Sida 414
Fotografiskt blåtryck ...
und kritik der neueren theologie (1894; 2:dra uppl. 1895).
*Frankenthal, 14,446 innev. (1895), har Tysklands största sockerraffinaderi (med omkr. 1,500 arbetare). F., under 1500- och 1600-talen fästning, hölls besatt af svenskarna 1632–35.
*Frankfurt am Main hade med förstäderna 229,299 innev. 1895. Bornheim ingick 1877 såsom stadsdel i F. I staden utgifvas 7 större dagliga tidningar, af hvilka den äldsta är »Frankfurter journal» (från senare hälften af 1600-talet, nu nationalliberal), den inflytelserikaste den 1856 uppsatta, demokratiska »Frankfurter Zeitung». — Genom freden i F. d. 10 Maj 1871, som definitivt bekräftade preliminärfreden i Versailles d. 26 Febr. s. å. och afslutade det fransk-tyska kriget, bestämdes bl. a., att Frankrike skulle afträda vissa delar af Elsass och Lothringen (se Elsass-Lothringen. Suppl), betala en krigsskadeersättning af 5 milliarder francs (deraf en milliard under 1871) och underhålla de till summans fulla betalning i Frankrike qvarstannande tyska ockupationstrupper; innevånarna i de afträdda landsdelarna skulle till d. 1 Okt. 1872 ega rätt att välja emellan att qvarstanna eller utflytta till Frankrike. Fördraget biträddes d. 14 Maj 1871 i Berlin af de sydtyska staternas fullmäktige, hvarefter ratifikationerna utvexlades i F. d. 20 Maj emellan Bismarck och Jules Favre.
*Frankfurt an der Oder. 1. Regeringsområdet, som är deladt i 20 kretsar, hade 1895 en folkmängd af 1,169,608 pers. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 59,049 innev.
*Frankl, L. A., var af judisk börd, upphöjdes 1876 i ärftligt adelsstånd, blef 1880 hedersborgare i Wien och dog 1893. F. åvägabragte den första europeiska blindlärarekongressen. Hans sista diktverk bar titeln Episches imd lyrisclies (1890).
*Frankland, E., lemnade 1885 sin professur. Han är sedan 1885 ledamot af Vet. soc. i Upsala. Om honom se vidare Kemi, sp. 595. — Hans son Percy Faraday F., f. 1858, professor i kemi, 1889 vid Dundees universitet och 1894 vid Mason College (Birmingham), har skaffat sig ett namn som bakteriolog.
Franklin, distrikt i Canada (se d. o. Suppl.).
Frankolinslägtet, zool. Se Pternistes.
*Frankrike. (Jfr Rättelser, bd 18, sp. 836). F:s areal är enligt general Strelbitskys planimetriska beräkningar 533,479 qvkm. (med Genèvesjön, 238 qvkm.), enligt krigsministeriets, såsom det synes tillförlitligare än de andra, 536,408 qvkm. (utom Genèvesjön). — Den lagliga folkmängden uppgick 1881 till 37,672,048, 1886 till 38,218,903, 1891 till 38,343,192 och 1896 till 38,517,975 pers. 1891–96 minskades folkmängden i 63 och ökades i 24 departement. Vid århundradets början (1801) var folkmängden inom F:s nuv. gränser 26,930,756 pers. Giftermålsfreqvensen är något mindre än för Europa i dess helhet, men större än i de skandinaviska landen; på 10,000 innev. af medelfolkmängden kommo 1871–80 80,3 giftermål, 1881–90 73,8, 1890 gick antalet ned till 70,1, men ökades under de följ. åren till omkr. 75. Men trots att äktenskapsfreqvensen är någorlunda normal, ökas befolkningen ytterst litet, till följd af det fenomenalt ringa antalet födelser; medan detta 1871–80 var 254 på 10,000 (i Tyskland 391 och i Sverige 305), var det endast 239 åren 1881–90, 218 år 1890 och 223 år 1894. Antalet dödsfall var samma tid resp. 237, 220, 228 och 213, hvadan öfverskottet af födde utgjorde endast resp. 17, 19, — 10 och 10 per 10,000 innev., medan det t. ex. i Sverige samma tid var 122, 122, 109 och 107 och för Europa i dess helhet är 90–100. Åren 1890–92 visa ett öfverskott af döda framför födda med sammanlagdt 68,992. — Stadsbefolkningen, d. v. s. befolkningen i kommuner med mer än 2,000 innev., utgjorde 37,4 proc. 1891.
