Sida 261
Dolle ...
*Dondukov-Korsakov, född 1822, blef, sedan han lemnat Bulgarien, generalguvernör 1880 i Charkov och 1881 i Odessa, var 1882–90 generalguvernör i Kaukasien, utnämndes derpå till ledamot af riksrådet och afled i Petersburg d. 28 April 1893.
*Donegal hade 1891 185,635 innev., af hvilka 77 proc. katoliker.
Dong-do l. Dong-Kin, fordom namn på staden Kesjo (se d. o.).
Dong-King. Se Tongking.
*Dongola gick genom mahdistupproret i midten af 1880-talet förloradt för Egypten, men återeröfrades 1896 af en egyptisk här på 16,000 man under engelske generalen Sir Herbert Kitchener, som d. 19 Sept. slog mahdisterna vid Hafir (på vestra Nilstranden, nära 3:dje katarakten). Afsigten med D:s återtagande är att nå Kartum. »Först när Egyptens flagga svajar der, är Egyptens ställning betryggad» (Salisbury). Befolkningen, som enligt Munzinger skall uppgå till omkr. 250,000 pers., består till en del af araber, mamluker och turkar, men hufvudmassan utgöres af de till nubierna eller berabra hörande dankala, med mörkt chokladbrun hudfärg, markerade anletsdrag, kraftfull och harmonisk kroppsbyggnad och lockigt rikt hår, men svag skäggväxt. De bekänna sig till islam och tala dongolawi, en dialekt af nubiska språket (se d. o.).
Doniol, Jean Henri Antoine, fransk historiker, född i Riom 1818, var 1848–50 underprefekt samt 1871–73 och 1876–82 prefekt och vardt derpå direktor för statstryckeriet. 1890 blef han ledamot af Institutet. D. har författat bl. a. La révolution française et la féodalité (1874; 3:dje uppl. 1883) och Histoire de la participation de la France à l'établissement des Etats-Unis d'Amérique (5 bd, 1866–92), belönt 1890 af Franska akademien med Gobertska priset.
*Donizetti, G., föddes d. 25 Nov. 1797. Hans sista opera var Catarina Cornaro (1844). »Don Pasquale» gafs i Stockholm 1869.
*Donner, Otto, var en af Finsk-ugriska sällskapets grundläggare 1883 och har sedermera fungerat såsom dess sekreterare. Då han fyllde 60 år, öfverlemnades åt honom en gåfva af 15,000 mark, hvilken han anslog till fond för främjande af forskningar inom sällskapets verksamhetsområde. Utom smärre arbeten har han offentliggjort Wörterbuch der finnisch-ugrischen sprachen (III, 1888) och Sur l'origine de l'alphabet turc de l'Asie du nord (Finsk-ugriska sällskapets publ., 1896). D. representerade Åbo stifts skollärare vid landtdagarna 1882–94 samt har varit medlem af statsutskottet fr. o. m. 1885 års landtdag, dess ordförande 1894 samt presteståndets bankofullmäktig sedan 1885.
Donner lake [lēk], liten målerisk sjö och sommarvistelseort i Sierra Morena i Kalifornien, 1,818 m. öfver hafvet, vid Truckeepasset och Central Pacific-banan.
Dons, Elisabeth Karoline Katrine, dansk sångerska, född d. 19 April 1865 på herrgården Davrup nära Kalundborg, fick från 1880 sin utbildning först i Köpenhamn, sedan i Paris och uppträdde 1885 på kungl. teatern i Köpenhamn. Under de första åren uppträdde hon som altsångerska, men har sedermera utfört stora sopranpartier (Julia i »Romeo och Julia», tillsammans med A. Ödmann, Margareta i »Faust» och Violetta i »Traviata» m. fl.). Såsom operans primadonna fick hon 1888 fast anställning, d. v. s. med rättighet till pension. E. Ebg.
*Donska kosakernas land (Donska steppen, R. Oblastj donskich kazakov) uppgifves hafva en areal af 164,600 qvkm., med omkr. 2,1 mill. innev., till större delen samlade kring Don och Donets och några deras bifloder. Den öfriga delen af landet utgör en blott af nomader genomströfvad torr stepp, som endast här och der är humushaltig, men merendels består af små, oaslika sandrevir med saltsjöar, trögt framrinnande steppbäckar och saltväxter. Synnerligen torr är södra delen, der marken, ju längre man kommer mot s., blir alltmer mager, sandig och salt och slutligen alldeles oduglig för kultur.
Door [dår], Anton, österrikisk pianist, f. 1833, elev af Czerny och Sechter, började 1850 sina konstresor, hvarunder han 1856–57 besökte Danmark, Norge och Sverige, särskildt Stockholm, der han uppehöll sig ett helt år och var mycket uppburen samt utnämndes till hofpianist. Jämte violinisten Laub konserterade han å nyo i Skandinavien 1865. Efter tioårig vistelse i Moskva såsom konservatorielärare blef han 1869 konservatorieprofessor i Wien, hvarifrån han 1877 gjorde en ny konstresa, med Sarasate. A. L.
Doppler, Johann Christian, österrikisk matematiker och fysiker, född d. 29 Nov. 1803 i Salzburg, der fadern var stenhuggaremästare, egnade sig först åt faderns yrke, men en svag kroppskonstitution tvang honom snart att öfvergifva detsamma, hvarefter han deltog i undervisningen i polytekniska institutet i Wien och gymnasiet i Salzburg. 1835 utnämndes han till lärare vid realskolan i Prag, beklädde sedermera andra lärareposter i Prag, Schemnitz och Salzburg samt kallades 1850 till professor i experimentalfysik vid universitetet i Wien. Hans svaga helsa tvang honom emellertid snart att söka mildare klimat. Han dog i Venezia d. 17 Mars 1853. D. författade trots sin sjuklighet och sin under största delen af hans lif ogynsamma ställning ett femtiotal matematiska, naturfilosofiska och särskildt fysikaliska afhandlingar, hvilka dock ej hafva något större intresse utom en år 1843 offentliggjord, i hvilken han försökte att förklara orsaken till att ej alla stjernor lysa med hvitt ljus, hvarvid han för första gången använde den efter honom benämnda Dopplers princip (se d. o. Suppl.). S. A–s.
Dopplers princip, fys. Antag, att vi i A hafva en ljudande kropp (exempelvis en stämgaffel), som
A C B ――――――――――――――――――――――
gör 100 svängningar i sekunden, och att i punkten B någon ger akt på ljudet från A. Står den ljudande kroppen stilla i A, så hör personen vid B 100 svängningar i sekunden, men annorlunda blir förhållandet, om kroppen rör sig i riktning mot B. Om t. ex. afståndet mellan A och B vore 330 m. och ljudets hastighet vore 330 m. i sekunden (vid 0°) och A-kroppen rörde sig mot B med en hastighet af 165 m. per sekund, och
Källa: Project Runeberg ·
