Sida 424
Franska Guyana ...
warheitssucher (1894; »Sanningssökaren», s. å.) m. fl., behandla med psykologisk styrka djupt allvarliga, ofta tragiska ämnen.
*Fras, i rent grammatisk mening, kallas hvarje större eller mindre fonem (se d. o. Suppl.), som är inneslutet mellan tvänne pauser uti artikulationen. Dess storlek kan vara högst olika, från ett till några och tjugo ljud, och beror dels på fysiska omständigheter, såsom lungornas byggnad, mellangärdets verksamhet o. d., dels på frivilligt hänsynstagande till logiska och andra psykiska faktorer. Till öfverdrift går detta logiska hänsynstagande hos vissa talare, som pausera nästan mellan hvart ord. Att gifva pauserna rätt antal, plats och tidsutdrägt — den s. k. fraseringen — är en af de vigtigaste uppgifterna för utöfvaren af det muntliga föredragets konst. Ad. N–n.
*Fraser, A. C., afgick 1891 från sin professur i Edinburgh. F. författade vidare (1888) en monografi öfver Berkeley, hvars idealism han sjelf omfattar, och (1890) en öfver Locke samt utgaf 1894 den senares »Essay concerning human understanding» med vidlyftiga kommentarer.
*Fraserburgh [frēsöbörä] hade 7,466 innev. 1891.
Fratres militiae Christi, Lat. Se Svärdsriddareorden.
Fratte di Salerno. Se Salerno 2.
Frauenwörth. Se Chiemsee. Suppl.
*Fraxinus. Om Manna-asken se äfven Manna.
*Fray Bentos ligger i depart. Rio Negro och har omkr. 5,000 innev.
Fray Gerundio, psevdonym. Se Lafuente, M.
Frazer (Great Sandy island), ö på sydöstra kusten af brit. kolonien Queensland, Australien, 130 km. lång, ända till 30 km. bred, bildar med fastlandet Hervey bay.
Fréchette [-sjä't], Louis, kanadisk skald, f. 1839, advokat, tidningsutgifvare, 1874–78 medlem af Canadas parlament, anses för »Canadas nationalskald». Han har på franska diktat bl. a. Mes loisirs (1862), Les fleurs boréales, les oiseaux de neige (1881; prisbel. af Franska akad.), La légende d'un peuple (1887) och några historiska skådespel.
*Fredericia hade 10,044 innev. 1890.
Frederick [frä'dörick], stad i nord-amerik. staten Maryland, v. om Baltimore. 8,193 innev. (1890). Frederick college. Kloster och döfstumskola.
*Fredericton är säte för en anglikansk biskop samt för provinsens högsta domstol och dess universitet.
Frederik Hendrik, nederländsk ö på sydvestra kusten af Nya Guinea, skild från denna genom en kanal, är låg och skogrik.
Frederiknagor. Se Serampur.
*Frederiksberg. Förstaden F. är stadd i stark tillväxt derigenom att flere nya qvarter uppföras och åtskilliga stora fabriker anlagts. Innevånareantalet, som 1850 var endast 2,874, hade 1897 vuxit till 60,168. E. Ebg.
*Frederiksborg. 1. Amt. 84,700 innev. (1890), af hvilka 17,750 i städerna. — 2. Slottets restaurering fullbordades 1884, men redan 1881 öppnades det national historiska museet, för hvars tillkomst och konstnärliga utstyrsel bryggaren J. K. Jacobsen och sedermera Carlsbergfondet (se d. o. Suppl.) hade lemnat stora tillskott. 1888 uppsattes på slottets förgård den praktfulla springbrunnen »Neptunus-brunnen», med 17 stora bronsfigurer i stället för dem, som 1659 bortfördes till Sverige (Drottningholm). De nya figurerna äro modellerade efter de gamla, med undantag af en, som är modellerad af J. Börjeson. I ett af tornen har uppsatts ett sinnrikt klockspel med 27 klockor. I slottets trädgård restes 1884 ett minnesmärke öfver statsmannen K. D. Reventlow. E. Ebg.
*Frederiksen, N. K., dref på 1880-talet en mycket omfattande och lönande affär med inköp och försäljning till nybyggare af landsträckor längs, jernvägarna i den aflägsna Vestern. 1889 inträdde en kris, som medförde en ofantlig förlust. Under de senare åren har F. bott i Paris såsom medarbetare i nationalekonomiska tidskrifter samt deltagare af nya bankföretag. E. Ebg.
*Frederikshald hade 11,200 innev. (1891). Jernvägsförbindelsen Kristiania–Dalsland går öfver F.
Frederlkshald–Sunnanå jernväg. Se Dalslands jernväg. Suppl.
*Frederikshavn hade 5,588 innev. 1896. Hamnen utvidgades betydligt 1882–91 och är en vigtig nödhamn. 1890 öppnades en jernväg från, F. till Skagen, en fortsättning af den förut byggda från Aalborg till F. Regelbunden ångbåtsfart på Göteborg och Kristianssand; stor utförsel af fisk till Tyskland. E. Ebg.
Fredersksholm, ö i Östersjön. Se Kristiansö.
Frederiksoddes skans. Se Larkollen.
*Frederiksstad hade 12,400 innev. 1891.
Frederiksöerne. Se Nikobarerna.
Fredholm, Johan Henrik Gotthard, riksdagsman, född d. 8 Juli 1838 i Stockholm, blef student i Upsala 1857, genomgick Teknologiska institutet 1857–60 och byggnadsskolan vid Fria konsternas akademi 1862–63, aflade landtmäteriexamen 1864 och studerade vid Ultuna landtbruksinstitut 1865–67. Han skötte hvarjehanda ingeniörsuppdrag och lärarebefattningar, var 1868–70 Landtbruksakademiens stipendiat och idkade 1873–76 industriel verksamhet i Stockholm, sysslade med skriftställen och företog 1877–79 såsom letterstedtsk stipendiat en vidsträckt utländsk resa för studerande af landtbruksmaskiner. F. blef 1881 sekreterare i den stora tullkomitén och var äfven sekreterare i den 1882–84 sammanträdande komitén för landtbruksläroverkens organisation. Han var en af Stockholms stads representanter i Andra kammaren vid riksdagarna 1885–87 (äfven vid Maj-riksdagen 1887) och har sedermera innehaft samma uppdrag för de två treårsperioderna 1891–96 samt omvaldes sistn. år. I riksdagen har F., som hör till de liberala och frihandelsvänliga meningsgrupperna, gjort sig bemärkt genom sakkännedom i flere frågor rörande näringslifvet. Han var 1886 och 1887 ordförande i kammarens andra tillfälliga utskott och vid Majriksdagen 1887 samt 1891–97 ledamot af bevillningsutskottet. Till statsrevisor valdes han 1887 och 1891. Bland hans i riksdagen väckta motioner må nämnas dem om åvägabringande af en förbättrad näringsstatistik (1886), om förordning ang. statens upphandlings- och entreprenadväsende (1887), som efter komitéarbete ledde till förordningens utfärdande 1889, hans 1896 afgifna,
Källa: Project Runeberg ·
