretiorum descriptio (1702) beskrifver han de efter honom benämnda Cowperska körtlarna (se d. o. Suppl.). R. T–dt.
*Cowper [hällre kūpor än ka'upör|, W. Jfr A. Western: »W. C:s liv og diktning» (i »Nord. tidskr.», 1894).
Cowperska körtlarna [ka'upörska], anat., äro tvänne ungefär ärtstora körtlar, som hos mannen ligga på bakre sidan af urinröret i dess öfre del. De afsöndra en tråddragande vätska, som utgjutes i urinröret. Dessa körtlar beskrefvos hos djur af Malpighi; deras förekomst hos menniskan omtalar Méry redan 1684, men först W. Cowper (se denne. Suppl.) beskref dem noggrannare. Jfr Bartholinska körtlarna. Suppl. R. T–dt.
Cox, Sir George William, engelsk historieskrifvare och mytolog, f. 1827, genomgick skolan i Rugby och tog filosofisk grad i Oxford, prestvigdes 1850 och är nu kyrkoherde i grefskapet York. Han ärfde 1877 baronetvärdigheten efter sin farbroder. C. har författat bl. a. Tales of ancient Greece (1868), The mytholoyy of the arynan nations (2 bd, 1870; ny uppl. 1882), i hvilket arbete han sammanfattade resultaten af sina forskningar öfver jämförande mytologi (C. lägger hufvudvikten vid folkslagens kosmiska föreställningar), A general history of Greece (1876; ny uppl. 1883), Introduction to the science of comparative mythology and folklore (1881), A concise history of England and the english people (1887) och Life of J. W. Colenso, bishop of Natal (2 bd, 1888; ett försvar för Colenso och hans kätterska åsigter).
Coxa, Lat., anat. Se Höft.
Coxwell [kå'ksoäll], Henry Tracy, engelsk luftseglare, f. 1819, uppfostrades vid krigsskolan i Chatham och vände tidigt sin håg till ballongfärder. Han var med i Gypsons ballong, då den förolyckades i ett åskväder ofvanom London, och endast genom C:s sinnesnärvaro att kapa en lina och dymedelst förvandla ballongen till en fallskärm undgingo de fyra luftseglarna döden. C. uppsatte 1845 tidskriften »Aërostatic magazine», experimenterade mångsidigt med ballongers användning till krigsbruk samt verkställde i Storbritannien och på kontinenten öfver 700 ballonguppstigningar, af hvilka den märkligaste var den med meteorologen J. Glaisher 1862 företagna, då de nådde den exempellösa höjden af omkr. 10 km., hvarvid Glaisher förlorade medvetandet och C. med händerna stelfrusna måste klättra upp i ringen samt med tänderna draga i ventiltåget för att kunna sänka ballongen. Under fransk-tyska kriget (1870–71) var C. anställd såsom instruktör vid preussiska arméns luftseglareafdelning. Han företog sin sista uppstigning 1885. Man eger af hans hand arbetet Life and ballooning experiences (2 bd. 1887–89).
C R (förkortning af Fr. accusé de reception), mottagningsbevis.
Cracinae, zool. Se Hokkohönsen.
Cracovienne [-viä'nn], Fr., polsk dans. Se Krakoviak.
Craik [krēk], Dinah Maria, f. Mulock, engelsk författarinna. Se Mulock (äfven i Suppl.).
Crailsheim [-hajm], stad. Se Krailsheim.
Crailsheim [-hajm], Friedrich August Ernst Gustav Christoph Krafft von, friherre, tysk statsman, född i Ansbach 1841, tillhör en evangelisk adlig ätt från Franken, trädde 1865 i bajersk statstjenst samt vardt 1880 minister för kungl. huset och utrikesärendena och 1890, efter von Lutz, konseljpresident.
*Cramaer, Mauritz. Se Rättelser, bd 18, sp. 830.
Crambe mari'tima, bot. Se Strandkål.
*Cramér, svensk slägt. Herman Johan Karl C. dog i Visby d. 27 Mars 1890.
*Cramér, Johan Niklas, dog i Stockholm d. 29 Dec. 1893.
Crampel [krangpä'l], Paul, fransk Afrikaresande, f. 1864 i Nancy, kom 1887 som S. de Brazzas sekreterare till Afrika och utmärkte sig först genom ett djerft tåg från Ogowe genom batokas och pahuins område till Corisco-bay (Aug. 1888–Juni 1889), Skildradt i »Tour du Monde». 1890 fick han i uppdrag af Comité de l'Afrique français att från Ubangi framtränga till Tsadsjön; en del af expeditionen skulle derifrån färdas på Benuë till vestkusten, medan återstoden, om underhandlingar med tuareg ledde till ett tillfredsställande resultat, skulle färdas tvärs genom Sahara till Algeriet. Ändamålet synes hafva varit att förverkliga planen på ett kolonialt Frankrike från Medelhafvet till Kongo och genom afslutande af fördrag med Bornu och Bagirmi, hvilka land dittills icke nåtts af någon fransman, öppna förbindelsen med dessa aflägsna områden. I Sept. 1890 nådde C. Bangui vid Ubangi, hvarifrån han med en omkr. 160 man stark karavan bröt upp till det obekanta inre. Brist på bärare förledde honom att dela karavanen. I slutet på Febr. 1891 kom han med förtruppen till El-Kuti, der han under en utflykt öfverfölls af muhammedanska negrer och nedsköts. Samma öde rönte den andra befälhafvaren, Biscarrat, i det omkr. 100 km. aflägsna lägret vid byn M'Poko; deremot lyckades eftertruppen under Nébout att undkomma.
Cranborne [-börn], viscount of, lord Robert Cecils titel, innan han efter fadern blef markis af Salisbury (se d. o. 3).
Cranbrook [-brouck], Gathorne Hardy, earl of C., engelsk statsman. Se Hardy, Gathorne (äfven i Suppl.).
Crane [krēn], Walter, engelsk målare, född i Liverpool 1845, son och lärjunge af porträttmålaren Thomas C. (d. 1859), studerade sedermera för målaren Linton i 3 år och slog sig ned i London. Han lefde i Rom 1871–73 och tillegnade sig der sin djupa insigt i antikens lif, sagor och konst. Men hos honom fanns den lust för riddarepoesien och dess uttryck i bild redan förut såsom ett nationelt underlag, som tydligt visade sig i de första arbeten han (1862) utställde, nämligen Lady of Chalott och S. Georg
Källa: Project Runeberg ·
