Sida 380
Fehrnström ...
bereda lärjungen möjlighet att utan öfveransträngning förvärfva sig det för mogenhetsexamen nödiga kunskapsmåttet, hvarjämte framhållits dess betydelse såsom främjande lärjungens sjelfverksamhet.
Feriekolonier. Se Skollofskolonier.
*Fermanagh hade 1891 endast 74,170 innev.
Fermanli (af Pers. ferman, befallning). Se Barat. Suppl.
*Ferment. Om organiserade ferment se Bakteriologi. Suppl, och Jäsning. — Om icke organiserade ferment se Enzym. Suppl.
Fermetet (fermitet). Se Ferm.
Fern, Fanny, psevdonym. Se Parton, J.
*Fernandez y Gonzalez, M., afled 1888.
Fernandina, stad med utmärkt hamn i nord-amerik. staten Florida, på vestra sidan af Amelia-ön, vid Ameliaflodens utlopp i Atlanten. 2,800 innev. (1890). Vinterkurort.
*Fernando Po har en areal af 1,998 qvkm. Santa Isabel l. Clarence-Pik har en höjd af 2,850 m. Omkr. 25,000 innev. (1888), de flesta s. k. bobies l. bubies med gul hudfärg och svagt krusigt hår, hvilka lefva fullkomligt oberoende under höfdingar i det bergiga, svårtillgängliga inlandet. Språket är en gren af kafferspråket (se d. o.). De omvändelseförsök, som gjorts af protestanter och katoliker, hafva varit nästan resultatlösa. Hufvudorten är det af engelsmännen vid Clarence Cove på norra kusten anlagda Clarencetown, nu kalladt Santa Isabel, guvernörens säte, med omkr. 1,300 innev. England, Förenta staterna och Tyskland hafva kolstationer på ön.
Fernan Vaz, en omkr. 70 km. lång och 30 km. bred lagun i Franska Kongo mellan 1° och 2° n. br., upptager flere armar af Ogowe och öppnar sig med en 300 m. bred mynning. Inloppet kan endast med svårighet passeras.
*Fernebo. 1. Härad. 1,959 qvkm. 18,646 innev. (1895). »Rämmen» kallas numera Rämen. — 2. Socken, som ock kallas Filipstads landsförsamling. 49,032 har. 5,268 innev. (1895). — 3. Kontrakt, äfven kalladt Vesterfernebo kontrakt. 1,363 qvkm. 24,494 innev. (1895).
*Fernebo, Vester-, socken. 31,040 har. 4,990 innev. (1895).
*Fernebo, Öster,- socken i Gestriklands Vestra tingslag. 35,020 har. 3,835 innev. (1895). Ö. F. tillhör Gestriklands Vestra kontrakt.
Ferner, Bengt. Se Ferrner.
*Ferney köptes af Voltaire 1758.
Fernow, Erik, topografisk författare. Se Värmland, sp. 21.
Féron [-rå'ng], William, landskaps- och genremålare, f. i Stockholm d. 25 Okt. 1858, var elev dels vid Tekniska skolan, dels vid Konstakademien och studerade på 1880-talet i Paris. Han exponerade sedermera vid opponenternas och Konstnärsförbundets utställningar i Stockholm och Göteborg åtskilliga landskap med figurer. Bland dessa märkas de franska motiven Strandparti, Blomstermarknad vid Madeleine (båda exponerade i Stockholms konstförening, det förra äfven på Salonen i Paris) samt Ung flicka i trädgård (på opponenternas utställning i Stockholm 1885; 1895 inköpt af Nationalmuseum). F. dog i Stockholm d. 25 Juni 1894. J. K–e.
Ferragus. Se Ulbach, L.
*Ferrara. 2. Staden hade 30,695 innev. 1881 (i hela kommunen 75,553). Statyer af Ariosto och Savonarola, monument öfver Viktor Emanuel II. Universitetet, grundadt d. 4 Mars 1391 genom en bulla af påfven Bonifacius IX, har nu tre fakulteter: juridisk, matematisk-naturvetenskaplig och medicinsk-kirurgisk, den sistnämda förenad med en farmacevtskola. Ärkebiskopssäte. (Sp. 1164, r. 40. Det var Johannes VIII, som bevistade synoden.)
*Ferrara, F., vardt 1881 medlem af senaten. Hans »Biblioteca dell'economista» fortgick till 1868 (27 bd).
*Ferrari, Luigi, dog i Venezia 1894.
*Ferrari, Paolo, dog 1889 i Milano såsom professor vid dervarande akademi.
Ferri, Enrico, italiensk straffrättslärare, f. 1856, var docent vid åtskilliga italienska universitet och slutligen e. o. professor i Pisa, men afsattes af Crispi och är nu professor vid université nouvelle i Bruxelles. Hans på ett rikt statistiskt material grundade skrifter äro närmast riktade på att uppvisa orsakerna till brotten och medlen att bekämpa dessa orsaker, hvilka, enligt honom, ligga väsentligen i de sociala och naturliga förhållanden, under hvilka samhället utvecklat sig. I högre grad än hittills bör derför kampen mot brotten föras genom lämpliga ekonomiska, administrativa, politiska, civilrättsliga och processuella lagar, som kunna förhindra uppkomsten af brottslingar, och vigten icke såsom hittills läggas uteslutande på strafflagarna, i det straffet kan betraktas endast som ett skyddsmedel. Bland hans skrifter må nämnas La teorica dell' imputabilità e la negazione del libero arbitrio (1878), Educazione, ambiente e criminalità (1883) och L'omicidio nella sociologica criminale, nella legislazione e nella giurisprudenza (2 bd, 1888–89). Med Lombroso har han uppsatt och redigerat (sedan 1880) tidskriften »L'archivio di psichiatria, scienze penali et antropologia criminale».
Ferrier [-riē], Joseph Marie Augustin Gabriel, fransk målare, f. i Nîmes 1847, studerade i Paris under Pils och Hébert, fick 1872 romerska priset och utställde s. å. å Salonen. Han är en framstående historieoch porträttmålare.
Ferri-föreningar. Se Jern 1.
Ferrigni [färri'nji], Piero Francesco Leopoldo Coccoluto, italiensk kåsör och kritiker under signaturen Yorick, f. 1836 i Livorno, juris doktor i Siena 1857, deltog med ifver i den nationella rörelsen 1859–60 och kämpade med utmärkelse under Garibaldi på Sicilien och i södra Italien, hvarefter han i Florens arbetade i pressens tjenst och såsom advokat. Död 1895. F. var samtidens ypperste kåsör uti Italien och en spirituel kritiker. Flere af hans skrifter vunno en utomordentlig spridning.
Ferrisulfat, jernsulfat. Se Jern 1.
Ferrisulfuret, jernsulfuret. Se Jern 1.
Ferro-aluminium. Se Aluminium. Suppl.
Ferro-föreningar. Se Jern 1.
Ferro-mangan, metallurg. Se Manganjern.
Ferroti, Schedo. Se Fircks, T. von.
*Ferrum. F. pulveratum. Se Jernpulver. — F. reductum. Se Jernmedel.
Källa: Project Runeberg · ·
