Sida 259
Dolle ...
1 Gates krossverk för rå malm, 2 valskrossar och 1 tuggare för rostad malm samt 3 dubbelverkande, tvåcylindriga blåsmaskiner. Malmen tillföres hyttkransen med hissar och skopverk, kolen fraktas dit med linbanor, af hvilka en är spänd öfver elfven och hemtar kolen direkt ur kolugnarna. En annan linbana tillför kol från kolhuset, som rymmer 70,000 kbm., eller från jernvägsvagnarna, som hemta kolen bl. a. från verkets 10 kolhus kring Siljan (tills. rymmande 60,000 kbm.) eller från bolagets sågverk vid Skutskär, der äfven kolugnar för verkets räkning äro i verksamhet. Verket eger 140 grufveutmål, af hvilka de malmrikaste ligga i Grängesberg. Malmerna till det ädlare stålet hemtas från Klackberg i Norberg, Burängsberg, Bispberg m. fl. grufvor, i hvilka jernverket eger stora andelar. Tackjernsproduktionen var 1895 43,000 t. Derjämte lemnade hyttorna masugnsgas, i bränslevärde motsvarande 14,000 ton goda stenkol. Af slaggen förfärdigades s. å. 140,000 slaggtegel. 3. Bessemerverket med 2 6-tons konvertrar med s. k. sur infodring och 3 5-tons konvertrar med basisk infodring samt 2 blåsmaskiner. Dit höra äfven ett dolomitverk med krossmaskiner och en 300 atmosferers tegelpress, ugnar för kalk- och dolomitbränning samt 4 qvarnar för finmalning af thomasslagg. Den basiska l. Thomas-Gilchristska bessemermetoden tillämpas sedan 1891. Det dervid framställda jernet är af yppersta qvalitet, enär det grundar sig på träkolstackjern och svafvelfria malmer. Produktionen vid bessemerverket 1895 var 29,000 t. göt, 7,000 t. thomasfosfat och omkr. 1,000 t. såsom manganmalm använd konverterslagg. 4. Martinverket, med 4 15-tons martinugnar jämte stålgjuteri och en årlig produktionsförmåga af 30,000 t. göt och gjutgods. 5. Valsverksafdelningen, hvars byggnad, belägen midt öfver vattentunneln, inrymmer götvalsverk, rälsoch grofvalsverk, kontinuerligt trådvalsverk, 2 mediumvalsverk, finvalsverk, 3 universalvalsverk samt grofplåts- och tunnplåtsvalsverk. Till valsverken höra 19 vällugnar, och de förmå årligen lemna 43,000 t. valsadt jern och stål af alla slag. 6. Verkstadsafdelningen, omfattande gjuteri, mek. verkstad, klensmedja, plåtflänsnings- och plåtslagareverkstad, valssvarfvar och modellsnickareverkstäder. 7. Manufaktursmedjan, med 5 transmissionshammare m. m., der verktyg smidas och verktygsstål af allra ädlaste material uträckes. 8. Sömfabriken, med 28 maskiner och lika många ugnar. 9. Spikfabriken, med 10 maskiner för klippspikstillverkning. 10. Bultfabriken, med 15 maskiner för tillverkning af bult, mutter, nit och rälsspik. 11. Tegelverket, hvarest för verkets eget behof tillverkas dels vanligt murtegel, dels eldfasta material såsom chamotte-tegel, qvartstegel m. m. 12. Såg och hyfleri, med 6 ramar samt 4 hyfvel- och stafmaskiner, hvilka leverera verkets behof af byggnadsvirke och emballage. — Jernverket var 1895 taxeradt till 2 mill. kr., sågverket till 180,000 kr.
Elektrisk kraftöfverföring användes i vidsträckt grad; de derför använda maskinerna utgöra 49, med omkr. 900 motorhästkrafter. Verket belyses äfven med elektricitet. Inom verket finnas 12 km. jernvägar, deraf 9 km. bredspåriga. Verkets alla husbyggnader täcka en sammanlagd yta af 9,3 har, deraf 5,9 har verkstäder och 3,4 har bostäder m. m. Arbetarnas antal utgör 14–15 hundra, och i jernverkets bostäder bo öfver 2,000 pers. För arbetarna finnas sjukstuga, badhus och ett större societetshus med samlingssalar, skolkök etc. 1896 beviljade bolagsstämman 125,000 kr. till en yrkesskola för arbetarnas söner. — D:s produkter hafva stor afsättning ej blott inom Skandinavien — flere af svenska krigsflottans största fartyg och många handelsfartyg äro byggda af material derifrån, och en mängd af Nordens större jernvägsbroar äro uppförda af jern från detta verk — utan äfven i utlandet, såsom de stora kulturstaterna i Europa, Amerika, Japan, Indien, Egypten, europ. och asiat. Turkiet o. s. v. Vigten af det på jern- och vattenvägar in- och utgående godset utgör omkr. 1,000 t. pr dag.
Domostroj [dama-]. Se Ryska literaturen, sp. 133.
Dompapen, zool. Se Domherre-slägtet.
*Dompierre d'Hornoy, Ch. M. A. de, tog 1881 afsked ur sjökrigstjensten. Han var 1876–82 medlem af senaten och understödde der alla reaktionära lagförslag. 1885 och 1889 invaldes han å nyo i deputeradekammaren.
Domrjansk. Se Dobrjansk. Suppl.
*Domsaga. Domsagornas antal är f. n. (1897) 117. — Domsagorna utgöra valkretsar vid val å landet af ledamöter i riksdagens Andra kammare. Se derom Riksdagsmannaval. Suppl.
Domus leprosoria, Lat., sjukhus för sådana, som lida af spetälska. Se Leproseri.
Domus Sancti spiritus. Lat. Se Helgeandshus.
*Domän (sp. 1363). Inkomsten af kronans samtliga domäner uppgick 1895 till öfver 6 1/2 mill. kr. Skogsmedlen stego nämligen s. å. till 4,222,578: 31 kr. och arrendemedlen till 2,278,992: 06 kr. (oberäknadt åtskilliga arrendebelopp i spanmål och smör). Numera försäljas alla boställen, som ej gifva öfver 500 kr. i årligt arrende, och för de sålunda erhållna medlen inköpes i regeln skogbärande mark. Högsta förvaltningen af domänerna tillhör numera (sedan 1883) Domänstyrelsen (se d. o. Suppl.). En god »Historik öfver förvaltningen af kronans utarrenderade egendomar intill år 1883» af grefve Sten Lewenhaupt meddelas i Domänstyrelsens und. berättelse 1889. (I hufvudartikeln sp. 1365, r. 6 bör stå 90,000 tnld).
Kronoskogarna och kronoparkerna i Finland omfattade 1893 14,085,016 har. De allmänna kronohemmanen utgjorde s. å. vid pass 1,860 mtl. Antalet civilstatens jordlägenheter eller f. d. kungsgårdar och kungsladugårdar, civila boställen, prebendehemman m. m. år 1892 var 79 och antalet militärboställen 794 (421 mtl eller 248,123 har). — För uppsigten af dessa för kronans räkning utarrenderade lägenheter äro anställda (1897) 3 boställsforstmästare och 10 boställsinspektorer. Årliga totalinkomsten af de finska kronoskogarna har åren 1892 och 1893 uppgått till 2,098,652 och 2,324,085 mark och utgifterna för skogsförvaltningen till resp. 636,016 och 682,918 mark. — Arrendena samt öfriga kronans inkomster från kungsgårdarna, kronoboställena och andra
Källa: Project Runeberg ·