Med afseende på yrken och sysselsättning var befolkningen 1891 fördelad på följande sätt: af jordbruk lefde med familjer och tjenare 45,7 proc., af industri 25 proc., af transporter 3,1 proc., af handel 10,4, i hären och flottan 1,9, i förvaltningen voro sysselsatta 1,9, domare, läkare, lärare, vetenskapsmän 2,9, af sina räntor lefde 5,7 proc., ej klassificerade, utan yrke eller med okändt yrke 3,4 proc. — Efter nationalitet beslod befolkningen 1891 af 36,832,470 fransmän, 170,704 naturaliserade fransmän och 1,130,211 utländingar, af hvilka 1,155 svenskar, 915 norrmän och 741 danskar. Den franska emigrationen är ovanligt liten, mindre än något annat europeiskt lands; under 10-årsperioden 1884–93 utvandrade sammanlagdt 123,231 pers., mest till Nordoch Syd-Amerika.
Materiel kultur. F:s produktiva jord utgör 443,382 qvkm. l. 82,6 proc. af hela arealen. Med afseende på dess användning äro 48,4 proc. åkerjord, 4 proc. vinland, 7,7 proc. naturlig äng, 3,2 proc. betesmarker, 17,6 proc. skogbärande mark o. s. v. Af hela arealen tillhöra 1,011,155 har staten, 6,513 har departementen, 4,621,450 kommunerna, 381,598 har offentliga anstalter och omkr. 45 mill. har enskilda. Jordbruks- och skogsarealen var 1891 delad i 5,672,000 brukningsdelar, af hvilka 2,167,667 voro mindre än 1 har, 1,865,878 hade en ytvidd af 1–5 har, 769,152 en ytvidd af 5–10 har, 430,357 omfattade 10–20 har, 198,041 20–30 har, 97,828 30–40 har och 142,088 en areal af mer än 40 har; dessa sistnämnda utgjorde tills. 45 proc. af hela arealen. I medeltal för åren 1889–93 beräknades skörden af hvete till 102 mill. hl., med ett värde af 1,862,5 mill. frcs, af råg till 23, af korn till 17,4, af hafre till 74, af bokhvete till 9,5, af majs till 9, af blandad råg och hvete till 4,6 mill. och af hirs till 567,000 hl. Sammanlagda värdet af 1893 års spanmålsskörd, som var under medelmåttan, beräknades till nära 2,8 milliarder frcs. Af potates skördades i medeltal nämnda år 145,7 mill. hl. (under antagande att 1 hl. väger 80 kg.). Afkastningen af andra mera vigtiga jordbruksalster var 1893: sockerbetor 6 mill. ton, foderbetor 7,74 mill. t., rofvor 51,400 t., lin 17,940 t. tågor och 13,380 t. frö, hampa 26,970 t. tågor och 11,840 t. frö, tobak 19,670 t., humle 2,700 t., kastanjer 457,530 t. och oliver 117,845 t. Produktionen af industriväxter räcker ej till för förbrukningen, hvarför betydande qvantiteter måste införas, i synnerhet af humle (1893: 7,7 mill. frcs, från Tyskland och Belgien), lin (70,3 mill. frcs) och hampa (13,7 mill. frcs). — Vinskörden lider fortfarande af phylloxeran, så att densamma
Källa: Project Runeberg · ·
