Sida 19
Camperio ...
arbeten. En politisk duell med Castelar utkämpade han i Polémicas con la democracia (1862) och en estetisk med Valera i La metafisica y la poesia (1891). Dikter af C. i svensk öfversättning förekomma i de af G. Björkman utgifna »Moders-känslan» (1892) och »Genljud från Hesperien» (1892, 1895).
*Campobasso. 1. Provinsen, som ligger i landskapet (compartimento) Abruzzi e Molise, har enligt officiella beräkningar en areal af 4,380 qvkm. (enl. Strelbitsky 4,416), med 365,434 innev. 1881 (1894 beräknades folkmängden till 380,985 pers.).
Campobello, ö i Passamaquoddy-viken, tillhörig kanadiska prov. Nova Scotia, skild från staten Maine genom en smal kanal. Omkr. 25 qvkm., med omkr. 1,800 innev, (af hvilka 300 indianer), hvilka företrädesvis idka fiske och exportera rökt sill.
Campodeidae, zool. Se Borstsvansar.
Campodunum, romarnas namn på Kempten (se d. o.).
*Campo-Formio. Freden undertecknades i Passariano vid Udine, men daterades i C. Enligt preliminärerna, som bestämts i Leoben d. 18 April 1797, skulle Österrike afträda Nederländerna till Frankrike, Milano och Modena till Cisalpinska republiken och i ersättning erhålla venezianska fastlandet till Oglio samt Istrien och Dalmatien. Men den definitiva freden afvek i många hänseenden derifrån. Dess hufvudvilkor voro följande: Österrike afträdde Nederländerna, Milano, Modena och Mantua och erhöll af det dittills varande venezianska området Istrien, Dalmatien och det venster om Adige liggande området med staden Venezia, hvaremot Frankrike erhöll Venezias besittningar i Albanien samt de Joniska öarna. I hemliga artiklar lofvade kejsaren att arbeta för, att vid freden med Tyska riket venstra Rhen-stranden från Basel till Andernach skulle afträdas till Frankrike, samt för sin del till detta afträda Frickdalen och grefskapet Falkenstein, hvaremot Frankrike förband sig att utverka, att Österrike erhöll ärkebiskopsstiftet Salzburg och af Bajern landet höger om Inn. Hertigen af Modena skulle godtgöras med Breisgau, och de riksständer (utom Preussen), hvilka på venstra Rhenstranden gjort förluster till Frankrike, få ersättning i Tyskland.
Camponotidae, zool., en underfamilj bland myrorna (se d. o).
Campori [-påri], Cesare, markis, italiensk historiker, f. 1814 i Modena, d. 1880 i Milano, skref med grundlig forskning och klar framställning flere historiska monografier, bland hvilka den rikhaltiga Raimondo Montecuccoli, i suoi tempi e la sua famiglia (1876) är hans förnämsta arbete. Han har i Delle relazioni di Cristina di Svezia coi principi Estensi (i »Atti e memorie della deputazione di storia patria per le provincie di Romagna», N. S. II, 1878) skildrat Kristinas förbindelser med hertig Frans I af Este. En samling af hans afhandlingar utgafs 1882 under titeln Memorie patrie, storiche e biografiche.
Campos, Sp. och Port., »fält», syd-amerikanska savanner.
Campos. 1. Stad på spanska ön Mallorca, 35 km. s, ö. om Palma. 4,364 innev. (1887). Saltberedning. Vid kusten ligger en obetydlig hamn, Puerto de C. — 2. Stad i Brasilien, förr kallad São Salvador. Se São Salvador dos Campos dos Goytacazas (rätteligen S. Salvador dos Campos dos Goyatacazes).
Campos y Anton, spansk marskalk. Se Martinez de Campos y Anton (äfven i Suppl.).
Campredon [kangrödå'ng], Jacques de, fransk diplomat, f. 1672, var »sekreterare hos franska ministern Bonrepaus i Köpenhamn 1692 och en del af år 1698 chargé d'affaires i Haag samt följde 1702 Bonnac på hans beskickning till Karl XII. Då konungen, som vid denna tid vistades i Polen, ej mottog beskickningen, begaf G. sig till Stockholm, der han stannade till 1717, först såsom chargé d'affaires, sedan 1707 såsom resident. 1719 återkom C. till Sverige, afgick 1721 såsom envoyé till Ryssland, hvarifrån han 1726 i samma egenskap sändes till Genua. 1739 drog han sig ifrån det politiska lifvet. Hans depescher från Sverige äro i utdrag utgifna af C. G. Malmström i »Handl. rör. Sveriges historia under åren 1713–1720» (1854). Hans depescher från Ryssland äro tryckta i kejs. ryska hist. samf:s handlingar (»Sbornik»), del. 40, 49, 52, 58 och 64 (1884–88). I »Extrait du Cabinet historique» för 1864 finnes införd Mémoire de Mr Campredon sur les négociations dans le Nord 1679–1719.
Campsterianus. Se Brown, Robert. Suppl.
Camptolophus, zool., inka-kakaduan. Se Papegojor, sp. 714.
Camptopteris Presl., paleont., ett med Dictyopliyllum (se d. o.) nära förvant, fossilt ormbunksslägte, utmärkt bl. a. genom bladens egendomliga byggnad. Bladskaftet delar sig i två parallella primärsegment, hvilka äro utåt spiralvridna, så att de långa smala sekundärsegmenten blifva spiralställda kring hvartdera primärsegmentet. Man kan återföra denna egendomliga anordning till ett fotlikt deladt blad, med hvardera grenen spiralvriden. En art af detta slägte, C. spiralis, är utmärkande för de understa stenkolsbäddarna i Skåne (vid Höganäs, Bjuf, Skromberga), en annan är känd från triaslagren i Österrike. A. G. N.
Campus Madius, Lat., »Majfält». Se Karl, sp. 331.
Campus munitus, romarnas namn på Chamonix (se d. o.).
Campus vocladensis, Vocladiska slätten. Se Klodvig 1, sp. 882.
Camp volant [kang våla'ng], Fr. (»flygande läger»), ströfkår, som än här, än der oroar fienden.
Camulodunum, romersk koloni i Britannien. Se Colchester och Maldon.
*Cana, n. om ön Rum, 15 qvkm., hade 1891 40 innev.
*Canada, Dominion of, halfsuverän förbundsstat, bestående af 7 provinser, 5 distrikt och 2 territorier, hvilkas storlek och folkmängd framgår af följande tabell:
qvkm. innev. (1891) Ontario 577,550 2,114,321 Quebec 500,800 1,488,535 New Brunswick 72,413 321,263 Nova Scotia 54,146 450,396 Prins Edvards ö 5,524 109,078 Manitoba 170,900 152,506 British Columbia 997,100 98,173 ——————————————— Transport 2,378,433 4,734,272
Källa: Project Runeberg ·
