Sida 436
Frillestad ...
fantasier» framträda drag af brutalitet (»Mannen och qvinnan») samt fritänkaretrots (»En syn»). Ett antal dikter »Från när och fjärran» röjer betydande intellektuella egenskaper. I »Fylgia» uttalas vackert längtan till idealitet och själisk skönhet. Men diktsamlingen Stänk och flikar (1896) uppenbarade, att det sjelffrätande svårmodet satt djupare hos skalden, än man anat. Med skärande bitterhet och hänsynslös uppriktighet biktar han deri sitt sjelfförakt öfver ett af utsväfningar härjadt lif och intigheten af sin diktning (»Flickan i ögat», »Nyköpings gästabud»), och samma sinnesstämning har aflockat hans inbillningskraft en så skakande dikt som »Fredlös». Det ovanliga uppseende, som samlingen väckte, framkallades dock mest genom dess oförtäckta hyllande af sinlighetens rätt, framförallt i en »Morgondröm», hvars ohöljda detaljskildringar från naturtillståndet föranledde ett tryckfrihetsåtal (1897), hvilket slutade med F:s frikännande. I en ny uppl. s. å. uteslöt han några anstötliga partier i samlingen. Oklar blir F., när han vill angifva det ondas gränser eller evdemonistiskt siar om ett kommande, lyckligare menniskoslägte (den storslagna »Sagan om Gral», »Aningar», »En flik af framtiden»). Bättre känner man igen honom i den humoristiska barnskildringen »Härjarinnor» eller den sköna dikten »Det borde varit stjärnor». F. har vidare utgifvit Räggler och paschaser (1895; ny samling 1897), mycket karakteristiska prosa- och versstycken på värmländskt folkmål, samt Folkskalden Robert Bums (1892). — F:s alster präglas af den lifsvarma omedelbarhet och det förunderliga behag, som äro egna för de verkligt äkta skaldebegåfningarna. Säkerligen påverkad af den nyckfulla djerfheten i V. von Heidenstams diktning, går F. dristigt sina egna vägar, hans skönhetsträngtande sinne uppfångar det karakteristiska, hos hvarje mötande företeelse, pejlar äfven de half medvetna drömmarnas afgrunder, tolkar träffsäkert de finaste själiska nyanser, hängifver sig i snabb vexling åt vekhet eller våldsamhet, åt munterhet eller patos, och med mästerlig konst beherskar han de skiftande versformer, som osökt bilda sig under hans händer. Genom sin stämningsfulla pregnans är hans uttryckssätt koncentreradt, men utan all tyngd. Oafsedt några missgrepp och förvillelser har F:s diktning i sällsynt grad slagit an på vida kretsar af nationen och skall helt visst bibehålla en gifven plats bland dess lyriska skatter. E. F–t.
*Frödinge. 15,448 har. 1,870 innev. (1895).
Fröförädling. Se Sveriges utsädesförening. Suppl.
*Fröhvita. Om dess uppkomst se Embryosäck. Suppl.
*Fröjel, socken. 4,352 har. 587 innev. (1895).
*Fröjered. 6,246 har. 1,380 innev. (1895).
Fröjeslunda, socken. Se Fröslunda.
*Frökind, härad, omfattar socknarna Kinneved, Vårkumla, Börstig och Brismene. 11,419 har. 3,169 innev. (1895).
*Fröknopp, bot. Fröämnenas (ovula) ställning och öfriga beskaffenhet äro för hela växtfamiljer eller grupper af sådana gemensamma och utmärkande drag, hvilka äro af stor betydelse för växtsystematiken. Tre hufvudtyper särskiljas. 1. Då fröämnets fästpunkt (nafveln, fröärret, hilum) är belägen i den fröämnesmunnen (mikropylen) motsatta änden af fröämnet, blir detta rakt och kallas ortotropt l. atropt. Detta är fallet hos Coniferae, Polygonaceae m. fl. 2. Då genom en halfcirkelformig böjning af fröämnet dettas mun kommer att ligga omedelbart intill fästpunkten, blir det krumböjdt: amfitropt l. campylotropt. Sådant ega de stora och vigtiga växtfamiljerna Chenopodiaceae, Caryophyllaceae, Gramineae, Crutiferae m. fl. 3. Då fröämnet i och för sig är rakt, men får munnen riktad mot fästpunkten derigenom att det är fäst vid frösträngen (funiculus), ej som i föregående fall vid sin basaldel, utan vid sin ena ände, kallas det omvändt l. anatropt. Sådan är fröämnenas ställning hos flertalet växtfamiljer. G. A.
*Frölunda. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, heter nu Vestra F. 3,261 har. 2,718 innev. (1895). — 2. Socken i Elfsborgs län, heter nu Östra F. 8,152 har. 1,110 innev. (1895).
*Fröman, N. A., bibehöll sitt riksdagsmannauppdrag i Första kammaren t. o. m. 1882 och omvaldes till justitieombudsman senast för året 1884. Död å Rörsundsvik på Värmdön d. 14 Aug. 1888.
*Fröryd, socken. 8,108 har. 1,509 innev. (1895).
Fröschweiler. Se Wörth.
Frösesjuka, allmogenamn på Frossa (se d. o.)
*Fröshult, socken. 2,347 har. 695 innev. (1895).
*Fröskog. 5,634 har. 1,008 innev. (1895).
*Fröslunda. 1,624 har. 511 innev. (1895).
*Frösunda. 4,105 har. 839 innev. (1895).
*Frösve, socken. 2,113 har. 659 innev. (1895). Annex till Horn, Mariestads kontrakt.
*Frösåker, härad, ingår i Norra Roslags domsaga och fögderi. 1,029 qvkm. 14,079 innev. (1895). F. härad och tingslag sammanfalla numera med hvarandra.
Frösåningsmaskin. Se Såning.
*Frösö. Socknen, 10,853 har, hade 2,310 innev. 1895. Exercisplats för Jämtlands fältjägareregemente och Norrlands dragonregemente. Om det på F. befintliga Jämtlands bibliotek se Zetterström, K.
*Frötuna. 11,469 har. 1,778 innev. (1895).
*Frötuna och Länna, skeppslag, ingår i Mellersta Roslags domsaga och fögderi. 39,182 har. 7,858 innev. (1895).
*Frövi. — 2. Station å Köping–Hults (ej Stockholm–Vesterås–Bergslagens) jernväg.
*Frövi–Ludvika-banan, som utgår från Frövi station på Köping–Hults (ej Stockholm–Vesterås–Bergslagens) jernväg, öfvergick 1896 genom köp till Grängesberg–Oxelösunds trafikaktiebolag.
*Fröämne. Se Fröknopp (äfven i Suppl.).
F. S. = faire suivre, Fr. (sändes vidare, med telegraf).
*Ftiriasis. Jfr Löss.
*Fuah, i prov. Garbije (ej Bahirije), hade 9,900 innev. 1882.
Fuchs, Immanuel Lazarus (äfven kallad Ludwig), tysk matematiker, f. i Moschin, Posen, 1833, e. o. professor i Berlin 1866, professor i Greifswald 1869, i Göttingen 1874, i Heidelberg 1875 och åter i Berlin 1884, har utgifvit arbeten, tillhörande hufvudsakligen teorien för differentialeqvationer. Inom teorien för de s. k.
Källa: Project Runeberg ·
