Sida 453
Galitsin ...
(helminthocecidier). De af djur förorsakade gallbildningarna (zoocecidier) kunna hafva en mycket vexlande form. De visa sig än såsom ett filtlikt öfverdrag på blad af en mängd träd och buskar, t. ex. lind, bok, al, vinranka etc. (s. k. »erineum»), än som fick- eller påsliknande utväxter på blad af träd och buskar, t. ex. al, alm o. s. v. (s. k. »cephaloneon»), än som inrullning eller veckning af många växters blad, än som deformering af knoppar och skottspetsar, än som uppblåsta fläckar på blad, än som partiel förtjockning af stammar och rötter, än som frukteller nötliknande utväxter (t. ex. galläpplen på ek), än som håriga bollar (t. ex. på nyponbuskar). Utom genom sin form utmärka gallbildningarna sig ofta genom en från värdväxten afvikande färg, genom olika anatomisk byggnad och genom rikedom på garfsyra. Såväl denna senare som den förändrade anatomiska strukturen tjena det i gallbildningen lefvande djuret till skydd. De gallbildande djuren kunna icke sällan förorsaka stor skada. Anguillulider äro orsak till sjukdom på säd, klöfver etc., Phylloxera vastatrix förorsakar den bekanta sjukdomen på vinrankans rötter, Schizoneura lanigera kräfta på äppleträden. Som för menniskan nyttiga gallbildningar kunna nämnas de af Cynipider på ekar förorsakade galläpplena (se d. o.). Såsom ett slags gallbildningar böra vidare fikonen anses. Af stor betydelse äro slutligen de af bakterier förorsakade rotknölarna hos leguminoserna, genom hvilka dessa senare blifva i stånd att tillgodogöra sig qväfve, som på annat sätt icke skulle kunna assimileras (se Assimilation. Suppl.). Några af rostsvampar förorsakade gallbildningar äro ätliga. G. L.
Gallén, Axel Valdemar, finsk målare, född i Björneborg 1865, utbildade sig såsom elev vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors och sedermera i Paris. Han söker hälst på impressionistiskt vis med ett slag det frapperande i färgeffekten, men sträfvar tillika att genom koloriten eller symboliska hjelpmedel uttrycka sina tankar. Han skyr hvarken det pinsamma eller det afskräckande fula. Han har hemtat sina flesta ämnen ur Finlands natur (Imatra i vinterdrägt), det finska folklifvet (Middagshvila; i Göteborgs museum) och Kalevala-dikterna (Ilmarinen smidande Sampo). M. G. S.
Galleria, zool. Se Vaxmal.
Gallerrost. Se Uredineae.
Galletti, Francesco, italiensk bildhuggare, f. 1833 i Cento, gjorde sina studier i Bologna och i Rom, der han bosatte sig 1854. Hans första betydande verk var gruppen Tobias och ängeln. Han har sedan utfört åtskilliga fantasiafbeten (Hoppet, Ungdomen) samt porträttbyster och statyer: Guercino (i Cento), Savonarola (Ferrara), skaldinnan Erminia Fusinatos grafmonument (Rom) och Cavour (Rom, 1895).
Gallfett. Se Kolesterin.
*Gallfärgämne. Se äfven Gallämnen.
Galljcolae, zool. Se Gallmyggor.
Galliera, hertigdöme, som Napoleon d. 14 Maj 1813 bildade till förmån för Eugene Beauharnais' dotter Josefina (sedermera drottning af Sverige-Norge) och hennes manliga efterkommande efter förstfödslorätt, bestod af staden Galliera med område n. v. om Bologna, ett palats i Bologna m. m. Det såldes d. 4 Nov. 1837 till påfven, och köpesumman är nu ett penningfideikommiss, som vid drottning Josefinas död var 600,000 kr. och f. n. innehafves af konung Oskar II. — Den genuesiske jernvägsbyggaren Ferrari fick af påfven titeln hertig af G. Han efterlemnade en kolossal förmögenhet, hvilken hans enka, Marie Brignole-Sale (f. 1815, d. 1888), donerade till välgörande ändamål och staden Genua (se d. o. Suppl.).
*Gallifet, G. A. A., nedlade 1882 befälet öfver trupperna i Paris, aflägsnades 1886 af Boulanger från platsen såsom president i kavallerikomitén, men återfick den efter hans fall (1889) och blef 1890 ledamot af öfversta krigsrådet. Det nya franska kavallerireglementet är i sina grunddrag författadt af G.
*Gallinago. Se äfven Halfbeckasinen.
Gallinas, Punta. Se Guajira. Suppl.
Gallion. Se Galjon.
*Gallon. En gallon är = 4 quarts. En äldre, amerikansk gallon är = 3,735 liter.
*Gallsteklar. Om den i hufvudartikeln omnämnda, först på senare åren utredda generationsvexlingen eller, såsom det i detta fall snarare bör heta, heterogonien hos vissa arter af ekgallsteklar har man uppdagat följande: Ur öfvervintrande galläpplen framkommer på våren en generation af endast honor, hvilka utan föregående befruktning lägga utvecklingsdugliga ägg på några bestämda delar af eken, der inom kort de utkläckta larverna omgifva sig med galläpplen af ett helt annat utseende än deras, i hvilka deras mödrar utvecklades. Längre fram på sommaren utveckla sig dessa larver till hannar och honor af ett annat utseende än de förstnämnda, hvilka efter förutgången befruktning lägga ägg, kring hvilka åter galläpplen af den öfvervintrande formen utbildas.
*Gallstenskolik. Se äfven Kolik 1.
Gallsyror. Se Galla och Gallämnen.
*Gallus, zool. Se vidare Krullhönsen.
Gallus, Jakob, tysk tonsättare. Se Händl.
Galläpplesteklar, zool. Se Gallsteklar.
*Galmeia. Ordet är en förvrängning af mineralets latinska namn: lapis calaminaris.
Galt. Se Galtar och Tacka.
*Galt. — 2. Sir A. T. G. dog 1893.
Galtegillet. Se Sodales.
*Galtström. Bruket omfattar icke någon församling.
*Galvanometer. Se Maringalvanometer och Reflexgalvanometer.
Galvanotyp. Se Kliché.
Galvanotypi, detsamma som elektrotypi. Se Galvanoplastik, sp. 844.
*Galway. 1. Grefskapet hade 1891 endast 214,712 innev. — 2. Hufvudstaden, med 13,800 innev. s. å, (mot 24,192 år 1851), är ej säte för någon anglikansk ärkebiskop. Den utländska handeln är nu ytterst obetydlig.
Gam, zool. Se Gamfoglar.
Gamala, en fästning i nedre Gaulanitis ö. om sjön Genesaret, eröfrades 67 e. Kr. af Vespasianus efter hårdnackadt motstånd och förstördes, hvarefter den försvann ur historien.
Gamander (förvrängn. af Lat. Chamaedrys), bot., ett i äldre skrifter brukligt namn på
Källa: Project Runeberg ·
