Sida 164
Cranganore ...
2. Crémieux [-miö], Hector Jonathan, fransk teaterförfattare, f. 1828 i Paris, d. 1892 derstädes, af samma israelitiska slägt som den föregående, skref ensam eller i förening med andra de uppsluppna libretterna till flere bland Offenbachs och Hervés operetter, förutom folkdramer m. m.
*Cremona. 1. Provinsen har enligt Strelbitsky en areal af 1,799 qvkm., med 302,138 innev. (1881); 1894 beräknades folkmängden till 306,582 pers. — 2. Hufvudstaden C., omgifven af gamla ringmurar med fyra portar och genomskuren af en öfvertäckt kanal, hade 1881 29,041 innev., med förstäderna (Corpi Santi) 31,930. Seminarium, lyceum, gymnasium, teknisk skola.
Cremona, Luigi, italiensk matematiker, f. 1830 i Pavia, deltog såsom frivillig i resningen mot österrikarna 1848–49 och idkade derefter studier vid Pavias universitet, der han hade den utmärkte matematikern Brioschi till lärare. Sedan C. åtskilliga år verkat som gymnasielärare, blef han professor 1860 vid Bolognas universitet och 1866 vid tekniska högskolan i Milano, hvarifrån han 1873 kallades till professor i högre matematik vid universitetet i Rom och till föreståndare för dervarande ingeniörskola, med uppdrag att reorganisera denna anstalt. Han utsågs 1879 till medlem af italienska senaten och har äfven säte i högre undervisningsrådet. C. har rönt den sällsynta utmärkelsen att kallas till utländsk ledamot af Royal society i London. Han har förnämligast egnat sig åt utbildandet af den projektiviska geometrien och den grafiska statiken, hvilka lärogrenar han infört i den tekniska undervisningen. Af stor betydelse äro äfven hans arbeten inom teorien för s. k. birationella transformationer af kurvor. Som vetenskapsman förenar han klarhet och elegans med dristighet i tänkandet. C. har städse sträfvat att kontrollera de analytiska processerna medelst geometriska sådana och låta de senare få hedersplatsen, hvarigenom han fullföljt sina landsmäns traditioner inom matematiken. Bland hans arbeten märkas Introduzione ad una teoria geometrica delle curve piane (1862), Memoria sulle superficie di terzo ordine (1865, belönt med Steinerska priset af vetenskapsakademien i Berlin), Preliminari di una teoria geometrica della superficie (2 bd, 1867), Le figure reciproche nella statica grafica (1872; 3:dje uppl. 1879), Elementi di geometria projettiva (1873) och Elementi di calcola grafica (1874).
Cremor tartari, farmak., ett hvitt, finkristalliniskt pulver af vinsyrans sura kaliumsalt, användes till tandpulver och till invärtes medicin. Jfr Vinsten 1. P. T. C.
Cremortartariträdet, bot. Se Adansonia.
Cren, brasilianska folkstammar. Se Gueren.
Crenilabrus. Se Bergfiskar.
Crenothrix, slägte bland de pleomorfa bakterierna. Se Bakteriologi. Suppl.
Crepis L., bot., klofibla, växtslägte inom gruppen Cichorieae af familjen Compositae, innefattande större eller mindre örter med antingen mångbladig stjelk och blomkorgarna samlade i grenig qvast eller ock bladlös stjelk och korgarna i klase eller liten enkel qvast. Alla hafva gula blommor. I Sverige finnas 6 arter, af hvilka några, såsom C. tectorum, vanliga klofiblan, och C. biennis, skånska klofiblan, äro på sina ställen besvärliga åkerogräs G. A.
Crespo, Joaquin. Se Venezuela, sp. 555,
Crespo, Antonio Candido Gonçalves, portugisisk skald, f. 1846 i Rio de Janeiro, blef 1875 juris doktor i Coimbra, egnade sig derefter åt journalistik och invaldes 1879 i cortes. Död af bröstsjukdom 1883. Med diktsamlingen Miniaturas (1870; 2:dra uppl. 1875) ställde C. sig i främsta ledet af portugisiska lyriker genom känslans friskhet och djup, en älskvärd humor och diktionens rikedom. Samlingen Nocturnos (1882) rönte ett ännu varmare mottagande. Tillsammans med sin literärt begåfvade hustru Maria Amalia de Carvalho skref C. barnberättelserna Contos para os nossos filhos (1882).
Crest, Eng. (af Lat. crista), hjelmprydnad öfver en (adlig, greflig, furstlig) vapensköld. Enligt engelsk sed användes denna ofta såsom sigillbild, emblem eller prydnad i st. f. hela skölden, så t. ex. de tre af en krona sammanhållna fjädrarna i st. f. prinsens af Wales vapen.
Creston [krä'stön], stad i nord-amerikanska staten Iowa, på vattenskillnaden mellan Missouri och Mississippi. 7,200 innev. (1890). Tillverkning af jernvägsvagnar.
Creswick [krä'soick], stad i kolonien Victoria, Australien, vid Tullaroop creek och genom jernväg förenadt med Melbourne. 3,095 innev. (1891). Bergsskola. I omgifningen guldgrufvor.
Crêt de la neige [krä dö la näṡj], högsta toppen i franska Jura, depart. Ain, s. v. om Gex, 1,723 m. hög. Från toppen har man en präktig utsigt öfver Genève-sjön och Alpkedjan.
Crétin [-tä'ng], Fr. Se Kretinism.
Cretius, Konstantin Johann Franz, tysk målare, f. 1814 i Brieg, utbildade sig i Berlin under Wachs ledning 1833–36, vann 1838 akademiskt resestipendium med sin tafla Jakob sörjer Josef och genomvandrade derefter hela Italien, 1839–42. Han målade älskvärda folklifsbilder derifrån, bl. a. Ave Maria, En offentlig skrifvare och Karnevalsafton i Rom; samt flere historiska genretaflor, t. ex. den särdeles gedigna Fångna kavaljerer infor Cromwell (1867; i Berlins nationalgalleri).
Cretonne [-tå'nn], Fr., ett slags bomullstyg. Se Lisieux.
Creus, Cabo de. Se Creuz.
*Creuse. 2. Departementet har enligt krigsministeriets beräkning en areal af 5,605 qvkm., med 284,660 innev. (1891). Det är indeladt i 4 arrondissement: Guéret, Aubusson, Bourganeuf och Boussac.
8. Creutz, Karl Magnus, grefve, finsk ämbetsman, historisk författare, föddes på Malmgård, Perno socken, östra Nyland, d. 10 Sept. 1821, blef student i Helsingfors 1838, filos. kand. 1846, filos. lic. 1847 och filos. doktor 1850. Han vistades 1848–50 i Sverige för agronomiska studier och historiska forskningar, hvilkas sistnämndas resultat publicerades i Anjalaförbundet, en på förut okändt material grundad undersökning, som utkom i Stockholm 1848 under psevdonymen Maunu Malmanen, och De monasterio Vallis Gratiae (1850; åkad. afh., införd på svenska under titeln
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·




