Sida 401
Flikfötter ...
för jämförliga penningeinrättningar är lag; utfärdad d. 29 Juli 1892, som hufvudsakligen innehåller, att om de drifva sparbanksrörelse, skola de stå under tillsyn af vederbörande K. M:ts befallningshafvande (som ock i flertalet fall för dem fastställt reglemente) och årligen afgifva redogörelse om hela sin verksamhet, hvarjämte bestämmelser äro meddelade, under hvilka omständigheter sådana banker, som denna lag afser, må ställas under utredning. Vid 1895 års slut voro folkbankerna och dermed jämförliga inrättningar till antalet 25. Deras samfällda skulder voro 19,281,348 kr., deraf å sparkasseräkning, till 26,182 insättare, 9,101,821 kr., å depositionsräkning 6,371,917 kr., å upp- och afskrifningsräkning 892,264 kr., fonder 2,329,802 kr.; bland deras tillgångar märkas fordringar mot inteckning 6,288,772 kr., mot namnsäkerhet 5,160,990 kr., diskonterade vexlar 4,449,135 kr. — De bankanstalter, hvilka kallas folkbanker och hafva af K. M:t faststäldt reglemente, voro vid 1896 års slut 7 aktiebolag. Deras fonder utgjorde 2,613,248 kr. Å sparkasseräkning hade de för 16,842 insättare innestående 7,787,793 kr., å depositionsräkning 4,196,140 kr., å upp- och afskrifningsräkning 712,749 kr.
Folkdrägt. Se Nationaldrägt.
Folke (Lat. Fulco). 1. Stamfader för Folkungaätten (se d. o., sp. 1579). — 2. Jarl. Se Folkungaätten, sp. 1581–82. — 3. Ärkebiskop i Upsala. Se Ängel, svensk slägt.
Folke Algotsson. Se Algotssönerna.
Folkestad, Halvor Olsson, norsk skolman, biskop, f. i Bö, Nedre Telemarken, d. 28 Nov. 1807, var först folkskolelärare, studerade och blef 1836 teol. kandidat. Han tjenstgjorde sedan som prest i flere församlingar i Telemarken samt i Fredrikshald, blef 1864 biskop i det ny upprättade Hamar stift och tog afsked 1889. Död i Hamar d. 30 Sept. s. å. F. var en framstående talare och inlade stora förtjenster om det norska folkskoleväsendets förbättring. O. A. Ö.
Folkets hus. Se följ. art.
Folkets palats i östra London (Eng. People's palace for East London), en till vederqvickelse och nytta för de lägre folkklasserna i Londons arbetarestadsdel Eastend inrättad anstalt, bestående af trädgårdsomgärdade byggnader, som inrymma en stor sal för konserter och andra förädlande nöjen, ett bibliotek, läsrum, lokaler för gymnastik, sport och fria lekar, badbassänger, salar för diskussioner och sällskapslif. handelsbodar samt en omfattande teknisk skola (sedan 1888). Allt detta får af befolkningen åtnjutas fritt eller mot låga afgifter. Idén och impulsen till inrättande af ett sådant »Folkets palats» gafs 1882 af W. Besant i hans roman »All sorts and conditions of men» (»Folkets palats», 1886). Genom företaget återupplifvades och utvidgades en i sjelfva verket redan förut för 4–5 årtionden sedan stiftad anstalt, Beaumonts philosophical institute, belägen på samma plats (vid Mile end road). »Folkets palats» (i hela sin omfattning öppnadt 1892) besöktes 1893 af 1,278,000 pers. — Äfven i andra storstäder har man sedermera sökt åvägabringa sådana inrättningar med samma eller liknande namn. I Stockholm bildades d. 16 Mars 1897 föreningen »Folkets hus» för realisering af tanken på ett större »Folkets hus» i hufvudstaden.
Folketymologi (jfr Etymologi), en (vanligen hos allmogen försiggången) naiv association af sins emellan obeslägtade uttryck, framkallad af en viss ljudlikhet hos deras hufvudbeståndsdelar. Den ojämförligt talrikaste klassen af folketymologier är den, der uttrycket ändrar sin form till större öfverensstämmelse med det eller de associerade uttrycken, t. ex. sv. dial. skamdal (skandal), ombildadt efter skam, åkipasj (ekipage) efter åka, upl. skärkötteribod (charkuteriböd), vestgöt. tehåll (d. v. s. tillhåll) för hotell, värml. stirreskåp för stereoskop, jämtl. dra'tvärs för travers (tvärspår på jernbanor), undervisitet för universitet, badsäng för bassäng. Eller ock händer det att uttrycket ändrar sin betydelse, men icke sin form. i den angifna riktningen, t. ex. sv. dial. talang i betydelsen »flytande talförmåga». Såsom ex. på huru uttrycket förblir både till form och betydelse oförändradt må gälla sv. Betlehem, associeradt med hem. Från folketymologien bör noga skiljas den nära befryndade ordleken (eller vitsen), som fullt afsigtligt sammanställer det etymologiskt icke sammanhörande, såsom då t. ex. jurist stafvas djurist eller budget (i skämtteckningar) associeras med get, o. s. v. Se vidare A. Noreen: »Folketymologier» (i »Sv. Landsmålsföns tidskr.», VI, 1889) och »Spridda studier» (1895), R. Geete: »Något om folketymologi» (i »Ord och bild», 1892), K. Nyrop: »Sprogets vilde skud» (1882), G. Andresen: »Über deutsche volksetymologie» (2:dra uppl. 1877).
Folkhushållningslära. Se Nationalekonomi.
*Folkhögskolor. Folkhögskolornas antal i Danmark hade 1894 stigit till 70, af hvilka 7 voro uteslutande för qvinnor (det vanliga förhållandet är att männen undervisas om vintern, 6 månader, och qvinnorna om sommaren, 3 månader). Ett synnerligen framträdande drag, särskildt vid de större och bättre folkhögskolorna, är att man ej längre, såsom under deras första tid, lägger an blott på att väcka andligt lif och eftertanke, utan söker meddela djupare kunskaper. 1872–73 räknade man 2,100 manliga och 840 qvinliga elever, 1891–92 resp. 2,800 och 2,000, och det torde kunna antagas, att till 1894 75,000 män och 35,000 qvinnor hafva besökt folkhögskolorna. Bland dessa äro många från Sönderjylland, som danas till att taga del i den nationella kampen mot tyskeriet i deras hemland. Statens bidrag till folkhögskolorna var 1874–75 endast 28,000 kr., men hade 1894–95 stigit till 120,000. Dessutom lemnades 1874–75 22,000 kr. till hjelp åt eleverna och 1894–95 180,000 kr. E. Ebg.
I Norge få de offentliga amtsskolorna (41 år 1897) och de privata skolor (s. k. »ungdomsskolor» eller »folkhögskolor»; 11 år 1897), hvilka följa samma undervisningsplan som de förstnämnda, statsbidrag, 3 gånger så stort som det bidrag, hvilket amtsformandskabet beviljar från amtskassan. Vilkor för erhållande af statsbidrag äro, att skolans undervisningsplan och ordningsstadga gillas af konungen och att skolan står under uppsigt af »amtsskolestyret». Detta består, enligt lag af d. 26 Juni 1889, af 3 af amtstinget valda medlemmar, hvilka äfven tillsätta amtsskolorna slärare.
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·




