Sida 347
Erinaceus ...
Den kjære familie (1892; »Kära slägten». Dram. teatern s. å.) samt folkskådespelet Magdalene (1893). E. Ebg.
*Esmarch. 2. J. A. F. von E. upphöjdes i ärftligt adelsstånd 1887. Hans i art. nämnda hustru i andra giftet är faster till nuv. tyska kejsarinnan. På 1880-talet verkade E. för samaritskolors åvägabringande i Tyskland (se derom Samaritföreningar), och hans lärobok Die erste hilfe bei plötzlichen unglücksfällen (1882; »Den första hjelpen vid plötsliga olyckshändelser», 1883) öfversattes till 23 olika språk. Vidare märkes hans arbete Chirurgische technik (i samarbete med E. Kowalzig, 1892; 2:dra uppl. 1895), ett komplement till hans Handbuch der kriegschirurgischen technik (4:de uppl. i 2 bd, 1893–94). Jfr Esmarchs binda. — 3. K. B. H. E. dog 1887 i Prag.
*Esmark. 2. H. M. Th. E., tog afsked 1869 (ej 1870) och afled i Kristiania d. 24 April 1882. — 3. L. M. E. afled i Kristiania d. 14 Dec. 1884.
Esoteriker (Grek. esoterikos, af esoteros, inre), benämning på de gamle grekiske filosofernas mer förtrogne lärjungar, som invigdes i vissa läror, hvilka undanhöllos de öfriga, de s. k. exoterikerna (jfr Akroamatisk).
Esparsett, bot. Se Hedysarum.
*Esparto-tågan. Jfr äfven Lygeum spartum.
Esperanto, »verldsspråk». Jfr Volapük.
*Espered, socken. 2,587 har. 779 innev. (1895).
*Esphult, socken. 3,912 har. 1,029 innev. (1895). Annexet »Linneröd» heter numera Linderöd.
*Espignol. Se vidare Kulspruta, sp. 230.
*Espinge, Östra, socken. 3,465 har. 896 innev. (1895).
*Espirito Santo, numera stat i Brasilien, skild från staten Bahia genom floden Mucury, från Minas Geraës genom Serra dos Aimores och från staten Rio de Janeiro, genom Itubapoana. Omkr. 121,500 innev. Klimatet är vid kusten hett och fuktigt, men kan längre in fördragas af européer. Stora sträckor af landet, företrädesvis i norra delen, bebos ännu af vilda indianer, hvilka oroa kolonisterna: tyskar (10,000), polacker, italienare, hvilka sedan 1847 anlagt kolonier, Leopoldina, Rio Novo och Isabel. E. är en af Brasiliens mest kaffeproducerande stater, men alstrar derjämte mycket sockerrör och exporterar trävaror. Hufvudstaden, hvars fullständiga namn är Nossa Senhora da Victoria, vid Bahia de E., har omkr. 5,000 innev. I närheten ligger det rika klostret Nossa Senhora da Penha, en vallfartsort med en undergörande madonnabild.
Esprit gaulois [esprī gålåa'], Fr., »gallisk (gammalfransk) anda», den för åtskilliga franska författare, i synnerhet under medeltiden och 1500-talet, utmärkande tonen af grofkornig uppsluppenhet, hvilken har ansetts utgöra en folklynnets arfvedel från de gamle gallerna, sådana som desse tecknas af Caesar.
Espronceda, José de. Se Spanska literaturen, sp. 162.
Espå. Se Esbo.
*Espö (Espe), socken. 483 har. 309 innev. (1895). Annexet heter numera Östra Klagstorp.
Esquirol [äskirå'll], Jean Étienne Dominique, fransk läkare, f. i Toulouse d. 3 Febr. 1772, bosatte sig efter aflagda medicinska examina såsom praktiker i Paris, der den berömde psykiatern Pinel intresserade honom för psykiatrien. Omkr. 1800 inrättade han en privat anstalt för sinnessjuka och vann snart ett betydande anseende såsom psykiater. Han disputerade 1805 för med. doktorsgraden med en afhandling Des passions considérées comme causes, symptômes et moyens curatifs de l'aliénation mentale, som med ens gjorde E. berömd. 1810 blef han Pinels efterträdare såsom läkare vid la Salpétrière, verkade 1814 för en tid såsom militärläkare, upprättade 1817 den första psykiatriska kliniken och utnämndes 1823 till inspecteur de l'université (hvilken plats fråntogs honom 1830) samt ett par år senare till direktör för den stora dårvårdsanstalten Charenton bredvid Paris, hvilken han gjorde till en mönsteranstalt för hela verlden. Bland E:s många skrifter märkas Alienation mentale. Des illusions chez aliénés. Question médico-légale sur isolements des aliénés (1832) och Des maladies mentales considérées sous le rapport médicale, hygiénique et médico-legal (2 bd, 1838). »Är Pinel skaparen och grundläggaren af den moderna behandlingen af sinnessjuka, så är E. den egentliga psykiatriens skapare och grundläggare. Han är visserligen ej fri från mångahanda oriktigheter och fel, såsom fallet ju är med hvar och en som vågar beträda ett nytt, ouppodladt område; men om man betänker hvad psykiatrien blef under hans ledning och hvad den ännu lofvar att blifva, kunna ifrågavarande ofullkomligheter icke uppfattas annorlunda än såsom obetydliga och för det hela högst oväsentliga.» E. dog d. 12 Dec. 1840. År 1862 restes hans staty i Charenton. R. T–dt.
*Esra. Jfr Uriel.
Es-sáchra. Se Jerusalem, sp. 1187.
Esse (F. Ähtävä), socken i Vasa län, Finland, Pedersöre härad, Ny-Karleby domsaga, är ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Jakobstads kontrakt. Areal 234 qvkm. Befolkningen, svensktalande, 2,519 pers. (1894). Genom socknen flyter Esse å l. Ny-Karleby elf (F. Ähtävänjoki), som upprinner på finska landtryggen, genomgår de stora sjöarna Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi samt utfaller i Bottniska viken vid Ny-Karleby. A. G. F.
*Essen hade 96,163 innev. 1895. Det ligger i Ruhrs stenkolsbäcken, och ensamt på stadens mark uppfordrades 1891 886,000 ton stenkol, i E:s stadsoch landtkrets s. å. 8,37 mill. ton.
*Essen, von. 1. Svensk ätt. Hans Henrik v. E. upphöjdes i friherrligt stånd 1717, Reinhold Vilhelm 1719; bägge introducerades 1720.
*Essen, H. H. von. Y. Nielsen utgaf 1867 Breve fra grev H. H. von Essen til Karl Johan.
2. Essen, Fredrik Ulrik von, friherre, politiker, född d. 22 Juli 1721, den föregåendes fader, var son af landshöfdingen i Österbottens län frih. Reinhold Vilhelm von E. Han egde och bebodde Kaflås, utnämndes till kammarherre och afled d. 18 Aug. 1781. — Redan vid 1755–56 års riksdag gjorde v. E. sig bemärkt, genom sina yrkanden på inskränkning i sekreta utskottets makt och det rådande hemlighetsmakeriet, blef vid
Källa: Project Runeberg · ·




