Sida 393
Finspång ...
Firmitas, latinsk namnform för La Ferté.
Firniss, T., handelst. Se Bernsten. Suppl.
Firnlinien. Se Snö.
*Firozpur. 1. Distrikt, 7,127 qvkm., 886,676 innev. (1891). — 2. Hufvudstad, 50,437 innev. (1891), garnisonen inberäknad.
First commissioner of works [först kåmmi'ssjönör åvv oörks], Eng. Se Arbetsminister. Suppl.
First lord of the admiralty [först lärd åvv the a'dmiralti] och f. l. of the treasury [trä'sjöri], Eng. Se Storbritannien, sp. 665.
Firth of Clyde [förth åvv klejd]. Se under Clyde.
Firth of Forth [förth åvv fårth]. Se Forth-viken. Suppl.
Firth of Tay [förth åvv tē']. Se under Tay.
*Firuzabadi. Se vidare Kamus.
*Fischbach. — 2. F. F. var 1883–89 direktör för konstväfnadsskolan i S:t Gallen.
*Fischer, Johann, blef 1674 generalsuperintendent i Livland, lät 1686 utgifva Nya test. på den Dorptska dialekten af det estniska språket (hela bibeln har aldrig utkommit på denna dialekt) och föranstaltade, att hela bibeln utgafs på lettiska 1689. Nya test. på Reval-estniska dialekten utkom först 1715 och hela bibeln 1739. Fr. W.
*Fischer, J. K., blef 1882 direktör för Frederiks hospital i Köpenhamn och dog d. 16 Sept. 1885.
*Fischer, J. G., afgick 1885 från sin lärarebefattning.
Fischer, Emil, tysk kemist, f. 1852, professor i kemi vid universitetet i Erlangen 1882, i Würzburg 1885 och i Berlin 1892, är en af de produktivaste författare på den organiska kemiens område.
*Fischerström, J. Hans »Nya Swenska Economiska Dictionnaire etc.» går t. o. m. Cupripedium Calceolus.
Fischhof, Sigrid Arnoldson F., sångerska. Se Arnoldson 2. Suppl.
Fisetin. Se Fisettholz.
*Fish, H., afled d. 7 Sept. 1893.
*Fiskal. Jfr Advokatfiskal. Suppl.
Fiskbenmjöl, fiskguano. Se Gödningsämnen, sp. 383.
Fiskben-surrogat. Se Balenit. Suppl.
*Fiske. Se Rättelser, bd 18, sp. 835.
*Fiskebäek, socken. Se Gustaf Adolf 2. Suppl.
*Fiskebäckskil. 666 innev. (1895). F. upphörde år 1888 att vara kapellförsamling och ingick såsom en del af den då bildade Skaftö församling, annex till Morlanda, men är egen kommun.
Fiskemfos, vattenfall. Se Namsen.
Fiskemåned, D. Se September.
Fiskeriinspektör. Se Fiskeritjenstemän. Suppl.
*Fiskerilagstiftning, jur. Genom lagen om rätt till fiske d. 27 Juni 1896 hafva de bestämmelser angående fisket, som äro af allmän lags natur, blifvit uteslutna ur fiskeristadgan d. 29 Juni 1852 och sammanfattade i en särskild författning, dervid endast smärre jämkningar i dessa stadganden blifvit vidtagna. — Fiske efter hummer är enl. k. kung. d. 13 Juni 1896 förbjudet under tiden 15 Juli–15 Sept. L. A.
*Fiskeritjenstemän. Vid Landtbruksstyrelsen instiftande 1889 indrogs fiskeriintendentsbefattningen och tillsattes en fiskeriinspektör såsom ledamot i nämnda styrelse, med åliggande att föredraga de ärenden, som röra fiskerinäringen eller fiskeritjenstemännen, och derjämte fullgöra hvad dittills ankommit på fiskeriintendenten. L. A.
Fiskfjällutslag, med. Se Ichthyosis.
Fiskfloden, Stora (Eng. Back river), flod i Britiska Nord-Amerika, upprinner n. ö. om Aylmer-sjön, som hör till Mackenzies vattensystem, flyter mot n. ö. genom en rad sjöar (Beechy, Pelly, Garry, Mac Dougall, Franklin) och faller under 66° 40' n. br. ut i innersta vinkeln af Elliot bay af Norra Ishafvet. Floden, som upptäcktes 1831 af den britiske polarfararen G. Back, uppkallades efter de stora fiskar (hvalar), som tumlade sig utanför dess mynning; den bildar en mängd fall och katarakter och flyter genom en af de ödsligaste trakter af kontinenten.
Fiskgroddjur, zool. Se Ichthyodea (oriktig form för Ichthyoidea).
Fiskhake. Se Fiskdäfvert.
Fiskhuds-chagrin [sjagrä'ng]. Se Fiskskinn och Läder, sp. 410.
*Fisklefverolja. Den bästa norska fiskoljan beredes numera så, att de färska, rensade lefraraa blott kort tid måttligt värmas, under det att luftens inverkan uteslutes derigenom att man inleder en ström af kolsyregas. Härigenom uppgifves oljan bäst bibehålla sina goda egenskaper. — Enligt en ny kemisk undersökning skall fiskoljan till största delen bestå af för densamma egendomliga, förut icke kända fettarter. Att hon skulle ega större näringsvärde och lättare tillgodogöras än andra finare feta oljor (såsom det uppgifves i hufvudartikeln) är, om än mycket möjligt, icke direkt bevisadt; ej häller torde den ringa halten gallbeståndsdelar (gaduin o. dyl.) deri väsentligt påverka oljans upptagande i menniskans tarm, der hennes egen galla är för handen i vida större mängd. Emellertid erbjuder fiskoljan till relativt lågt pris ett särdeles fint näringsfett; deruti torde man tills vidare böra se detta medels förnämsta betydelse. C. G. S.
Fiskmjöl. Se Födoämnen, sp. 643.
Fiskmården, zool. Se Pekanen.
Fisk-salamander. Se Ichthyodea (oriktig form för Ichthyoidea).
Fisktorpedo. Se Mina, sp. 34.
Fiskumvandet. Se Ekern.
Fissura Sylvii, Lat. Se Sylvius' fåra.
*Fistel, fistelgång. Se äfven Var.
Fistularia, zool. Se Pipfiskar.
*Fitchburg hade 22,037 innev. 1890.
*Fitger, A., utförde 1883–84 stora väggmålningar i Hamburgs Kunsthalle. Såsom dekorativ målare har han stundom täflat med sjelfve Makart i färgprakt. Han har vidare utgifvit diktsamlingarna Winternächte (1881; 3:dje uppl. 1887) och Requiem aeternam dona ei (1894). Sorgspelet »Die hexe» (6:te uppl. 1895) uppfördes i Stockholm 1887 (»Hexan», öfvers. af C. Snoilsky) och har lemnat stoff till dansken A. Ennas opera »Hexen» (»Hexan», 1894).
*Fitja, socken. 1,060 har. 339 innev. (1895). F., Hjelsta, Holm och Kulla, hvilka fortfarande äro skilda församlingar, blefvo 1867 förenade till
Källa: Project Runeberg ·
