Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 319
Originalsida 319
Originalsida 318
Originalsida 319
318–319

Sida 319

Elektrisk endosmos ...

kan försummas, försvinner 1/r0 ur formeln, och arbetet blir A = m1/r1. Detta arbete kallas den elektriska potentialen i punkten r1. Elektrisk potential kan således definieras såsom det arbete (uttryckt i erg), hvilket åtgår att öfverflytta elektricitetsenheten från mycket (oändligt) stort afstånd till punkten i fråga. Finnas flere elektriska massor (m1, m2,... mn) fördelade i rummet, blir potentialen V i en bestämd punkt V = m1/r1 + m2/r2 + ... + mn/r1 der r2 är punktens afstånd till elektriska massan m2 o. s. v.

Kring en laddad punkt hafva alla punkter, som ligga på samma afstånd, samma potential, eftersom m1 och r1 äro lika för dem alla. Alla dessa punkter af lika potential ligga på en yta, som kallas eqvipotentialyta. I förevarande enkla fall utgöras således eqvipotentialytorna af sferer kring den laddade punkten såsom medelpunkt. Intet arbete fordras för öfverföring af elektricitetsmängden 1 (och ej häller någon annan mängd) från en punkt till en annan på samma eqvipotentialyta. Deraf följer, att elektriciteten ej har någon sträfvan att förflytta sig från en punkt till en annan på en sådan yta, d. v. s. elektriciteten befinner sig på denna i jämnvigt. En metallyta (eller ledande yta) erbjuder ett sådant fall, så snart elektriciteten befinner sig i hvila (i sitt jämnvigtsläge) på densamma. Är deremot ej den elektriska potentialen lika i två punkter af samma ledande (exempelvis metalliska) kropp, uppstår en strömning af elektricitet från högre till lägre potential (elektrisk ström). Denna ström beror på potentialens skillnad i de båda punkterna, hvilken derför kallas elektromotorisk kraft (se under Elektromotor). Införandet af begreppet elektrisk potential har varit af den största betydelse för elektricitetslärans utveckling. Man kan använda motsvarande begrepp för alla massor, som verka på hvarandra omvändt som qvadraten på afståndet, såsom tunga massor (tyngdpotential), magnetiska massor (magnetisk potential) o. s. v. S. A–s.

Elektrisk ringledning, anordning, hvarigenom signaler, såsom en klockas ringande e. d., frambringas af en elektrisk ström i ändamål att kalla på en person, att åstadkomma alarm eller att kontrollera utförandet af något specielt. I sin enklaste form utgöres en elektrisk ringledning af en strömbana, i hvilken ingår ett batteri, en tryckknapp och en elektromagnet. Knappens intryckande åstadkommer strömmens slutande genom elektromagneter hvars ankare derigenom attraheras. Denna rörelse hos ankaret förorsakar, att strömmen afbrytes, hvarvid en på ankaret fäst fjäder för ankaret tillbaka till dess ursprungliga läge, hvarigenom strömmen åter slutes, ankaret ånyo attraheras, afbryter strömmen, går tillbaka o. s. v.; d. v. s. ankaret kommer att oscillera och en vid detsamma fäst kläpp att framkalla signal på en klocka. En elektromagnet anordnad på ofvan angifvet sätt benämnes »sjelfafbrytare». Ofta förekommer, att flere tryckknappar, placerade på olika platser, t. ex. i de olika rummen i en våning, äro satta i förbindelse med samma batteri och samma sjelfafbrytare, så att intryckandet af en knapp hvilken som hälst åstadkommer signal. För att härvid kunna uppfatta hvilken af knapparna nedtryckts brukar man i hvar och en af ledningarna från dem insätta en annan elektromagnet, hvars ankare, när det attraheras, åstadkommer nedfallandet af en klaff, å hvilken finnes angifven platsen, från hvilken signalen utgått. — Man kan åstadkomma strömmens slutande äfven genom att kombinera en kontaktsanordning med t. ex. en dörrs öppnande, en nyckels kringvridande, gåendet öfver en viss plats o. s. v. J. G. H.

Elektrisk strålkastare (elektrisk ljuskastare, projektör), apparat, som genom att samla ljusstrålarna från en elektrisk båglampa till ett knippe med stor ljusstyrka, kan skarpt belysa ett visst närmare eller fjärmare beläget område. Principen för sådana apparater är, att en kraftig elektrisk ljusbåge placeras i brännpunkten till en parabolisk eller sferisk spegel, hvarvid de från denna reflekterade strålarna komma att utgå parallelt. Äfven andra anordningar för ljusstrålarnas koncentrering användas, såsom linser, i hvilkas brännpunkt ljusbågen anbringas. Linserna måste för att kunna erhålla stor öppning göras aplanatiska, d. v. s. formas så, att äfven de strålar, som utgå mycket snedt, brytas till en med de centrala strålarna parallel riktning. — Hela apparaten brukar vanligen fastsättas vid ett stativ, så att den kan vridas kring tvänne mot hvarandra vinkelräta axlar och strålknippet sålunda kan kastas i hvilken riktning som hälst. De elektriska strålkastarna hafva fatt stor användning inom marinen, der fartygen medelst dem upplysa sin väg; äfven för optiska telegrafen och framförallt för militära ändamål (de nyttjades i sådant afseende första gången under Paris' belägring 1870) hafva strålkastarna fått stor betydelse. J. G. H.

Elektriskt fält. Se Potential.

Elektrisk transmission, detsamma som elektrisk arbetsöfverföring (se d. o. Suppl.).

Elektriskt slag, fys. Se Slag 2.

Elektriskt svänghjul. Se Elektrisk vind. Suppl.

Elektrisk turbin. Se Elektrisk vind. Suppl.

Elektrisk urladdning. Se Urladdare.

Elektrisk vind, fys. Laddas en kropp, som är försedd med en skarp kant eller, ännu bättre, med en fin spets, så strömmar elektriciteten ut genom denna spets, då laddningen öfverskridit en viss gräns. Dervid uppstår också en strömning i det omgifvande mediet, vanligen luft, och denna strömning kallas elektrisk vind. Man kan visa denna elektriska vind genom att låta densamma blåsa på en ljuslåga eller också genom den reaktion, som densamma ger åt spetsen i fråga. Hänger man nämligen upp ett hakkors, hvars armar äro starkt spetsiga, så att korset lätt kan röra sig, och laddar man korset, så att elektrisk vind uppstår, börjar korset att vrida sig i en riktning motsatt mot spetsarnas. Naturligtvis kan korset hafva mer än fyra armar; det kallas då elektriskt svänghjul l. elektrisk turbin. S. A–s.

Källa: Project Runeberg · ·