Sida 217
De Cort ...
utsågs D. å nyo till Linköpings representant. Grefve D. var ordförande i skatteregleringskomitén 1879–82 och i komitén för ordnande af minderåriges användande i fabriker 1891. Sedan 1868 är han ordförande i Östergötlands läns hushållningssällskap och sedan 1886 ledamot af Landtbruksakademien. Till sina ekonomiska åsigter är D. frihandlare.
*De la Gardieska arkivet. Större delen af manuskriptsamlingen (»28 hästlass») på Löberöd öfverlemnades 1848, återstoden 1892 till Lunds universitetsbibliotek; medeltidsurkunderna öfverlemnades 1887 till Riksarkivet. Grundstommen till arkivet på Löberöd utgjordes af den dit på 1820-talet från godset Sjö förda samlingen. Från Sjö hade dessförinnan (slutet af 1700-talet) en mängd handlingar, rörande hufvudsakligen Pontus och Jakob De la Gardie, öfverförts till Östersjöprovinserna (Dagö) af den der bosatta grenen af ätten. De flesta af dem öfverlemnades 1848 till Dorpats universitetsbibliotek; för en del af dessa (2,615 st.) har redogörelse lemnats af Joh. Lossius (»Die urkunden der grafen de Lagardie in der universitätsbibliothek zu Dorpat», 1882), för en annan del af B. Cordt (i »Sitzungsbericht der gelehrten estnischen gesellschaft», 1893). Jfr El. Tegnér: »De la Gardieska samlingen i Lund och på Löberöd» (inträdestal i Vitt. hist. o. ant. akad. d. 18 Maj 1892, tryckt i nämnda akademis »Handlingar», del 32, 1895).
*Delagoaviken, i portugis. Öst-Afrika, bildas af den från s. till n. framspringande halfön Inyak och de utanför dennas spets liggande öarna Inyak och Elefantön. Vester om dessa öar bildar Umbelosis och Tembes aestuarium en lång inskärning, och vid dess norra strand ligger staden Lourenco Marquez. Sedan 1895 går jernväg från denna stad till Pretoria i Transvaal.
De la Motraye [dö la måträ]. Se Motraye. Suppl.
*4. Deland, F., hade icke, såsom det uppgifvres å rad 3, anställning vid konungens kök, utan i konungens ekonomikontor. Han afgick från scenen 1886 och afled i Östhammar d. 11 Jan. 1894.
*Delane, J. Th., dog d. 25 Nov. 1879.
Delaplanche [dölapla'ngsj], Eugène, fransk bildhuggare, f. 1836 i Belleville (Seine), d. i Paris 1891, kom 1852 i École des beaux-arts, der han 1864 vann det romerska priset med Odysseus spännande bågen. I Rom utförde han Barn ridande på en sköldpadda (1866, inköpt af staten); men sitt rykte vann han med Eva efter syndafallet (1870, i Luxembourg) och Moderlig uppfostran (1875, inköpt af staten), som uppställdes framför kyrkan S:te Clotilde i Paris. Märkliga äro äfven Musiken (1878, nu i Jacobsens galleri i Köpenhamn), flere byster och statyer, bland hvilka staty af Auber (1881, i marmor) samt byst af Fr. Coppée (1885). Slutligen märkas Dansen (1888), ett par figurer på Operans fronton och likaså i kyrkan S. Joseph i Paris, hvarjämte han äfven målade landskap, af hvilka ett, Le sentier du Moulin-Michaud, utställdes 1891. Han var sedan 1886 professor i skulptur vid École des beaux-arts.
*Delaporte, M., afled 1872.
*De la Rue, W., afled i London 1889. Om honom se för öfrigt Astrofotografi. Suppl.
Delary, trämassefabrik, jämte torffabrik, gjuteri, mekanisk verkstad, qvarnar och vattensågar i Göte-Tyds socken, Kronobergs län, vid Helgeån, tillhör Malmö trämassefabriks aktiebolag, som derjämte eger inom socknen omkr. 4 1/2 mtl jordbruksfastighet, alltsammans taxeradt till omkr. 236,000 kr. Vid trämassefabriken sysselsattes 1894 114 arbetare och tillverkades 2,807,5 ton kemiskt torr sulfatcellulosa, vid torffabriken 351 arbetare och tillverkades för 44,000 kr. torf.
Delaunay [dölånä], M. A. T., fransk skådespelerska. Se Dorval.
Delaunay [dölånä], Charles Eugène, fransk astronom och mekaniker, f. 1816, genomgick med utmärkelse École polytechnique i Paris och vardt grufingeniör af första klassen. Han skötte 1841—48 fysikern Biots professur vid Sorbonne och utnämndes till professor i högre mekanik vid École polytechnique samt vid Sorbonne. D. invaldes 1855 i Institutet och kallades 1870 till föreståndare för Parisobservatoriet. Död 1872 genom drunkning vid Cherbourg. — D. utmärkte sig inom den rationella mekaniken. Hans vigtigaste arbeten äro Cours élémentaire de mécanique (1850; 10:de uppl. 1884), Cours élémentaire d'astronomie (1853; 7:de uppl. 1884; »Astronomiens grunder», 3 bd, 1858–61, bearb. af D. G. Lindhagen), Traité de mécanique rationelle (1856: 7:de uppl. 1883) och Théorie de la lune (2 bd, 1860–67: ofullb.).
*Delaunay, L. A., som 1877 utnämndes till professor i deklamation vid konservatoriet, lemnade 1887 Théâtre français.
Delaunay [dölånä], Jules Élie, fransk målare, f. i Nantes 1828, d. i Paris 1891, var lärjunge af Hippolyte Flandrin och École des beaux-arts, der han 1856 fick romerska priset för Tobias' återkomst. Han målade sedan dels bibliska taflor af djup religiös känsla, såsom Apostlarnas nattvard (1865) och Golgatha (1870), dels profant historiska bilder, med lefvande dramatisk framställning, såsom Brutus' ed (1863; museum i Tours), Pesten i Rom (1869). Davids triumf (1874) m. fl. Under 1880-talet målade han mest porträtt, bland hvilka märkas sådana af arkitekten Garnier (1880) och författaren Meilhac (1886). D. var medlem af akademien från 1879 och professor i École des beaux-arts efter Cabanel från 1889.
De Laval [dö] l. de Laval, Carl Gustaf Patrik, ingeniör, uppfinnare, industriidkare,föddes d. 9 Maj 1845 i Orsa socken i Dalarna och tillhör en gammal militärslägt, hvars stamfader Claude de L. 1622 kom från Frankrike till Sverige, der han tjenade sig upp från soldat till öfverstelöjtnant vid Smålands kavalleri och vardt slottshauptman i Vadstena samt adlades 1646. De L. undergick studentexamen i Upsala 1863 och inskrefs s. å. vid dåv. Teknologiska institutet, från hvilket han 1866 tog afgångsexamen med högsta betyg inom mekaniska fackafdelningen. Han var derefter en kortare tid anställd hos Stora Kopparbergs bergslag, men erfor behof af att komplettera sitt kunskapsförråd och studerade derför från 1867 kemi, fysik och matematik vid Upsala universitet, der han 1872 promoverades till filos. doktor, hvarefter han å nyo inträdde i Stora Kopparbergs
Källa: Project Runeberg ·
