Sida 172
Crookes' rör ...
enär upproren skadat öns ekonomi och betungat den med stora skulder, hvarför skatterna äro ovanligt höga. Enligt budgeten för 1893–94 uppgingo inkomsterna till 24,44 mill. pesos (deraf 11,375 mill. i tullar) och utgifterna till 25,98 mill, deraf 12,57 mill. till räntor, 5,9 mill. för försvaret och 4 mill. till inrikesministeriet. Statsskulden uppgår till omkr. 670 mill. kr. — Den väpnade styrkan, bestående af infanteri, kavalleri och artilleri (inberäknadt en bataljon svart milis), är i fredstid begränsad till omkr. 20,000 man. Den der stationerade flottafdelningen bestod 1893 af 3 kryssare, 14 kanonbåtar och 4 ångbarkasser. — C:s vapen är en delad sköld, hvars öfre fält visar i moln Jungfru Maria, omgifven af änglahufvud, och nedre fält på en grön plan en ryttare på hvit häst, svängande svärd och korsfana, framtill tre korslagda svarta pilar, baktill ett oxok, i luften bokstäfverna F Y C (= Fiel Ysla de Cuba, den trogna ön C.).
Historia. Efter upprorets kufvande 1878 utfärdades d. 3 Juli s. å. ett kungl. dekret, enligt hvilket ön fick samma kommunala och provinsrepresentation som moderlandet. En lag, som gaf slafvarna frihet, men förpligtade dem att ännu i 8 år vara aflönade tjenare åt sina förre herrar, utfärdades d. 8 Maj 1880, men genom ett kungl. dekret af d. 7 Okt. 1886 upphäfdes denna de forne slafegarnas patronatsrätt öfver negrerna, och de slafvar, som ännu ej fått frihet, fingo den då. Ett kungl. dekret af d. 13 April 1881 befallde införandet af den spanska författningen. Dock förblef ön under ledning af den spanske kolonialministern och generalkaptenen och saknar egen lagstiftning. Missnöjet med beroendet af Spanien är stort och har hos kreolerna (de på ön födde hvita) öfvergått till ett djupt hat. Dessa se sig nämligen tillbakasatta, i det alla statsämbeten och indrägtiga befattningar lemnas åt spaniorerna, som till egen fördel utsuga ön. Republikanska idéer hafva vunnit alltmera mark, och ett parti har länge arbetat för C:s lösryckande från moderlandet och anslutning till Nord-Amerikas Förenta stater. Af sådana jäsningsämnen näres det stora uppror, som sedan 1894 å nyo hemsöker ön. Förgäfves sändes i April 1895 marskalk Martinez Campos med betydande stridskrafter ditöfver. Utan att hafva kunnat trots nya hjelpsändningar ens begränsa resningen, återvände han i Jan. 1896 till Spanien och fick till efterträdare general Weyler, hvilken har namn om sig att ega en oböjlig kraft. Förenta staternas president Cleveland har erbjudit sin medling på grundvalen af C:s sjelfstyrelse. Men spanska folket har såsom en man stolt tillbakavisat Amerikas inblandning och tyckes beredt att lägga nya offer af manskap och pengar till dem, som upproret redan kräft. I April 1896 uppgafs från insurgenternas sida, att deras styrka utgjorde 82,000 man, med 58 kanoner, och till ungefär hälften beväpnad med gevär af nyare konstruktion. Spanska regeringen sände under tiden Mars 1895–April 1896 omkr. 8,500 officerare, 112,000 man och 143 kanoner till ön.
Cubaholz, cubalack. Se Gulholz.
Cubranović [-vitj]. Se Serbiska språket och literaturen, sp. 992.
*Cucurbita, bot. Se vidare Vattenpumpa och Växtmärg.
Cucuriubu, zool. Se Anaconda.
Cudowa (Kudowa), badort i preuss. reger.-området Breslau, berömd för sina 3 jernkällor (5°), med stark halt af kolsyrade salter och kolsyra. Omkr. 1,600 kurgäster om året.
Cudraka. Se Sudraka.
*Cuenca. 2. Hufvudstaden hade 9,747 innev. 1887.
*Cuença (Santa Anna de C.) bör heta Cuenca.
Cuera. Se Chur.
*Cuernaváca är hufvudstad i mejikanska staten Morelos och har omkr. 8,000 innev.
Cuesmes [kyäm], by i belgiska prov. Hainaut, 3 km. s. v. om Mons, knutpunkt för jernvägslinierna Charleroi–Mons, Mons–Quiévrain och Mons–Hautmont. Omkr. 8,500 innev. Stenkolsgrufvor. Jernindustri.
Cueva de Guacharos. Se Guacharos.
*Cuevas de Vera hade 20,027 innev. 1887.
Cui, Cesar Antonovitj, rysk tonsättare och musikskriftställare, f. 1835 i Vilna, erhöll ingeniörsutbildning och vardt professor i fortifikation vid ingeniörakademien i Petersburg samt författade en lärobok i fältbefästningskonst (3:dje uppl. 1880) m. m. i detta ämne. Från barndomen sysslade C. med musik och åtnjöt teoretisk utbildning deri af S. Moniuzko. 1864–78 förfäktade C. i ryska pressen med värme Berlioz', Liszts och Wagners konstnärliga idéer, och 1878–79 skref han i Paris-tidskriften »Revue et gazette musicale» en artikelföljd om musiken i Ryssland (utg. i bokform 1881). Som tonsättare tillhör C. de ungryska »novatorernas» grupp och hyllar följaktligen programmusiken, men med den förståndiga tillämpning, att all dylik bör verka såsom god musik äfven utan program. Han har komponerat 4 operor, orkesterstycken, en svit för piano och violin samt mer än 50 sånger.
Cuivre poli [kyivör palī], Fr. (»polerad koppar», egentl. cuivre jaune poli, polerad mässing), benämning på slipade fina mässingsvaror, i hvilka legeringens kopparhalt ofta är större än i vanlig mässing. Förr levererades sådana föremål polerade (deraf namnet), men numera vanligen slipade. Den med slipmaskin behandlade mässingen har jämnare glans än den polerade. Cuivre-poli-varor brukades redan under renaissancen till kyrkkronor o. dyl. I nyare tid utbredde tillverkningen sig från Frankrike till England och kontinenten.
Culiang, hufvudort på ögruppen Calamianes (se d. o. Suppl.).
Cullera [kuljēra], stad i spanska prov. Valencia, vid Jucar, nära dess mynning. 11,713 innev. (1887). Risodling samt export af ris och sydfrukter.
Culloden [köllådon], by i skotska grefsk. Nairn, vid Inverness, bekant genom hertigens af Cumberland på Cullodenheden d. 16 April 1746 vunna seger öfver pretendenten Karl Edvard Stuart, den afsatte Jakob II:s sonson.
Culium [kö'llöm], George Washington, nord-amerikansk militäringeniör, f. 1809 i New York, var under ett trettiotal år verksam såsom byggare af fästningsverk, dammar, fyrtorn m. m. och lärare vid krigsskolan i Westpoint. Under inbördeskriget tjenstgjorde han 1861–64 såsom stabschef hos
Källa: Project Runeberg ·
